Röntgen eller Wilhelm Röntgens upptäckt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag har valt att skriva om röntgen för att det är en intressant metod, och den är väldigt effektiv. Man kan upptäcka benbrott och tumörer väldigt snabbt. Det är visserligen traditionelt sett att de "mjuka" delarna av kroppen inte syns på röntgenbilderna, utan bara skelettet. Men vi har teknik för det, om man till exempel behöver röntga lungorna,
eller undersöka om man har en tumör.

Wilhelm Röntgen var en tysk fysiker vid Wϋrzbergs universitetet. Han började 1895 exprimentera med elektrisk ström genom ett lufttomt rör när han en dag upptäckte att, även om den apparat han använde var helt omsluten av svart kartong, så uppstod det ett glimtande ljus på en flourescerande skärm i närheten. En flourescerande skärm är en slags skärm som tar upp ljus och lagrar det. Den fungerar som en sån där självlysande plaststjärna som man kan köpa i leksaksaffären.
Nog om det, Wilhelm gjorde en ännu större upptäckt när han satte handen framför strålarna och såg skelettet av sin egen hand på skärmen. Tänk vilken chock! Denna upptäckt hjälpte till så otroligt mycket inom läkarvetenskapen och ledde den till vad den är idag.

Den slags strålning som Wilhelm Röntgen upptäckte uppkallades efter honom, det kallas för röntgen. Röntgen är elekromagnetiska, osynliga strålar med kort våglängd, mellan ca 0,001 - 50nm. Strålarna liknar radiovågor och ljusvågor. Nm = nanometer. En nanometer är en miljarddels meter, det vill säga 0,000 000 001 meter. Den vanligaste röntgenmetoden kallas "enkeltagning", den är som det låter den enklaste och den mest använda metoden. Den användsspeciellt till delar av skelettet. En vanlig röntgenundersökning går till så att först blir patienten ombedd att ta av sig smycken och annat som kan påverka bilden på något vis. Sedan placeras patienten mellan röntgenröret och en låda som innehåller röntgenfilmen. Han/hon bör sitta helt still så att inte bilden blir suddig. Efteråt framkallas, fixeras och torkas bilderna direkt automatiskt, och kan därför användas efter bara några få minuter.

Om man vill ta en röntgenbild av ett hålrum eller vätskefyllda strukturer, så använder man kontrastvätska (till exempel bariumkontrast) eller färger för att de ska synas på bilden. Kontrastvätska är ett slags vatten som sprutas in i kroppen för att det ska synas tydligare. Idag har dock datortomografi börjat ersätta röntgen på flera områden där röntgen används. Datortomografi ären annan slags röntgenapparat men istället för att säda ut strålning från ett enda ställe så strålar den från flera vinklar, och ger många olika bilder. Dessutom utsätts patienten för mindre strålning.
Det finns en risk för skador och cancer (särskilt leukemi) inom röntgen men den är numera väldigt liten. De nutida moderna röntgenapparaterna tar bilder med bra kvalitet och med låg strålningsdos. De som jobbar med röntgen går alltid in bakom en skärm när de tar en röntgenbild så att de inte blir alltför utsatta av strålningen och är därför ganska skyddade från riskerna. Men efter långtvarigt arbete med röntgen finns risken där.


Jag är väldigt glad över Wilhelm Röntgens upptäckt. Den har hjälpt många människor och den har fört läkarvetenskapen framåt. Men jag tycker det är väldigt synd att man inte upptäckte riskerna förrän efter många dödsfall. Släktningar till mig som jobbat med röntgen avled på grund ...