Dagens Ideologier

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Vad ligger bakom dagens politiska idéer, vad är en bra politisk ideologi, vad passar till de olika ideologierna, varför är olika länder diktatoriska och andra demokratiska?
En del av dessa frågor kommer att besvaras i detta arbete om dagens ideologier. En politisk ideologi består inte endast av demokrati och diktatur… … jo i för sig så finns det antingen demokratiska eller diktatoriska nationer, men till dessa två stora ideologier så finns det en massa mindre ideologier som tillhör antingen en demokratisk eller diktatorisk nation, beroende på hur man använder idén.
Till våra ideologier tillhör bland annat marxism, liberalism, konservatism, utopism, fascism, nazism, utilitarism, traditionalism, militarism och så vidare i nästan all oändlighet. Finns det då ingen ände på alla idéer som människan, i sin jakt på makt, skapat?
Jo, en ände finns det nog, men för att kartlägga alla olika politiska –ismer som går att finna kommer vi att bli tvungna att skapa ett arbete som i så fall kommer att uppta större delen av våra liv som tyvärr är alldeles för korta för att kunna lära oss allt angående allting.
Vi får helt enkelt lära oss lite om mycket eller mycket om lite och har därför tänkt presentera ett arbete för er som kommer att förenkla lärandet och visa skillnader mellan olika –ismer och om de används vanligen inom diktaturen eller demokratin.
I arbetet har jag valt att använda en ganska stor uppsättning av böcker av olika författare, för att om möjligt få fram en opartisk bedömning av de olika –ismerna och för att kunna ge de mest viktiga fakta som kan komma att vara av intresse.
Det har inte varit svårt att komma över informationen till arbetet eftersom vi dagligen drunknar i politiska budskap och artiklar, dessutom finns det inga större hemligheter om vad en ideologi är. Det svåra är att få fram en rättvis bedömning och inte låta sina egna känslor ta överhanden, vi alla är olika och uppfattar saker och ting olika. Vad som är rätt och fel avgör vi då själva, vilket gör livet mycket mindre enformigt. Hur skulle det se ut om vi alla tyckte lika? Omslagssidan visar några historiska namn och bilder. Arbetet kommer inte hantera alla namn, men alla har varit viktiga för den politiska utvecklingen vi har idag.


Skillnaden mellan demokrati och diktatur

Ordet demokrati kommer av orden demos och kratein som översatt från grekiska betyder folk respektive härska. Om vi sätter samman dessa två ord så får vi ett ord som vi ofta översätter till folkvälde eller folkstyrelse. Med demokrati menar man alltså att folket styr en nation på olika sätt och nivåer. Nu är det ju så att folket kan ju inte tillsammans enas så lätt efter som vi har våra olika åsikter om vad som är bra eller dåligt, viktigt eller oviktigt. Dessutom bor folket ofta väldigt utspritt och det är alldeles för många som vill få sina viljor igenom och alla kan ju inte prata med varandra eftersom det skulle ta alldeles för lång tid att komma överens. För att lösa detta första problem så brukar vi vanligtvis rösta på vissa utvalda personer, politiker, som ska sitta i nationens styrelse, i Sveriges fall är det riksdagen. Vem som kommer till riksdagen beror på vem som fått flest röster och den som alltså har folkets förtroende att han eller hon kan genomföra vad folket i ett område vill. Nu går det inte att få igenom alla viljor så det politikerna försöker lösa är att få fram den bästa kompromissen så att alla blir nöjda och så att politikern kan fortsätta att hjälpa fram folket till ett bättre liv. Själva meningen med demokratin är att folket ska kunna ha något att säga till om vad som sker på styrelsenivå och för att kunna förändra sin egen situation till bästa möjliga.
Inom diktaturen, som kommer av det latinska ordet dictare, vilket betyder föreskriva eller befalla, sker styret av en nation på ett helt annat sätt. Till skillnad från sin släkting från Grekland så finns det endast en som styr nationen. Detta kan däremot ske genom hjälp från rådgivare och genom att lyssna till folket, men sedan är det diktatorn som beslutar om något ska göras eller inte. Under antikens Rom skedde detta genom att en senator kunde utses till diktator under ett halvår om det var kris i riket. Sedan togs makten ifrån honom. Vanligast idag är nog att någon är diktator på livstid. När diktatorn dör kommer han att ersättas av sin närmaste rådgivare, son eller vän. Detta är något som diktatorn tidigare beslutat. Sedan kan det självklart bli så att man inte följer diktatorns vilja, utan genom olika kupper tillsätter någon annan härskare och skapar förvirring eller oordning. Om något ska beslutas fort så är i alla fall diktatur ett styrelsesätt att föredra eftersom det bara krävs en person för att godkänna ett beslut. Det är delvis därför demokratin är väldigt känslig eftersom en diktatur ofta är lättare att kontrollera. I demokratin krävs väldigt mycket engagemang från både politiker och det vanliga folket för att alla ska få det bra, men i en diktatur krävs det bara en härskare som kan göra så att alla får det bra eller dåligt, beroende på hur skicklig härskaren är i sitt sätt att styra sin nation.
Slutligen finns det ett tredje sätt som vi idag kan tala om, och detta är anarkin. Anarki kommer från det grekiska ordet anarchia som betyder laglöshet eller förvirring. Anarkin bygger på att folket ska sköta sig självt utan en styrelse och utan lagar. Anarki uppfattas därför av de flesta som ett väldigt dåligt sätt att kontrollera ett land just därför att det inte finns någon kontroll, ingen polis eller säkerhet. Om anarki sköts rätt så kan det vara bra, men utan lagar och restriktioner blir det allmänt kaos.


Presentation av olika –ismer

Dagens stora –ismer har alla en historisk bakgrund som inte sträcker sig särskilt långt bak i tiden. Några hundra år bakåt i tiden är trots allt en kort tid av människans historia. Vi kan visserligen se olika liknande former i ett tidigt skede av människans historia. Urmänniskan, det vill säga den första människan, var styrd av en ledare och därför diktatorisk. Dagens tre största –ismer är konservatism, liberalism och socialism. Just dessa tre har jag tänkt mig berätta litet om i texten som följer.

Konservatism:
En konservativ människa föredrar ett gammalt sätt och vill bevara traditioner. Hon föredrar en långsam förändring före en snabb om en förändring överhuvudtaget måste ske.
Själva ordet konservatism dök troligen upp i Frankrike under 1700-talet, vilket var en väldigt orolig tid. Vi har ju hört talas om Franska Revolutionen, när folket stormade Bastiljen 14 juli 1789 och gjorde uppror mot kungen. Kungen stod för något ”gammalt”, vilket vi också ofta förknippar konservatismen med idag, en kung som styr ett land. Detta är däremot fel. En konservativ människa behöver inte vara rojalist utan kan vara republikan. Det hela beror på hur ett samhälle sett ut tidigare.
Idag säger vi att partier som står till höger är konservativa, till exempel moderaterna och kristdemokraterna. Partiet har dock tonat ner det konservativa och försökt att lyfta fram en mer folklig inställning.



Liberalism:
En liberal person vill ha mycket frihet. Vad är då att ha frihet? När vi talar om liberalism inom politiken delar man upp liberalismen i två delar, ekonomisk och politisk liberalism. Det politiska innebär att alla ska få säga och tycka vad de vill utan censur. Vem som helst får också bilda egna partier eller föreningar utan att någon lag förhindrar detta. Religionsfrihet är också en stark ståndpunkt för de liberala.
Den ekonomiska liberalismen innebär att länder ska kunna handla med varandra utan tullar, att vem som helst ska kunna starta företag, skaffa sig egendom utan att någon lägger i sig i och stör… … Ja, jag tror att ni förstår vad en liberal person vill uppnå.
Liberalismen dök upp under sena 1700-talet när inflytelserika människor började kritisera det gamla samhället. Dessa människor var från en ny sorts samhällsklass, medelklassen. Den bestod oftast av advokater, bankmän, journalister och läkare, ofta människor som hade slagit sig uppåt i samhället från arbetarklassens ”träsk”. Medelklassen kritiserade ofta överklassens missbrukande av makt mot underklassen och privilegier som bara överklassen hade.
De liberala partierna är ganska svåra att placera, är de höger- vänster- eller centerinriktade? Jag lämnar den frågan obesvarad, men vanligen placeras Folkpartiet närmare mitten. I Sverige räknas Folkpartiet till de liberala partierna.

Socialism:
Att vara socialist kan betyda många saker. Är du bara social eller vill du socialisera samhället. Om du är socialist så är du troligtvis en människa som vill att staten ska ta hand om företagen. Marknaden för egna företagare ska vara begränsad. Du uppmuntrar en sorts planekonomi där staten ska kontrollera åtminstone det viktigaste. Du vill inte heller ha en hel marknadsekonomi, utan möjligtvis en blandning av marknads- och planekonomi.
Om vi ska ta reda på varifrån socialismen kommer ifrån kan vi börja leta redan under antiken. För att göra det lättare kommer bestämmer vi oss för att socialismen grundlades ordentligt på 1800-talet, men redan under 1700-talet fanns det socialistiska idéer och tankar. I vilket fall som helst fick socialismen sitt genombrott under 1800-talet, när en man i Glasgow började praktisera vissa idéer som han hade funderat på. Denna man, Robert Owen, ägde ett spinneri där han började införa kortare arbetstider. Han ordnade gratis skolundervisning och började bygga bra bostäder åt sina anställda. Owen ville skapa ett samhälle som fungerade i balans med arbete, utbildning och fritid. Owen sågs som en utopistisk socialist. Han försökte uppnå ett samhälle där alla hade det bra, vilket många ansåg var omöjligt att uppnå. Så tänker vi än idag. Att vara socialist innebär inte bara att vara utopistisk utan du kan också vara kommunistisk, eller vanligt socialistisk.
Exempel på partier i dagens Sverige är Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Ett socialistiskt parti står gärna till vänster på den politiska kartan.

Utifrån de olika –ismerna går det inte riktigt att säga om ett land är demokratiskt eller diktatoriskt. Det vanligaste är dock att ett land är demokratiskt om de utövar liberalism eller socialism. Ett diktatoriskt land är ofta konservativt eller även ibland socialistisk, till exempel forna Sovjetunionen eller Nord-Korea.


Mindre –ismer

Slutligen har jag tänkt berätta om några lite mindre –ismer så ändå är aktuella idag. Till dem hör kommunism, feminism, fascism, nazism och ekologism. De flesta av de här –ismerna var kända för mig, men något som jag inte hade hört talas om förut var ekologism. Ekologismen är en av de yngsta –ismerna, vilket inte är så konstigt eftersom vi förr i tiden inte var särskilt miljömedvetna. Jag kommer därför inte att förklara ekologismen utan hänvisar till Politiska ideologier i vår tid av Reidar Larsson som kommer att finnas med i källförteckningen.

Kommunism:
Den största av de mindre –ismerna måste ändå vara kommunism. Kommunismen är i grunden hämtad från marxismens idéer och många länder idag klassas som kommunistiska. Inte minst Cuba och Nordkorea räknas till de kommunistiska staterna. Inom kommunismen är det svårt att hitta medelvägar till kapitalism, ett land som har den här medelvägen som är både ett kapitalistiskt och kommunistiskt land är, hur osannolikt det än låter.
Det intressanta med kommunismen är att ledaren för kommunistpartiet kan själv avgöra vad som är rätt och fel. I grunden finns det fem tankar som ses korrekta och som inte kan tolkas fritt.
1. Kommunismen förenar folken i våra olika nationaliteter
2. Kommunismen främjar den socialistiska omdaningen
3. Kommunismen befäster ”folkets demokratiska diktatur”
4. Kommunismen befäster den demokratiska centralismen
5. Kommunismen stärker det kommunistiska partiets ledande roll.
Intressant är att se punkt 3 som visar att kommunismen är både demokratisk och diktatorisk. Hur kan en nation både styras av folket och en diktator samtidigt? Just den punkten gör kommunismen till en väldigt komplicerad ideologi som tar lång tid att nysta upp. Kanske är det just därför att länder med kommunistiskt styre är så olika varandra. Kommunismen blir därför en ganska mystisk ideologi, så jag tänkte ge lite lästips:
Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, 1994
Raino Malnes och Knut Midgaard, De politiska idéernas historia, Studentlitteratur, 1994
Vladimir Iljitj Lenin, Om ”demokrati” och diktatur, Om staten, Oktoberförlaget, 1975

Feminism:
Ser vi feminism som en politisk och intellektuell rörelse så har det funnits en aktiv organisation sedan 1700-talet. Mary Wollstonecraft, den första kvinnliga feministiska författaren, skrev boken ”A Vindication of the Rights of Women” (översatt till ”Försvar av kvinnans rättigheter”). Målet med feminism är att helt sudda ut skillnaderna mellan män och kvinnor. För att uppnå det skulle människan använda en så kallad identisk uppfostran och utbildning för pojkar och flickor, så att barnen redan som små skulle lära sig att de är lika värda. Feminismen kritiserar dagens mansdominerande värld och nu arbetar feministerna nog mer frekvent än någonsin. Särskilt märker vi ju att ett feministiskt parti kan vara på väg i Sverige om Gudrun Schyman lyckas att skapa ett eget parti. Feminismen i dagens Sverige skiljer sig från den gamla feminismen. Förut skulle skillnaderna raderas men idag verkar det som om vissa skillnader ska finnas kvar. En idé som upprör är att Schyman ville införa mansskatt. Det skulle betyda att alla män straffas för att några män misshandlar eller våldtar kvinnor. Detta betyder att vi i så fall fortfarande skulle ha ett samhälle som inte är jämställt. Skillnaderna skulle utraderas och inte förstoras genom att särbehandla männen.
Feminismen påminner ganska mycket om kommunismen, där vi ska uppnå förändringar genom revolutioner och inte reformer. Det är en sak som verkligen talar emot feminismen eftersom feminismen kritiserar mannens våldsamma natur.
För att visa att feminismen faktiskt innehåller andra punkter än att sudda ut skillnaderna mellan könen så avslutar vi feminismdelen i uppsatsen med följande citat ur Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, 1994:
”Kvinnor utgör hälften av världens befolkning. De svarar för nästan två tredjedelar av arbetstiden. De får en tiondel av världens inkomster och äger mindre än en hundradel av egendomen i världen.” (Citat ur en FN-rapport)

Nazism och Fascism:
I nästa del har jag tänkt att slå ihop dessa två ovanstående ideologier
eftersom de är väldigt lika varandra. Fascismen och Nazismen är två
ganska nya politiska begrepp. De gav sig först till känna efter första
världskrigets slut. I Italien uppstod fascismen och ur askan i
Tyskland uppstod nazismen. Karakteristiskt för de fascistiska och
nazistiska regimerna i Italien och Tyskland var att de endast kunde
besegras genom yttre vapenmakt under andra världskriget som
ödelade en stor del av Europa. Nazisterna säger sig företräda den
ariska rasens strävan till övervälde. Fascisterna hävdade att de
företrädde en stats vilja att expandera. Båda ideologierna för en
aggressiv socialdarwinistiskt politik, vilket betyder att den starkaste
överlever. Vi känner ju igen Darwins tankar om naturligt urval.
Alfredo Rocco, en fascistisk ideolog, menade att staten var en
kollektiv organism som förde en kamp för överlevnad mot andra
stater. Vi kan alltså ana en stark nationalistisk tanke. Förändringar
ska komma genom politiskt våld, och i kamp mellan stater ska krig
föras. Med en sådan tanke kan vi förstå att Hitlertyskland och i Wien 15 mars 1938
Mussolinis Italien stod nästan helt ensamma i kampen mot de allierade som slutligen krossade Hitlers drömmar om ett ariskt Europa. Inom det ekonomiska området så var strejker och lockouter förbjudna, inget skulle förstöra produktio...