Palliativ omvårdnad ur etisk och kulturell synvinkel

2 röster
24615 visningar
uppladdat: 2005-05-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Människosyn

Vårdideologin bygger på en humanistisk människosyn. En sådan kan formuleras på olika sätt men den innebär enligt vår mening att människans värde är grundat på vad hon är - hennes person - inte på vad hon gör - hennes prestation - eller vilken social ställning hon har - hennes position. De villkor människan lever under innebär att livet ständigt är hotat av nedbrytande krafter såsom skada, sjukdom, lidande och ytterst döden. Detta till trots är hennes värde som människa ovillkorligt. Vi vill ansluta oss till den formulering av en humanistisk människosyn som man valt i Prioriteringsutredningen och som tillskrivs filosofen Ingemar Hedenius: "Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta avseende är förmer än någon annan."


Etiska grundprinciper

Människovärdet och den personliga integriteten kan upprätthållas med hjälp av följande Medicinsk-etiska grundprinciper (ur The Appleton Consensus, 1988):
1. Autonomi - att värna om självbestämmande, integritet och respekt.
2. Beneficience - "godhetsprincipen" - att maximera hälsa, livskvalitet och människovärde.
3. Non-maleficience - att inte skada - att minimera skada, lidande och kränkning.
4. Justice – rättviseprincipen - att vara rättvis, lika vård på lika villkor.


Riktlinjer

För att vårdideologin skall kunna omsättas i det praktiska arbetet behövs också riktlinjer för hur vården av döende patienter konkret skall utformas, t ex i ett vårdprogram. Nedanstående påståenden om den döende patientens "rättigheter" formulerades i samband med en workshop om vård i livets slutskede i Michigan, USA. Dokument har fått vid spridning och används ofta internationellt.


Den döendes rättigheter ("The Dying Person´s Bill of Rights")

 Jag har rätt att bli behandlad som en levande människa ända fram till min död

 Jag har rätt att bevara mitt hopp, oavsett om innehållet i detta förändrar sig

 Jag har rätt till vård och omsorg från dem som bevarar mitt hopp, även om detta förändras

 Jag har rätt att uttrycka mina känslor inför min förestående död på mitt eget sätt

 Jag har rätt att delta i beslut som gäller min vård

 Jag har rätt att förvänta mig fortsatt medicinsk behandling och vård, även om syftet inte längre är bot utan välbefinnande

 Jag har rätt att inte behöva dö ensam

 Jag har rätt till optimal smärtlindring

 Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor

 Jag har rätt att inte bli förd bakom ljuse.

 Jag har rätt att få hjälp av och för min familj att acceptera min död

 Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet

 Jag har rätt att få vara den jag är och att inte fördömas för mina beslut, även om de avviker från andras mening

 Jag har rätt att samtala om och ge uttryck för mina religiösa och/eller andliga upplevelser, oavsett vad de betyder för andra

 Jag har rätt att förvänta att kroppens okränkbarhet respekteras även efter döden

 Jag har rätt att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det som givande att hjälpa mig att möta min död


En holistiska inställning till vården i livets slutskede innebär:
“den vård som tillämpas när patientens tillstånd inte längre påkallar en behandling som syftar till att bota sjukdomen. Kampen mot smärtan och andra symptom, samt patientens psykologiska, sociala och andliga problem står i centrum. Syftet med palliativ vård är att tillförsäkra bästa möjliga livskvalitet för patienterna och deras familj”.
“hälsovårdens syfte är att bota och lindra smärta, inte att förlänga livet till varje pris”.

Det ska ägnas mycket utrymme åt smärtbekämpningen eftersom det ofta är ångesten och den naturliga rädslan att behöva lida som är värst för den döende. Läkaren ska respektera patientens önskan att låta döden inträffa naturligt i sjukdomens slutfas. “Läkaren får aldrig kränka patientens andliga eller fysiska integritet även om patienten begär det.”

Omhändertagande av svårt sjuka och döda vid olika religiös och etnisk bakgrund

Judendomen
Sjukrummet: Fritt från religiösa symboler
Medicinsk behandling: Inga förbud
Personal/patient: -
Matregler: Ej kött/mjölkblandning. Ej fläsk, ej skaldjur
Kroppen: Tvagning själva, samma kön
Obduktion: I princip nej, med vissa undantag
Transplantation: Tillåten
Begravning: Jordbegravning

Islam-muslimer
Sjukrummet: Fritt från religiösa symboler, rent, tyst
Medicinsk behandling: Ej på fredagar, ej medicin med alkohol, renlighet
Personal/patient: Samma kön
Matregler: Ej fläsk och blodmat
Kroppen: Tvagning, olja, vitt tyg utan sömmar
Obduktion: I princip nej, men undantag
Transplantation: Nej
Begravning: Endast jordbegravning så snart som möjligt.


Andra viktiga aspekter:

 En svårt sjuk patient av muslimsk bekännelse skall tillfrågas om hon/han önskar träffa IMAM (motsvarande präst). Om så är fallet kan man ta kontakt med muslimska föreningen via anhöriga eller Sjukhuskyrkan.

 Läkare måste skriva dödsintyg snarast eftersom begravning bör ske inom 48 timmar

 Inga åtgärder skall vidtas med den döda kroppen.

 Den lokala muslimska församlingen ombesörjer tvagning och iordningställande av kroppen enligt särskild ritual(en man tvättas av män och en kvinna av kvinnor).
 Enligt Islam är en människa död när själen lämnar kroppen, man förkastar våra dödsbegrepp om hjärn- och hjärtdöd. Enligt Islam skall inte människan försöka spela Gud och genom konstgjorda insatser försöka "förlänga" livet, för att sedan själv kunna bestämma, genom att stänga respiratorn, när "döden" skall inträffa.


Hinduism

Sjukrummet: Rökelse, blommor, bild av Shiva
Medicinsk behandling: Klar i tanken inför döden
Personal/patient: Kvinna-kvinna
Matregler: Ej nötkött, fisk, ägg, svamp, vegetarianer
Kroppen: Tvagning av personal. Anhöriga klär
Obduktion: Nej, utom vid suicid
Transplantation: Nej, utom vid suicid
Begravning: Alltid kremation inom 24 timmar.

Jehovas vittnen

Sjukrummet: Fritt från symboler, ej kors
Medicinsk behandling: Ej beroendeframkallande lä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Palliativ omvårdnad ur etisk och kulturell synvinkel

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-03-13

    hittade inte källhänvisningen

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-05-09]   Palliativ omvårdnad ur etisk och kulturell synvinkel
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4217 [2021-05-06]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×