Antikens Grekland

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Källor

http://www.discoverychannel.se/greece/_home

Lingva
Lena Lindh & Boel Söderberg

HISTORIA Liv i förändring
Karin Sjöbeck & Birgitta Melén

Grekerna
Crosher

Antikens Greker i närbild
Powel

Forna kulturer, Grekland
Robert Hull
Socialt liv

Mannens och kvinnans uppgifter var rätt så olika.
Kvinnans jobb var att ta hand om hemmet.
Hon sydde kläder, malde säd, hämtade vatten, lagade mat, offrade till skyddsgudarna, tog hand om barnen. Allt som hade med hushållet att göra. Kvinnan var aldrig fri på riktigt. Hon stod alltid under förmyndarskap. Först hennes far, sedan hennes man och till sist hennes äldste son ifall mannen dog. Precis som hemma i Sveriges forna dagar så var det alltid fader som bestämde vem dottern skulle gifta sig med. Men äktenskap grundades nästan aldrig på kärlek. Många tyckte att kärlek bara kunde finnas mellan män. Därför var det inte ovanligt med homosexuella förhållanden mellan män. Kvinnans största vikt i livet var dock att få barn, söner, som kunde föra släktnamnet vidare.
Kvinnan bar en dräkt som bestod av ett långt tygstycke som hon bar runt kroppen, fastsatt med nålar och band.
Mannen skulle försörja familjen, delta i politiska möten och gå på teater och idrottstävlingar. Det betydde alltså att kvinnan inte fick delta i kulturella evenemang. Straffet när en kvinna hade tagit sig in i Olympia för att kolla på de olympiska spelen var ju döden!
För den rike grekiske mannen ansågs vanligt kroppsarbete ovärdigt. Han gick till agora eller gymnasium för att träffa andra män. Gymnasiet, som betyder ”stället där man går naken”, har vi nu också, fast inte på samma sätt. På grekernas gymnasier, där bara män var tillåtna inträde, så diskuterade man politik, filosofi eller idrottade.
Mannens kläder bestod av ett tygstycke, långt eller kort, som de virade runt kroppen. Ibland bar han kanske också en stor mantel.

Dessa tydliga könsskillnader fanns alltså också i antiken. Nu för tiden har denna tradition av kvinnoförtryck bearbetats, men kvarstår fortfarande.
De gamla grekerna var ännu värre i denna diskrimination, dom till och med mördade i deras tro på mannens allsmäktiga herravälde.



Nöjen

För männen så kunde de roa sig med teater, filosofi och idrottstävlingar.
I teater hölls varje år tävlingar. Det gick ut på att den som skrivit det bästa skådespelet, som publiken valde fram, vann tävlingen.
De första teaterföreställningarna bestod av en grupp skådespelare som utförde en dialog. Skådespelarna kallades kör och körledare.
Senare fick enskilda, manliga skådespelare tillsammans med kören utföra ett teaterstycke, där alla bar masker beroende på vilken gestaltning de hade.
I de religiösa festerna som anordnades så tillkom också idrottstävlingar.
Den största av alla dessa tävlingar var Olympiaden. Som skedde i den store Zeus ära.
Det var endast männen som fick delta i detta evenemang, kvinnorna fick inte heller endast titta på. Straffet för en kvinna som tog sig in i Olympia för att se på, var döden!
Hon kastades utför klipporna på andra sidan av Olympia.
Olympiad, kallades från början tidzonen på fyra år.
Andra fullmånen efter sommarsolståndet var fjärde år var det alltså Olympiad i Aten.
De grekiska sagorna har också spelat en stor roll i de flesta kulturer. Framförallt Iliaden, som berättar om det trojanska kriget, och Odysséen som handlar om den grekiska hjälten Odysseus och hans äventyr på resan hem från kriget. Dessa två historiska berättelser var slutligen nerskrivna av Homeros, den över världen berömde, blinde poeten från Anatolien.









Barnen

Barnen var mycket viktiga, i synnerhet sönerna. Det var de som skulle föra släktnamnet vidare.
Det var många av de minsta barnen som dog. Mest flickor, för pojkarna fick den bästa vården och omsorgen. Dessutom, de oönskade flickorna, lämnade man för att dö.
De rika pojkarna gick i privatskolor. De fick bland annat lära sig att skriva och läsa, musik och gymnastik.
När pojkarna blivit 18 år, fick de också träna sig till soldater.
Flickorna fick alltså ingen utbildning?
Fel! Vissa flickor gick faktiskt en utbildning.
Vid arkeologiska utgrävningar har de hittat keramikverk där de har sett bilder på flickor som lär sig läsa i skolan. – Ett exempel på ett sådant keramikverk


Grekerna hade också en vana att klä pojkar i blått. Precis som nu, när de flesta anser att blå är en pojkfärg och rosa är en flickfärg. Så tyckte grekerna också. Rosa var ingen speciell flickfärg, men de brukade klä pojkbebisar i blått. Eftersom blått betraktades som en skyddande färg.





Bostaden

De rika grekernas hus bestod av sten, med oftast en gård runt om. Delen mor gatan var kal, så när som på huvudporten in
I en annan del av huset, delen som låg riktad mot trädgården. Var full med öppningar för att släppa in ljus. soltorkat tegel eller lera, för att hålla huset svalt.

Armén

Vid 18 års ålder börjar man träna upp pojkarna till soldater. Denna utbildning tog ungefär två år, som dagens lumpen, fast längre.
I Sparta däremot, så lämnade pojkarna vid 7 års ålder sina hem för att leva i ett läger uppe i bergen.
De tränade i nästan hela sitt unga liv,
i alla väder, barfota & endast klädd i en tunn tunika.
Som vuxen bodde den manliga spartanen i baracker, och smet i hemlighet iväg för att träffa sin hustru.
Under 2 år av sitt liv skulle han också medverka i den hemliga polisen.
Detta var en tuff träning som spartanerna genomgick, och de föraktade alla sorters bekvämlighet och lyx.
Men flickorna genomgick också en ganska hård fysisk träning, så att de kunde föda starka barn.
Man lärde också oftast de spartanska pojkarna att stjäla, för i krig kunde det vara deras enda förutsättning för att få något att äta.
Var fjärde år utropades en vapenvila i hela Grekland som var tvungen att följas. Detta var för att tävlande och åskådare skulle komma till Olympia oskadda.
De mest betydelsefullaste krigen var, Trojanska kriget, som skrevs om i Iliaden, Perserkrigen, som under hela antiken hotade Grekland. Men under perserkrigen mellan år 490-480 f K.r förändrades hastigt förutsättningarna för kriget. Maraton, Thermopyle och Salamis försvarade Grekland från fienden. Det var efter dessa segrar som de olika rivaliserande, grekiska stadsstaterna slog sig ihop och började äntligen kalla sig för ”greker”.

Ifall dessa segrar aldrig ägt rum, och grekerna förlorat mot perserna, troligast skulle då inte allt som grekerna förde till världen finnas. Allt de åstadkommit genom demokrati, konst och teater, som betydigt så mycket för eftervärlden.



Uppfinningar och vetande

En av de mest kända matematikerna i antikens Grekland var Arkimedes.
Han bodde i staden Syrakusa på 200-talet f k.r.
Han kom på en princip, som vi nu kallar för ”Arkimedes Princip”.
Den principen går ut på att, när man lägger sig i ett badkar med vatten så förlorar man lika mycket vikt som det vattnet du tränger undan väger.
År 212 f K.r erövrade romarna staden där Arkimedes bodde.
Då när Arkimedes satt på sin gård och ritade cirklar i sanden för att lösa ett matematiskt problem, så kom det in en romersk soldat på gården.
Den högst irriterade Arkimedes tittade upp på soldaten och sa:
-Noli turbare circulos meos! ”Rubba icke mina cirklar!”
Detta var hans sista ord, innan han blev ihjälstucken av soldaten.
Arkimedes var en stor tänkare, han kom på volymen och arian.
Så ifall denne soldat inte gjort detta, tänk vilka fantastiska saker Arkimedes kunde ha upptäckt. Inget är ju säkert, men kanske detta dåd har betydigt jätte mycket i historien.
Det fanns också några kända sofister i antikens Grekland. De försökte bevisa det mest omöjliga med hjälp av språket. Bland sofisterna fanns det lärda herrar som älskade att vrida och vända på saker och ting, så att det inte längre alls stämde med verkligheten. En annan filosof sa emot detta. Denne filosof var Sokrates. På grund av detta dömdes han till döden av atenarna, och fick sedan dricka ett helt glas med gift.




Gudarna och den grekiska tron


Gudarna spelade en stor roll i antikens Grekland, även i det vardagliga livet.
Den högste av alla gudar var Zeus som bodde på Olympos, guda-berget, där bodde de flesta gudar.
Några av de mest kända gudarna var Zeus, den högste av alla gudar, Afrodite, passionens och kärlekens gud, Hermes, budbäraren och de resandes gud, Poseidon, havsguden och Zeus bror, Ares, krigsguden, Athena, också en krigs gud fast hon representerade strategin och intellektet i striden Artemis, jakt guden och kvinnornas beskyddare, Apollo, den mer kulturella guden, sol och ljus guden och Artemis bror.
Detta var endast några få av de gudar som grekerna dyrkade.
Grekerna hade många heliga platser. En sådan plats var i Delfi, där Apollos tempel låg. I detta tempel fanns en prästinna som kunde skåda framtiden. Hon hette Phytia. Hon fick svara på alla möjliga slags frågor, man rådfrågade henne om allt. Som en gång när atenarna skulle möta perserna i krig, och de rådfrågade oraklet hur de skulle gå till väga. Hon svarade då, ”Väggar av trä”. Atenarna tolkade detta som att de skulle utkämpa slaget till sjöss. De gjorde detta och besegrade perserna.
Man litade alltid på oraklet, hon hade aldrig fel. Och om hon hade det, så hade de bara misstolkat svaret. Eftersom orden kom från Apollo så vägde de tungt.














Maten

Den föda som nämns mest är fisk. Kött åt man sällan, utom vid religiösa fester, då man brukade offra inälvorna och fettet från en get eller ett lamm. Köttet grillades sedan av en speciell kock innan det åts.
Till frukost var det ganska jämlikt mellan de rika och de fattiga. Den bestod av bröd som doppats i utspätt vin med kanske ett stycke getost eller med oliver och fikon.
Bondens kvällsmat var ganska enformig. Den bestod av gröt och enkelt kornbröd, ibland också grönsaker i olivolja eller en och en annan näktergal de fångat på fälten.
Hos de rika var det praktiskt taget samma sak, fast lite lyxigare. För här var nu brödet gjort av vete och de fick extrarätter med fisk, korv, nötter eller getost i honung. Honung användes ofta som
sötningsmedel.


Lagar & Ledare

Den troligen största ledare som grekerna haft är nog Alexander den store. Alexander var den som ledde fälttåget år 334 f K.r , som tog ca tio år att slutföra. Detta inleddes som en hämnd på perserna, men blev tillslut till ett erövringståg som sträckte sig runt hela det persiska imperiet. Denna man påverkade mycket i historien. I Egypten blev han utropad till farao och därefter grundades staden Alexandria. I Babylon blev han också utropad till kung. Alexander dog av en febersjukdom i Babylon, juni år 323 f.kr.

Omkring år 500 f K.r bildades den atenska demokratin. Innan dess hade makten delats mellan några män med adlig börd. Sedan växte medelklassen fram, de var hantverkare och köpmän. För numera gjorde de också militärtjänst, som fotsoldater.
Nu hade medelklassen så pass mycket makt att det inte fanns någon anledning för aristokraterna att bestämma tyckte de. Tillslut var adelsmännen tvungna att släppa sin makt. Senare, när bönderna, arbetarna och fiskarna började arbeta som roddare på fartygen, så fick de också makt att vara med och bestämma. Nu hade demokratin utvecklats rejält sen bara adelsmännen bestämde.




Handel

Ha...