Nationernas Förbund och Förenta nationerna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Nationernas förbund

Året var 1918. Efter drygt fyra års krigande rådde vapenstillestånd i Europa. Första världskriget hade skördat människoliv i en omfattning som aldrig tidigare hade upplevts. Nya stater hade utropats och gränser dragits om. I Versaillesfördraget, som undertecknades 1919, förklarades Tyskland skyldig till kriget och tvingades avstå från vissa gränsområden och sina forna kolonier. Dessutom krävdes de att betala ett krigsskadestånd på 132 miljarder guldmark. Tyskland accepterade aldrig kraven.


Nationernas Förbund, NF

I avtalet från Versailles ingick att skapa en organisation vars syfte skulle vara att förhindra krig och främja internationellt samarbete. År 1920 grundades Nationernas Förbund, NF, på initiativ av USA: s president Woodrow Wilson. USA blev dock aldrig medlem. NF hade stora likheter med FN, men också skillnader. Det krävdes t.ex. enhällighet i beslut om sakfrågor. Ingen vetorätt existerade. Som mest hade NF 60 medlemsländer. Sverige blev medlem år 1920.


NF, som även har kallats Folkförbundet, fick sitt säte i Genève. I Förbundsförsamlingen hade alla medlemsstater en röst, men makten låg hos NF: s råd, som i sin tur dominerades av dess permanenta medlemmar, Storbritannien, Frankrike, Japan och Italien, vilkas ambassadörer bildade ett slags arbetsutskott, ambassadörskonferensen. Utöver de permanenta medlemmarna ingick i rådet ett antal andra stater valda på tre år efter ett rotationssystem. Alla beslut i rådet måste vara enhälliga. NF fick också ett permanent sekretariat med en generalsekreterare. En internationell mellanfolklig domstol (Permanent Court of International Justice) inrättades 1922 med säte i Haag, en föregångare till Internationella domstolen.


Verksamhet

NF arbetade i stor utsträckning med samma frågor som FN: fred, nedrustning, ekonomisk utveckling, sjukdomsbekämpning, mm. Under de första verksamhetsåren uträttade NF åtskilligt på det politiska området. En rad mindre tvister kunde lösas med hjälp av NF, bl.a. Ålandsfrågan och strider kunde stoppas på Balkan och i Sydamerika. Vändpunkten kom på 1930-talet då organisationen visade sig maktlös inför de stora politiska kriserna och medlemsländernas motsättningar. Frankrikes strävan var att göra NF till en försvarsorganisation mot Tyskland. Tyskland med Adolf Hitler som ledare lämnade NF. Japan och Italien lämnade också NF.


"Förbundet och freden"

Stora förhoppningar knyts till Nationernas Förbund vid första världskrigets slut. De segrande västmakterna Förenta staterna, Storbritannien och Frankrike skall nu säkra Europa och världen för demokrati. Förenta staternas president Woodrow Wilson har i fjorton punkter redogjort för hur det skall gå till. En världsorganisation kallad "Nationernas Förbund" skall bildas. Denna organisation skall bli redskapet för att driva genom demokrati och frihet i det krigssargade Europa. De av Tyskland, Österrike-Ungern och Ryssland förtryckta nationaliteterna skall nu också få sin självständighet erkänd.


Utdrag ur: Världskriget 1914-1918 och tiden som följde, band 14, Malmö, 1939


Förenta Nationerna

Namnet "United Nations" (Förenta Nationerna) föreslogs av president Franklin D. Roosevelt. Det användes officiellt första gången 1942 när representanter för 26 länder undertecknade de förenade nationernas deklaration.


Förenta nationerna (FN) är en sammanslutning av nästan alla stater i världen, vars huvudsyfte är att verka för fred på jorden. Medlemskap är öppet "för alla stater som vill arbeta för fred" och som accepterar de åligganden som FN-stadgan föreskriver och som, enligt organisationens sätt att se på saken, är viliga och kapabla att uppfylla dessa åtaganden. FN grundades av andra världskrigets segrare som en efterträdare till Nationernas förbund (NF), vilket hade gått under med andra världskrigets utbrott. Formellt upplöstes NF år 1945. FN: s grundprinciper skapades år 1944 då USA, Kina, Sovjetunionen och Storbritannien träffades i Dumbarton Oaks i USA.
26 juni 1945 samlades representanter för 51 stater i San Francisco och undertecknade FN-stadgan. FN räknar sitt grundande till den 24 oktober 1945, när en majoritet av länderna hade ratificerat fördraget. Sedan dess är den dagen FN-dagen. Sverige anslöt sig till FN 19 november 1946 och FN har sitt...