Svarta hål, Supernovor och Nebulosor

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag ska skriva ett arbete om svarta hål, supernovor och nebulosor. Alla dessa är ju märkliga fenomen i rymden som många människor klurat på. Detta stora ämne ska ja nu ta mig an. Jag tror inte att jag kommer lyckas bättre än Einstein eller dom andra genierna, man jag ska göra mitt bästa. Jag vet en del om dessa märkliga saker, men långt ifrån tillräckligt. Nu hoppas jag att jag kan lära mig mer om dem och skriva ett fullt dugligt arbete.

1. Nebulosor

1.1 Uppkomst och typer

En nebulosa är ett moln av stoft eller gas som kan bildas mellan stjärnor, eller som ett hölje runt dem. De kan vara både mörka och lysande. Dem mörka är reflexionsnebulosor som inte får något ljus p.g.a. att de andra stoftmolnen skymmer ljuset. Dem skymmer även andra stjärnors ljus. Ljusa nebulosor kan vara av två sorter, reflexions- och emissionsnebulosor. Emissionsnebulosorna finns runt en stjärna där gasen hettas upp så mycket att dem börjar lysa
kraftigt. Det finns också så kallade planetariska nebulosor som är en sorts emissionsnebulosa, som bildas när gas trycks ur en planets inre. Reflexionsnebulosorna sänder inte ut något eget ljus utan måste ha en annan ljuskälla för att kunna synas.

1.2 Rester

Det kan bildas rester efter en supernovaexplosion Dessa kan utveckla radiovågor när dess elektroner accelereras till mycket höga hastigheter. En nebulosarest som är ett exempel på det är Cassiopeia.

Det kan bildas galaxer utav nebulosor också. Ett bra exempel på det är Andromedagalaxen som innan kallades Andromedanebulosan. Nedan syns en skinande nebulosa.

2. Svarta hål

2.1 Typer

Det finns inga bevis för att svarta hål existerar men man har senare kommit underfund med att dem kan existera. Dem delas in i två typer, tunga och lätta. Tunga svarta hål är 1 miljon till 1 miljard gånger större än solen. Dem lätta är 3-10 gånger större än solen. Många genier har spenderat mycket tid på svarta hål, t.ex. Einstein, Laplace som redan 1795 spekulerade i det, och många fler. Einstein tänkte på att två ihopkopplade svarta hål skulle kunna möjliggöra för resor i tid och rum. Det har länge använts i science - fiction filmer.

2.2 Uppkomst

Stjärnor har begränsad livstid eftersom de förr eller senare förbrukar sitt fria väte. En exploderande stjärna kallas för supernova. Om massan på den exploderande stjärnan är väldigt stor kommer dess egen tyngd göra att den drar sig samman explosionsartat (imploderar) istället för att explodera. Gravitationskrafterna kommer att pressa samman stjärnans massa till en extremt liten punkt. Desto större stjärnan som dras ihop är desto större blir gravitationskraften som uppstår. Kraften blir så stor att ingenting kan lämna platsen, inte ens ljus. Då krävs att himlakroppen som imploderar ska ha en radie 250 gånger större än solens. Nedan syns ett svart hål nära en stjärna.



2.3 Hur kan man se dem?

Man kan inte se ett svart hål, för att man ska kunna se krävs set att ljus reflekteras från ett föremål, detta är omöjligt när man talar om svarta hål. Dem sväljer allt, men det är ljust det man märker, ljus och radiovågor ändrar banor







3. Supernovor

3.1 Uppkomst

En supernovaexplosion är en våldsamt exploderade stjärna som ibland kan utveckla energier på 10000000000000000000000000000000000000000000000 joule. Det är mer energi än vad solen producerar under hela sin livstid. Den kan bildas på två sätt, att en liten dvärg stjärna slits söder genom materiaöverföring, eller när en stjärna sprängs inifrån. Ljusstyrkan kan bli lika stor som en galax med flera miljarder stjärnor. När de bildas slungas materia ut i universum med hastigheter upp till 20000 km/s. Den materian är oftast tyngre ämnen och mycket av dem ämnena som finns i världen tros komma från supernovor. En supernova är ett ovanligt fenomen och förkommer ebdast 1-4 gånger per århundrade.

3.2 Varför supernova?

Det heter supernova för att den är väldigt våldsam och kraftfull, långt ifrån dem vanliga novorna. En supernova både ser och är fysiskt annorlunda om man jämför med en nova.
Nedan syns en supernovaexplosion.







Avslutning

Äntligen är jag klart med detta arbetet. Det har varit kul att jobba med något som är så lätt att intressera sig för. Jag lade ned mycket tid på att förenkla saker och göra det så lättfattligt som möjlig och inte använda en massa svåra termer och sånt som man knappast själv förstår. Det har som sagt...