Kvinnors Rosengård

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Boken består av nedteckningar av de föredrag som hölls vid de nordiska tvärvetenskapliga symposierna i Århus 1985 och Visby 1987. Tvärvetenskapliga av den anledningen att den vänder sig till både kvinno- och medeltidsforskare. Det första symposiet bar namnet Kvinnors Rosengård, och ämnena som behandlades på föredragen var kvinnors sexualitet, barnafödande och de problem som hörde till. Under det andra symposiet, vars tema var Kvinnors Örtagård, behandlades ämnen som innefattade både allmänna medicinska föreställningar som kvinnors biologiska funktioner och kvinnors medicinska praktik. Det är efter dessa föredrag boken är uppdelad i, kapitel som samtidigt kan ses som delmoment eller bokens olika teman.

Det första kapitlet heter Idétraditioner och texterna berör den medeltida synen på den kvinnliga biologin och anatomin men även synen kring fortplantningen. Det andra kapitlet, eller delmomentet heter Skelettets vittnesbörd och behandlar forskningen på kvinnliga skelett från medeltiden men även kopplingen mellan födsel och död utifrån skelettstudier. Det tredje kapitlet heter Kvinnors verklighet och behandlar den kvinnliga hälsan och problem kring barnafödande. Det fjärde och sista kapitlet heter Medeltiden fortsätter och temat är ett slags uppslag för vidare forskning. Kapitlet tar dels upp hur man kan använda sig av sägner för att forska kring kvinnosynen och dels kopplingen till dagens samhälle och problem som fortfarande finns kvar i dagens samhälle, som har spår tillbaka till medeltiden.

Nästan alla föredragen menar att alla ideal och regler som skulle brukas av den medeltida kvinnan fortfarande existerade under 1800-talet, om än omformulerade, så på sätt och vis indirekt brukade idag.

Den vetenskapliga motiveringen för föredragen och boken återfinns i förorden. Där påpekar utgivarna att det enda tidigare arbete som gjorts om de nordiska kvinnornas medeltidshistoria är en bok som också delvis bygger på rapporter från tidigare symposier, Kvindeskikkelser og Kvindeliv i Danmarks middelalder av Grethe Jacobsen. Den publicerades 1986, vid samma tid som Kvinnors Rosengård och Kvinnors Örtagård ägde rum.
Den tidigare forskning som finns att tillgå rör sig bara ungefär 150 år tillbaka, vid tiden för industrialiseringen och urbaniseringsperioden i Västeuropa. Författarna menar att detta bidrar till att en allt större skara forskare, mestadels bestående av kvinnor, börjar intressera sig för ett längre perspektiv kring könsfrågor. Det behöver inte vara som de historiska argumenten föreskriver, att allt kan spåras tillbaka till antiken eller den tidiga kristna kyrkan, utan alla utvecklingslinjerna behöver inte kunna dras tillbaka så långt för att förklaras. Den kritik som finns är att det uppstår svårigheter när man ska skilja på normer och praxis vid studiet av medeltida källmaterial, men författarna menar att det bidrar till en mer spännande utmaning att arbeta med sådant. Det man kan invända mot boken är att den brister i sin källkritik när författarna inte alltid belägger påståenden. Den baseras på föredrag, vilket i sig skulle kunna vara en förklaring. Kortfattat så behandlar boken de teoretiska och praktiska ämnen som den medeltida kvinnosynen hade, den biologiska funktionen hos kvinnan: ”Kvinnors Rosengård spänner både över det ’evigt kvinnliga’ och tidsbundna värderingar.”
Under medeltiden fanns klara uppfattningar om kvinnokroppen, som kunde spåras tillbaka till Antiken. Linjerna mellan ideal och det man ansåg negativt fanns tydligt utmärkt, dock som författarna påpekar redan i förordet, att det är osäkert om gemene man, och i synnerhet kvinna, hade dessa som norm.
I Skammens röda blomma? behandlar Denise Malmberg synen på menstruationen under medeltiden, som i allmän mening var ett tecken på sjukdom och orenlighet. Från antiken praktiserades en modell över människan, som var i bruk ända in på 1800-talet, som menade att världsalltet utgjorde ett makrokosmos och människokroppen var en reflektion av denna och på så sett ett mikrokosmos. En tydligt uppdelat modell bestående av de fyra elementen, som i sin tur svarar mot de fyra kroppsvätskorna. När vätskorna var i balans var människan normal, men då kvinnan ansågs som kall och fuktig, samt hade menstruation, var hon följaktligen onormal. Därför krävdes rening av kroppen oftare hos kvinnan. Detta gör att det teoretiska resonemanget kring menstruationen på samma gång är normal och onormal.
Det fanns tre vedertagna teorier till varför detta skedde. Den första är the plethora theory, som menar att kvinnans kropp är i konstant obalans och därför måste tömmas på överflödigt blod. Den andra är the forming theory som menar att blodet utgör materialet till det som ska bli barnet och till sist den tredje teorin som är the nutritive theory, vilken menar att blodet under graviditeten omvandlas till näring åt fostret och vidare dimjölk vid amningen.
De två sista teorierna är kreativa och bidrar till skapandet av ett nytt liv, dock var den första teorin den dominerande uppfattningen, att blodet var ett överflöd som i kontakt med kvinnan blev giftigt och på så sätt gjorde henne farlig.
Malmberg menar att även fast dessa teorier inte var vanliga hos folket, så var de i alla fall diskuterade bland eliten och dem lärda, vilket i sin tur visar den syn man hade på kvinnan och hennes biologiska funktioner. Malmberg har den åsikten att i och med denna syn på menstruationen och dess utlöpare bakåt, men även framåt i tiden, har skapat en stereotyp som gång på gång har omformulerats och kopierats i vetenskapliga källor. Detta har i sin tur orsakat att bilden av menstruationen fortfarande ses som en orenlighet. Dock vill hon påpeka att det är viktigt med en kritisk syn och förståelse av den forna uppfattningen för att motverka att kvinnan ses som en underlägsen varelse.

Gunnengs föredrag kring Thomas Aquinas’ konceptionslära har likheter med the forming theory. Läran menar att fortplantningen består av en aktiv och en passiv kroppsvätska som tillkommer av det näringsöverskott som organen avträder. Dessa kroppsvätskor är hos mannen den aktiva säden och hos kvinnan det passiva blodet i hennes livmoder. Den manliga kroppsvätskan är den mest komplicerade omvandlingsprocessen avsedd för den bästa slutproduktionen. Kvinnans är ofulländad beroende bl.a. på att kvinnokroppen är både kallare och fuktigare än mannens. Gunneng gör liknelsen att fortplantningen är som ett husbygge: ”modern lämnar virket och fadern ritningen till bygget. Fadern är den aktiva, modern den passiva principen.”

Detta stärker teorin att endast den manliga är det fulländade och normala, då alla varelser strävar efter att reproducera sig själva och endast den manliga kroppsvätskan och Gud utgör betydelse för barnets framtida egenskaper. Kvinnan uppgift blir bara att bära på barnet.

Det problem som denna konceptionslära bidrar till är att den är så starkt subjektiv och bygger på vetenskapliga observationer som inte ifrågasattes. Den har satt sin prägel både direkt och indirekt i kyrkans äktenskapslära och Gunneng menar att man fortfarande idag kan se spår av den inom borgerliga värderingar. Detta gör att den kvinnliga sexualiteten och relationen till barnet nedvärderas, då banden till fadern, skaparen, ter sig så mycket ädlare än till modern, som bara burit på barnet under graviditeten.

Om sundhed, sygdom och laegedom hos Hildegard af Bingen av Helga Koch. Hon berättar kort om denna benediktinernunna som praktiserade mystik, teologi och filosofi, samtidigt som hon diktade och komponerade och var kunnig inom den tidens naturforskning och läkekonst. Hon var en av 1100-talets mest inflytelserika och betydelsefulla personer med bl.a. de skrifter hon nedtecknade.

I sin physica katalogiserar hon den fysiska världen, d.v.s. växter och djur, men även stenar och pärlor och beskriver deras helande kvaliteter. I Causae et curae fortsätter hon sina studier och beskriver människokroppens fysiska och mentala processer, dess sjukdomar och tillvägagångssättet för att kurera dem. Hon behandlar även hur ett riktigt leverne ska gå till och sexuallivet. Hon har dock blivit misstolkat ett flertal gånger, då hennes uppfattning inte alltid stämt överens med den teologiska kontexten. Föredraget beskriver dock Hildegards teologiska antropologi, där hon kategoriserar människan och menar att hälsan är kontinuerlig process, som sträcker sig utöver psykiskt och fysiskt välmående och har samröre med moraliska, etiska och religiösa processer. Koch har den uppfattningen att Hildegards filosofi är av intresse då den ter sig aktuell och modern för oss.

De två avslutande föredragen i kapitlet behandlar båda texter och böcker från medeltiden som föreskriver hur kvinnor skulle förhålla sig till dels kyskheten och dels barnafödandet med allt som hör till. Ruth Rajamaa behandlar ämnet Jungfrulighet, kyskhet och avhållsamhet. Kvinnopedagogiska aspekter på några medeltida begrepp. Under medeltiden cirkulerade och översattes en slags regelbok för munkar och nunnor Jungfruspegeln. Rajamaa diskuterar bokens föreskrifter om kyskhet och kopplingen till värderingarna kring den. Syftet blir på så sätt att undersöka kyskhetens och jungfrulighetens medeltida innebörd och se hur dessa fungerat i formningen av målsättningarna för kvinnors undervisning och uppfostran vid klostren. De aspekter som Ramajaa använder sig av för att påvisa varför kyskheten kom att värderas så högt är följande:

1. Den stora belöningen i himlen beroende av jungfrulighet i proportion till äktenskap och ett liv som änka.
2. En jämbördig status med martyrerna, som klosterfolket uppnådde när de sa upp banden med den yttre världen och släkten.
3. En jämbördig status med änglarna i paradiset, vilket ett liv i renhet bidrog till.

Genom att kvinnorna uppnådde dessa aspekter och efterlevde reglerna kom de närmare Gud.
Ramajaa studerar även hälsan och sjukdomar vid Vadstena kloster utifrån de regler som nunnorna och munkarna var tvungna att följa, arkeologiska resultat från klosterområdet och från en dagbok som skrevs.
De regler som klostret hade beträffande sömn, sängkläder, måltider och fasta samt arbete och vila var överseende. Dieten var varierad och näringsriktig, oavsett om det var faste tid eller ej. Reglerna föreskrev åtta timmars sömn per natt, vila på kvällen och bastubad varannan vecka. Om söndagarna fick klosterfolket ta emot besök vid ett spjälverksfönster.
Den medeltida synen på sjukdomar var att man renades från synder vid sjuklighet. Trots detta så hade klostren den hållningen att om en nunna klagade över någon form av sjuklighet så trodde man utan tvekan på henne. Klostren var tvungna att ha tre rum tillägnade sjuka, ett rum för kroniskt sjuka, ett för allmänna vårdfall och slutligen ett för personer med smittsamma sjukdomar. Samt att det fanns ett litet fönster dit folk kunde gå för att få medicin utskriven. Reglerna som nunnorna hade var att ta hand om sjuka som om de var Kristus, örtmediciner och grötlägg tillhörde behandlingen. Sjuka personer som vårdades vid klostret behövde inte följa dess regler, utan tillhandahölls de måltider de behövde, ta emot besök etc.
Rajamaa kommer fram till den slutsatsen att bevis inte enbart tyder på att munkar och nunnor levde länge utan också var aktiva och verksamma trots sin höga ålder. Detta tack vare att de fick ordentlig sjukvård, möjligheter till vila, hälsosam kost och strukturerade tider.
Niels Henrik Holmqvist-Larsen diskuterar tillkomsten och användningen av den danska 1600-tals texten Kvinders Rosengård som behandlar gynekologi, graviditet, födsel och hur man skulle ta hand om spädbarnet, den skulle fungera som en slags handbok för främst barnmorskor. Han redogör att dess författare Rösslin hämtat sitt stoff i andra källor som skrivits om på nytt flera gånger, men Holmqvist-Larsen spårar den tillbaka till 100-talet e.Kr.
Det diskuteras om boken bidrog till nya insikter för barnsköterskor under denna tid tog och om dem över huvud taget läste den.
Det andra delmomentet lägger Berit Jansen Sellevold upp sin forskning kring sina studier av skelett som vittnesbörd och källmaterial över kvinnans anatomi och orsaker till död vid födsel. Hon ville veta vilken hälsa de personer var vid vars skelett blev undersökta. De parametrar hon hade var ta reda på vilken ålder personer var vid dödstillfället, vissa förändringar i benen, konditionen på tänderna och åldersrelaterade förändringar på skelettet under dess utveckling. Åldern vid döstillfället kan visas genom analys av tänderna och skelettets utveckling. Spår av vitaminer och mineraler, eller brist på dessa kan visa vilken hälsa personen var vid. Jansen Sellevold menar att det är relativt enkelt att genomföra en dylik analys, dock måste det finnas jämförelsematerial. Problem uppstod och det enda hon kunde jämföra med var längden. Efter denna utsållning valde hon att jämföra två grupper relaterade till gruvområden i Norge och två i Sverige samt en stadsrelaterad grupp i respektive land. Genom att jämföra skelett från järnåldern och skelett från medeltiden kom hon fram till resultat som visade att längden skiljde sig på män och kvinnor, både tidsmässigt och geografiskt. Den genomsnittliga längden på män var kortast under medeltiden och för kvinnor under järnåldern. Undersökningen visar att kvinnor hade en bättre levnadsstandard än männen under medeltiden tack vara att de var jämförelsevis längre. Dock är inte materialet representativt då det enbart täcker en begränsad period och ett begränsat område.
I sitt andra föredrag om skeletten som vittnesbörd menar Jansen Sellevold att arkeologiska fynd visar ett frekvent större antal kvinnor som dött i ung ålder än män. Hon förklarar med hjälp av den engelske läkaren Calvin Wells att själva födseln i sig inte var orsaken till död, utan komplikationer och levnadsstandarden vidgraviditeten. Kvinnor kunde lättare få infektioner och blödningar, men även storleken på fostret och dess ställning kunde orsaka komplikationer.
Under kapitlet Kvinnors verklighet under föredraget Kvinner och medisinsk magi redogör Elsa Mundal och Gro Steinsland om den medicinska inverkan medeltidsmänniskan trodde att magi kunde ha. Dels den läkande och dels den onda som återfinns i gamla norska och isländska källor. Mundal och Steinsland är särskilt intresserade av magin som kvinnorna använde sig av, men även den magi som användes mot kvinnor.
Magi vid barnafödsel var en central punkt vid den läkande magin, och även en beskyddande finns beskriven. I enighet med källorna som utövade båda könen magi, men i synnerhet kvinnor, som i gamla norska lagar ofta blir anklagade för att ha utövat ond, skadliga magin mot män. En form av magi som ansågs särskilt skadlig på kvinnor var den som gjorde sexuellt perverterade, men vid pilgrimsfärder brukade dessa förbannelser släppa. Dock var männen de i källorna som oftast drabbades av denna form, utövad av en kvinna. Magin kunde väcka köttsliga lustar och försvåra äktenskap. Detta stred givetvis mot den kristna kyrkan, som bestraffade utövarna, men när det handlade om helande, godartad magi var straffen mildare.

Elsa Mundal tar upp problemet med, som hon kallar, Barneutbering. Under hednisk tid, d.v.s. innan kristendomens intåg, kunde både män och kvinnor beordra om barnutbäring för sina egna barn, men även tjänarnas och slavarnas. Oönskade barn och barn som hade en negativ innebörd på familjens överlevnad kunde lämnas ute i skogen. Detta var accepterat i samhället. När kristendomen kom blev detta strikt förbjudet, men fortsatte ändå. Kvinnor, mödrar, misstänktes i synnerhet, då de kunde låta ett sjukt och svagt spädbarn dö. Samma problem kunde uppstå om en kvinna med högre klass blev gravid med en man av lägre klass, som hellre gjorde sig av med barnet än tog på sig skammen.

Antagligen var det fattiga familjer som var tvungna att göra sig av med barnen, vilken bidrar till att det inte finns några siffror på hur vanligt detta kunde vara. Det fanns en tidig kristen lag, som menade att man skulle ha uppsikt över en kvinna som ammade, när den första amningen var över och barnet levde, var meningen att det skulle fortsätta att leva. Dock finns det bevis på att många barn blev dödade innan de bars ut.
Under kapitlet Medeltiden fortsätter gör Beth Grothe Nielsen i Födsler i dölgsmål er ikke kun historie en jämförelse av ovan nämnda fenomen med dagens samhälle. Föredragen börjar med ett exempel om ett uppfunnet spädbarn, och en diskussion till varför någon idag kunde bära ut ett barn. Hon menar att moraliska och religiösa former av utfrysning bidrar till detta och att de härstammar från ekonomiska och produktiva strukturer från förr.
För att få djupare insikt i hur kvinnor hade det under medeltiden använder sig Beata Losman av mirakelberättelser, som kan avspegla idealen. I motsats till Maria var heliga Anna, Jesus mormor, den goda hustruns helgon. Ett helgon som inte förespråkade enbart kyskhet utan som en beskyddare av äktenskapet och fruktsamheten, då den gifta kvinnan var idealet näst efter en nunna.
Grothe Nielsen kritiserar sitt källmaterial, när hon nämner att Anna-sagorna finns i många versioner och att det inte finns en enda som säger sig vara riktig. Hon menar att Anna-sagorna är av nytta då de sätter in Kristus i ett kvinnligt släktsammanhang, där kvinnorna likaså uträttar underverk.
Heliga Anna kan kanske se som ett borgerligt helgon, där kyskhet inte råder, men ett fromt liv och en förmåga att handskas med det jordiska livets gåvor. Efter ...