Vad är musik terapi?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad är musikterapi?

Musikterapi är en behandlingsform, alternativ medicin, som har använts i flera årtusenden i terapeutiskt syfte och både de indiska lärde och de gamla grekerna insåg att allt är musik och påverkar människan på ett eller annat sätt. Grekerna trodde dessutom att man genom musik/ljud kunde framkalla katarsis (rening).
Musikterapi (eller musikakupunktur) bygger på att man genom olika toner –eller i själva verket vibrationer- utför en slags inre massage. Eftersom våra kroppar består mestadels av vatten sprider sig ljudvågorna mycket bra. Om man t ex har ont i magen, är det för att vibrationerna är i obalans. På det viset hjälper vibrationer utifrån till att magen får tillbaka sin naturliga svängnig.
I och med att vibrationer finns i allt, påverkar det oss mycket. Om man t ex slår lätt på ett glas uppstår en ton och alltså vibrationer.
”Vanlig” ljudterapi bygger mest på ljud som vi kan uppfatta. Ljudterapins arbetsredskap är volym (styrka), klangfärg (ljudets sätt att framföras som ett extremt exempel att sjunga en ton eller få fram tonen genom fast material), tonhöjd, resonans och harmoni.
Ofta är det klassisk musik som ger störst effekt. Ett bra exempel är när Oliver Sacks fick en skallskada och lyssnade på Felix Mendelsohn, vilket gjorde att han blev frisk.
Tre av de vanligaste metoderna inom ljudterapi är: Mozart-metoden, Tomatis-metoden och Suzuki-metoden.
Mozart-metoden går helt enkelt ut på att lyssna på Mozart. En förtidigt född flicka i Chicago lyssnade på Mozart och kom tillbaka till livet fullt frisk.
Att lyssna på Mozart är bra för att återställa avancerade hjärnfunktioner, förbättra koncentrationen och inlärningsförmåga.
Tomatis-metoden uppfanns av dr Alfred Tomatis. Den bygger på att barnet redan 16 veckor gammal lyssnar på ljud utifrån. Om då barnet föds för tidigt blir det ett avbrott i kommunikationen med omgivning och det leder till en onormal utveckling. Därför har han tagit ljud (framförallt från moderns röst) som han/hon borde hört och filtrerar det som om han/hon vore i livmodernigen.
Detta är någon mycket viktigt, bara att veta att ljud omkring på verkar ända från livmoderstadiet.
Suzuki-metoden kommer från en japan vid namn dr Shinichi Suzuki som startade en musikskola för mycket små barn. Teorin han hade bestod i att musikens koppling till hjärnan och kroppen är densamma som med modersmålet. Alltså ser han musik som ett slags modersmål.
Hundratals människor, somliga bara två år gamla, har genom hans metod lärt sig musikens ABC. Detta genom härmningar (som Mozarts variationer på Blinka lilla stjärna) på fioler.
Detta känns säkert igen därför att det finns överallt i Sverige, här i Härnösand t ex.
Om barnen blir extremt duktiga måste man ändå låta dem ha sin barndom så att de inte blir som alla tragiska underbarnen som blivit galna.
En person som spelat en stor och viktig roll inom musikterapin är Helen Bonny som på 1970-talet startade GIM (Guided Imagery with Music). Här hävdar ho att musiken når djupa medvetandeskikt och att rörelser i musiken sammanfaller med känslorörelser som präglat i tidig barndom.




En sak som man bör komma ihåg kan är att det kan vara svårt att hitta rätt tonfrekvens för rätt kroppsdel. Därför att det är helt individuellt vilka toner som passar in, och individens nuvarande situation är också viktig.
Musik behöver inte bara användas rent terapeutiskt utan kan rent allmänt också höja koncentrationen, förstärka minnet och även höja prestationsförmågan. Ett exempel på det är Adolf Fredriks musikskola som alltid ligger högst i jämförande kunskapstester –även fast de mest bara jobbar med musiken.
En annan sak som kan vara bra att komma ihåg är att musiken befrämjar social samverkan och känsla av gemenskap. Vilket kan vara orsaken till att musikklasser ofta blir mer avslappnade ...