Platon

12683 visningar
uppladdat: 2001-04-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Peter Buskas
Kunskapsnätet
SV/SAS B

Textanalys av ”Den underjordiska grottan” (Platon)

Allusioner
En god och lättförstålig häntydning är när en av fångarna blir befriad från sina kedjor, och i och med sitt utträde ur grottan får en helt ny uppfattning om hur verkligheten är beskaffad.
Från halvmörker med skuggor samt ekon som ända gällande verklighet, ut i det flammande solljusets värld. Detta kan jämföras med den polske astronomen Nicolaus Copernicus som under sin livstid tog världen med häpnad med det kopernikanska världssystemet. Jorden roterar runt solen och inte vice versa (den heliocentriska världsbilden). Upptäckten omkullkastade den kristna världsbilden vilken fram till dess hade gällt som absolut sanning. Ett paradigmskifte var ett faktum.
Den store filosofen Platon grundade även prototypen för högre läroanstalter. ”Academia” var namnet på hans hus där han undervisade vuxna elever. Denna term kom senare att användas för alla skolor där ungdomar får högre utbildning.

Innehåll
Ämnet för texten är verklighetens beskaffenhet. Läsaren får ta del av Platons syn på den mänskliga kunskapen i relation till verkligheten som helhet. Den store filosofen baserar temat i texten på sin tvådelade världsuppfattning. Dels finns den synliga världen, såsom våra sinnen upplever den, vår vanliga vardagsvärld där ingenting är bestående och ingenting förblir detsamma – som Platon gärna uttryckte det: ”Allting blir, ingenting är”. Allt är ofullkomligt, allt vissnar bort. Denna värld i tid och rum är den enda värld som våra mänskliga sinnen kan uppfatta.
Men så finns det en annan värld som inte har sin existens i tid och rum, som inte är tillgänglig för våra sinnen, där det råder fullkomlighet och fulländad ordning.
Denna andra värld är den tidlösa och oföränderliga verklighet som vi bara kan se korta otillfredsställande glimtar av i vardagsvärlden. Den är stabil och orubblig och håller inte på att övergå till något annat.

Vad innebär nu detta?? Kontentan av dessa båda världars existens är att det finns en del av oss som man kan se, men där under finns en del som inte kan ses men som våra medvetanden är i stånd att få en föreställning om. Platon menade att det främsta målet i livet för en förnuftig person borde vara att tränga igenom tingens yta och in till den underliggande verklighetens nivå. Detta ger oss i sin tur lite mer förståelse för Platons hat mot konsten. Den uppfattade han som avbildande till sin karaktär och som en kraftfull lockton till sinnena. Ju vackrare konstverket är desto starkare blir locktonen.
Med grottliknelsen vill Platon säga att varje person har sin egen privata håla eller grotta som hindrar och färgar naturens ljus. Han tänkte nog också på Sokrates (sin lärare) - som "grottmänniskorna" dödade bara för att han ” petade” på deras vanföreställningar och ville visa vägen till den sanna kunskapen. Då är grottliknelsen en bild av filosofens mod och hans plikt att undervisa andra.

Textens emotionella innehåll karakteriseras av dyster stämning med mycket detaljer, tex: "…en liten mur är uppförd, liknande det skrank, som taskspelare uppresa mellan sig och folkmassan…" (rad 10-12). Tonen är undervisande och samtidigt berättande.

Association
För att kunna relatera Platons grottliknelse till nutid så tar jag en titt på byggbranschen. Där har alla samma verklighetsuppfattning (knegarlunket), det finns någon form av trygghet i att hela tiden veta sin plats. Men en dag så beslutar sig en av dem att bryta sig loss, att börja studera, att lämna det säkra bakom sig, att söka sig vidare. Snickaren beslutar sig för att börja studera data. Verklighetsuppfattningen förändras naturligtvis totalt. Ponera nu att vi gör exakt samma sak som i grottliknelsen, d v s snickaren återvänder till bygget fast nu med en bättre utbildning med möjligheten till en bättre tjänst. Han löper nu risken att mötas av oförstånd och att bli häftigt ifrågasatt eftersom han hotar deras världsbild. Detta illustreras av Platons ord: "...skulle man ej skratta åt honom och säga, att han efter sin vandring däruppe hade kommit tillbaka med förstörda ögon…" (rad 111-113). Någon form av försvarsmekanism hos de övriga träder i kraft för att motivera fortsatta studier av skuggorna.

Slutsats
Jag tror att alla behöver en egen verklighetsuppfat...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Platon

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-04-26]   Platon
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=539 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×