Varför bröt franska revolutionen ut och vad fick det för positiva konsekvenser

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

”VI NÄRMAR OSS KRIGEN OCH REVOLUTIONERNAS ÅRHUNDRADEN…”
[Rousseau]

Året är 1788 på vintern, bönderna ser den sista utvägen ut ur misären och flyr in i staden Paris. Sommarens skördar hade slagit fel av hagel och tidig frost och Frankrike var kaotiskt, brödpriserna var uppe i en vanlig arbetares daglön. Det var hårt att leva eftersom skatterna skulle betalas in vare sig man hade råd med det eller inte, om man inte hade råd fick man antingen ett skuldebrev eller så blev man fängslad.

Inte blev det bättre av att Frankrikes populära textilindustri stod på randen till avgrunden, England hade funnit ett sätt att mekanisera deras textilindustri och deras priser blev därmed lägre än Frankrikes. Inte blev det hellre bättre av att Frankrikes deltagande i det amerikanska frihetskriget hade gnagt ett stort hål i statens finanser, en beundransvärd insats men dock dum eftersom Frankrike hade haft en dålig ekonomi i flera hundra år. Redan på den tiden höjdes röster om en kommande revolution om inget gjordes åt den dåliga ekonomin.

Kungens kostsamma leverne gagnade inte statens finanser eftersom utgifterna var större än inkomsterna och på flera håll i landet ryktades det om dessa fantastiska balar med mat och dryck i överflöd medan de själva, bönderna, knappt fick bröd för dagen. Brödpriset steg med 100-200 % och arbetslösheten låg vid årsskiftet på 50 %, något var tvunget att ändras och det var snabbt för att förhindra en kommande katastrof.


”STATEN, DET ÄR JAG”
[Ludvig XVI]

Något måste göras och den dåvarande kung Ludvig XVI var tvungen att vända den negativa trenden och för att få ett snabbt resultat, så måste man börja beskatta adeln och kyrkan som hade mycket pengar. Man bör vara medveten om att Frankrike levde fortfarande i ett medeltida samhälle; adel och kyrkan betalade inte skatt och endast högadeln fick ha de stora befattningarna inom exempelvis militären. Kyrkan beskattade bönderna med det ”tiondet” och man har räknat ut att bönderna betalade 70 % i skatt, det betydde att kungen inte längre kunde höja skatterna för de redan hårt prövade bönderna. Runt årsskiftet började saker och ting hända, på förslag av Jacques Necker, landets omåttligt populära finansminister, kallade Kungen ständerförsamlingen, det enda organet som kunde ändra det uråldriga skattesystemet. Ryktena spreds på gatorna och genast påbörjades stora valkampanjer och hela paris kokade av hetsiga debatter. Många började vända sina blickar tvärsöver atlanten mot ”det fria landet”, soldater som kämpat i frihetskriget talade långt om länge om deras rättigheter. Denna ”uppväckelse” av folket pågick i flera månader och på vissa håll rapporterades hungerupplopp och kravaller.


GENERALFÖRSAMLINGEN SAMLAS
OCH BOLLHUS-EDEN SVÄRS

Måndagen den 4 maj 1789 öppnas ständerförsamlingen i Versailles, två dagar innan hade alla stånden infunnit sig i Versailles, de överdådiga spegelsalarna och kungens kläder imponerade monarkisterna men föga det tredje ståndet och de liberala välborna som nu såg vart skattepengarna gick till. Det diskuterades hur röstningen skulle gå till, röstade man efter stånd skulle det tredje ståndet förlora men röstade man efter per person skulle det tredje ståndet vinna eftersom det fanns många liberaler bland adeln. Mötet avslutades och det skulle dröja två månader innan något mer uträttades, en av anledningarna till det långa uppehållet berodde på att Ludvigs son dog efter en tids sjukdom. Bönderna började nu ställa krav på att röstsystemet nu skulle ändras för att röstningen skulle bli mer rättvist. Kungen som var religiös vågade inte gå emot kyrkan (som självklart var emot detta) och man kan påstå att kyrkan hade ett hårt grepp om denna arme man. Kungen vägrade denna röständring och det tredje ståndet blev minst sagt förnärmade, man kan även läsa i en del böcker att dörrarna till mötes salen var låsta för det tredje ståndet och att de därefter begav sig till bollhuset i protest, hur sant detta är kan jag inte svara på då jag bara funnit detta påstående i en bok. Enligt Herman Lindqvist i dennes bok står det att på inrådan av Dr Guillotin (låter namnet bekant kanske?) så förflyttar de sig till ett närliggande bollhus. Där pågår diskussionerna länge om vad som ska göras och de beslutar sig för att inte lämna tennishallen förrän röstsystemet ändras. Kungen gav med sig till slut, det spekuleras mycket i att Necker hade en hel del med det att göra, och Generalförsamlingen blev därefter kallat för Nationalförsamlingen på förslag av abbé Sieyés. Dagarna efter började de nya grundlagarna arbetas fram. Här börjar böcker och artiklar dra isär ytterligare en gång om vad som hände sedan angående stormningen av Bastiljen. Jag fann en artikel där det stod att Parisarna i glädjeyran stormade Bastiljen medan (min favoritförfattare) Herman Lindqvist skriver att ryktena om Neckers avsked från finansposten och att kungens planerade en ”kontrarevolution” som skulle se till att allt blir som det var förr, utlöste stormningen som var ledd av Camille Desmoulins, för övrigt vän med Maximilien Robespierre, som höll ett eldigt tal som han avslutade med: ”Till vapen!”.


”TILL VAPEN!”

Det är det 14 juli, 1789. Vart finner man vapen om inte i Bastiljen? Kungen hade placerat sina trupper utanför Paris och parisborna var nu rädda för att deras liv. Kungen hade gått med på att de tredje stånden skulle upplösas (27 juni), nationalförsamlingen skulle vara kvar. Men finansministern var avskedad och hade flytt ut ur landet och nu stod trupperna vid dörren till paris. I Bastiljen, en gammal fästning från medeltiden, fanns det vapen och parisborna stormade Bastiljen. Folk slöts, eller tvingades, in i upprorsleden och efter fem timmar var Bastiljen taget och revolutionen hade precis startat. Man kan förställa sig detta kaos under denna dag, rykten spreds sig att trupperna redan var inne i staden när de egentligen väntade order från kungen i Versailles (som för övrigt inte hade någon aning om vad som hände). Tullhusen brann runtom i staden, om tullhusen inte finns behöver man inte betala avgift in till staden resonerade parisborna, och när kungen får reda på vad som har hänt inser han att slaget är förlorat. Hans trupper kallas tillbaka och han sluter fred med Paris, dagarna efter skapas nuvarande frankrikes flagga trikoloren, rött och blått för paris och vitt för hovet. Necker kallas tillbaka motvilligt och blir återigen finansminister och under några dagar verkade det som om revolutionen avmattades.


DEL III: BÖNDERNAS REVOLUTION

Rykten från paris sprider sig ut på landsbygden, en del av dem var sanna men flertalet av ryktena var förvrängda och bönderna reser sig upp och börjar gå till angrepp mot herrgårdar, kyrkor och stora gods. Bönderna skyller på adeln som i sin tur skyller på bönderna och det hela slutar med en stämma där adel och kyrkan avsäger sig alla privilegier, hela frankrike var genomsyrat av revolutionstankar. Detta var den 4 augusti 1789 och på morgonen den 5:te var stämman avslutad, väldigt imponerade att stämman inte varade längre än så.


DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Den 26 augusti skördades frukten från alltsammans, de mänskliga rättigheterna läses upp: frihet, jämlikhet och broderskap. Den gamla regimen dödsförklaras, adel och kyrkan skall numera betala skatt och på förslag av Robespierre ska dödstraff avskaffas men det slås ner men man går med på att dödsdömda ska halshuggas. Vilket tidigare enbart var för adeln.

Kyrkan förstatligas och för att få pengar till kassan säljer man ut jord och storgodsen, men de som hade råd med det var enbart de rika adelsmännen och en o annan rik stadsbo.
Adeln var nu utan deras fina titlar och alla räknades som medborgare men istället för en fin titel som öppnade dörrar var det nu pengar som öppnade dem. En månad efter detta, 5-6 oktober, förs kungen till Paris för att förhindra flyktförsök och för att paris var nu staden där politiska beslut skulle fattas.


INGEN ENVÄLDIG KUNG!

1791 beslutas att det inte längre ska finnas en enväldig kung och alla ministrarna ska nu vara ansvariga inför Nationalförsamlingen. Armén finns inte längre utan ersätts av Nationalgardet, kungen börjar nu bli lite orolig. Hans makt försvagas och de trogna rojalisterna börjar bli oroliga för kungafamiljens liv, en av dem är den svenska diplomaten Axel von Fersen som var Drottningen Marie-Antoinettes älskare. Han planerade deras flykt till oroligheterna hade lagt sig men när de väl begav sig av gick allting på tok. Kungafamiljen följde inte det pressade tidsschemat och de tillfångatogs och fördes tillbaka till Paris.


VAD HÄNDE SEDAN?

Under 1792 till 1795 avskaffas monarkin och de inför en ny tidräkning - dag ett, år ett. Allmän rösträtt inför men bara för män som är över 25 och betalar skatt. Kungen avrättas den 21 januari, Marie-Antoinette avrättas några månader efter det, och revolutionstribunaler upprättas, England ser sin chans att erövra Frankrike och samtidigt ge igen, de bildar en koalition mot Frankrike. Frankrike utkämpar alltså både en gigantisk revolution och krig på samma gång. Folk avrättas på löpande band för revolutionsfientliga punkter och siffror varierar om hur många som dog under skräckväldet, en siffra är över 40 000 dog under giljotinen. Robespierre tar över makten 1793 men avrättas den 28 juli 1794.

1799 den 9 november avslutar Napoleon Bonaparte revolutionen för gott med en statskupp


ANALYS OCH KOMMENTARER:

Det handlade om en tidsfråga innan revolutionen skulle bryta ut, framstående analytiker och filosofer hade varnat om revolution runt hundra år tidigare. Den dåliga ekonomin skulle förr eller senare orsaka problem ansåg de. Vad de inte visste att så många avgörande faktorer skulle vara inblandade. Det är lätt att plocka ut varje potentiell orsak och peka på den och säga: ”här är problemet/orsaken”. Det jag finner så intressant med den franska revolutionen är hur allt sammanfaller, det är nästan så att man börjar undra om det är ”någon högre makt” som har ett finger med i spelet. Eller så var Frankrikes system dömt att falla förr eller senare.

Frankrike hade behållit det gamla medeltida systemet allt för länge, skatterna var oerhört orättvisa och de två andra högre stånden kunde dessutom ta ut en hel del extra utgifter såsom användning av kvarn och övergång av bro. Bönderna hade det väldigt svårt att få allt att gå ihop ekonomiskt sett, när missväxten inträffade sommaren 1788 blev det ännu värre. Svälten var över dem och de var desperata efter hjälp. Bönderna på landsbygden var inte de enda som hade det svårt, textilarbetarna förlorade jobb i och med Englands inträde i textilmarknaden.
Statens kassa sinade kraftigt eftersom inkomsterna sjönk och krig kostar mycket pengar, statsskulden var enorm, folket ville ha bröd medan kungen försökte finna ett sätt att få in mer pengar för att inte bli utblottad. Kungen var tvungen att få in pengarna men med det nya skattesystemet så blev det svårt att hålla sig vän med kyrkan och adeln. Ytterligare en stor faktor i det hela är den stora politiska debatten bland de bättre ställda i det tredje ståndet, de var djupt belevade i de framstående upplysningsfilosofernas läror och dessa läror spred sig ut över hela landet. Soldaterna från frihetskriget höll föredrag om landet där yttrandefrihet och tryckfrihet existerade och folk drömde om ett bättre Frankrike, här var censuren hårt och tidningar och flygblad förbjöds om de innehöll ens den minsta antydan. Det tredje ståndet började ställa krav, det är nästan så att man ser det framför sig hur de välborna i adeln och i kyrkan började skruva sig i sina stolar. När allt började bli oroligt så är det lätt till panik och människor har lätt till att lyssna fel, under orolighetstiderna spreds rykten från höger till vänster och de flesta av dem hade inte kvar en uns sanning. Det var som viskningsleken förutom att nu gäller det inte längre några fnittrande flickor ute på gårdsplanen utan en HEL STAD.
Jag anser att det hela går att jämföras med en stor rund sten, sätts den i rullning i en nerförsbacke så är det inget som går att stanna stenen förutom en robust stenvägg. Och längre fram så kom denna stenvägg att visa sig vara Napoleon Bonaparte.

Men vad fick allt detta för positiva effekter, vad kan dagens fransmän tacka revolutionen för?

I tio år varade revolutionen och under denna tid såg en rad nya reformer dagens ljus, privilegier avskaffades och man delade inte längre in frankrikes folk i adel, kyrka och bönder, det vill säga de tre stånden.
Skatten gäller ju än idag alla, vare sig man är bonde eller ”av fin börd”, detta utvecklades ju senare till att de rika fick betala mer. I och med de mänskliga rättigheterna avskaffades slaveriet i de franska kolonierna, fast bara på pappret. Mänskliga rättigheterna är idag fortfarande i lagen och på den tiden fick ju...