Diabetes

1. Inledning

Jag valde detta ämne för att jag tycker det är intressant. Min far har haft diabetes sedan många år tillbaka. Jag har däremot aldrig riktigt förstått vad det innebär att ha diabetes. Jag har fått höra att det är tufft och jobbigt, men ändå undrar jag hur det är att leva med det. Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005 är diabetes idag en av våra högst ökande folksjukdomar och man beräknar att det finns omkring 300 000 personer som har den sjukdomen i vårt land. Insjuknandet i diabetes har ökat bland barn och ungdomar, men har däremot minskat hos yngre vuxna enligt samma källa från Socialstyrelsen. Förr var diabetes en fruktad sjukdom för man förknippade ofta sjukdomen med svåra komplikationer såsom blindhet och amputationer. Nu i dagens tid är sådana komplikationer av denna sjukdom mycket ovanliga, och den nya moderna diabetesbehandlingen (som innefattar bland annat noggrann kontroll av blodsockret, blodfettet, blodtrycket och undvikande av tobaksbruk) hjälper till att minska risken att drabbas av komplikationer. Att få diabetes kan vara som en chock för många då det innebär en omställning i sitt liv och nya livsrutiner som måste tränas in. 

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att utforska och intervjua personer med diabetes. Utgångspunkten för det hela är om man kan leva ett någorlunda "normalt" liv med diabetes. Jag utgår därför från frågeställningen: Kan man leva ett "normalt" liv med diabetes? 

2. Metod och material

I rapporten hänvisar till tre artiklar från Svenska diabetesförbundets hemsida: Diabetesforskning,(2006a) , Om Diabetes (2006b) och Insulinkänning (2006c) . Svenska Diabetesförbundet är en organisation som bildades 1943. Förbundet har ca 30 000 medlemmar. Förbundets syfte är att minimera konsekvenserna av diabetes. Jag hänvisar också till Karolinska Universitetssjukhusets hemsida. Här hänvisas till artikeln ''Lära sig leva med diabetes''.

I oktober 2008 genomfördes tre intervjuer. De intervjuade är Abduljabbar Alghifary (bilaga 1) som haft diabetes i 20 år, Katarina Johansson (bilaga 2) som haft diabetes under större delen av sitt liv och en anonym som endast är nio år (bilaga 3) gammal och precis fått diagnosen diabetes.

Jag hänvisar också till boken Diabetes, (2007) skriven av Michael Alvarsson m.fl. Där skriver olika forskare och läkare om diabetes och ger sin syn på vad det innebär att få denna diagnos idag och hur man ska kunna anpassa sig så att livet kan gå vidare.

Jag tog del av en rapport skriven av Socialstyrelsen folkhälsorapport 2005 som tar upp flera sjukdomar bland annat diabetes. Jag tog även del av en broschyr skriven av Centralsjukhuset i Kristianstad. Informationen var given till en anonym person som nyligen hade fått diabetes så jag tyckte informationen var lämplig.

3. Resultat

3.1  Vad är ett normalt liv?

Orden "normalt liv" syftar enligt min definition på ett liv utan någon form av medicinering. Men samtidigt syftar det på att man ska kunna leva ett socialt liv där man umgås med olika folkgrupper och människor i olika sammanhang. Man ska kunna äta normalt utan hjälp av någon och kunna utföra vardagliga arbeten som vilken annan person utan hjälp av redskap och/eller andra personer omkring sig.

3.2 Vad är diabetes?

Svenska Diabetesförbundet (2006b) skriver på sin hemsida att diabetes ´´inte är en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker''. Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Diabetes typ 1 innebär att kroppens immunsystem blivit skadat och förstört betacellerna som tillverkar insulin. Då uppstår insulinbrist. Denna typ av diabetes får man ha med sig hela livet. Diabetes typ 2, som även kallas för åldersdiabetes, innebär att kroppen fortfarande producerar en liten mängd insulin, men den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov skriver man i ett informationshäfte om diabetes från Centralsjukhuset i Kristianstad.

3.3 Insulin, mat och träning

När man har diabetes är det tre saker man bör tänka på: insulin, mat och fysisk rörelse. De tre hänger ihop. Karolinska Universitetssjukhuset (2001) tar i artikeln ''Lära sig leva med diabetes'' upp problematiken. Man menar att om man rört sig för mycket åker blodsockret ner och man behöver energi i form av mat. Då är det viktigt att man äter rätt mat (nyttigt)och rätt mängder och inte minst, regelbundet. När man äter måste man enligt samma källa veta vilka mängder insulin man bör ta för att blodsockret inte ska öka för mycket.

3.3.1 Insulinets betydelse

Insulin fungerar som en nyckel för att socker ska komma in i de celler som behöver bränsle (muskler). Har man däremot inte tillräckligt med insulin, stannar sockret kvar i blodet och då blir blodsockret högt. ''Målet är att få en låg och jämn nivå'', skriver Svenska diabetesförbundet (2006c).  Höga blodsockervärden kan uppstå om man till exempel äter för mycket i förhållande till den mängd insulin man fått i sig. Symtom som man kan få när man har höga blodsockervärden kan vara att man blir trött och slö och få koncentrationssvårigheter, skriver Michael Alvarsson m.fl., diabetes (2007)Om man har det under en lång tid så blir man törstig eller torr i munnen och man kissar mer än vanligt.  Om man däremot har högt blodsocker i flera veckor eller månader kan ''varningssignalerna' minska och då kan man enligt samma källa som ovan, börja tro att allt är i sin ordning. Andra saker som kan hända är att man lättare drabbas av infektioner, sår läker inte lika snabbt och smärta kan upplevas värre på grund av det höga blodsockervärdet. Att få låga blodsockervärden är däremot vanligare. Anledningar till det kan, enligt samma källa som ovan, vara att man rört sig för mycket och inte fått i sig tillräckligt med mat. Symptom på det kan vara hunger, huvudvärk, koncentrationssvårighet med mera.

3. 3.2 Mat

Mat är viktigt att tänka på när man har diabetes. Man får exempelvis inte äta för mycket sötsaker för det höjer blodsockervärdet och man ska helst äta regelbundet. ''Det är viktigt att tänka på vad man äter och när man äter'' säger Katarina, 18 som har haft diabetes sedan tre års ålder. Dessutom måste man planera sin tid. Ska man iväg någonstans är det viktigt att veta om man ska vara ute för länge för då ska man ta med sig insulin så att man inte missar sin insulindos. Får man högt blodsocker kan man inte äta vad som helst, exempelvis sött för det höjer sockervärden ännu mer Man bör ta hand om sin kropp på bästa möjliga sätt och ge den all näring den behöver, säger Abduljabbar, 68 år och som har haft diabetes i 20 år. Har man diabetes under en längre tid blir det med tiden lättare att välja vad man vill äta. För Katarina exempelvis som har haft diabetes sen tre års ålder har fått i sig den rutinen. Hon skulle hellre föredra fullkornsbröd före vitt bröd. Inte längre bara för att det är nyttigt utan även för att hon tycker det är gott.

3.3.3 Träning

Träningen spelar en stor roll i allas liv, speciell för de som har diabetes. ''Det gäller att hålla sig i form. Det är inte alls bra att vara överviktig'', säger Abduljabbar, på intervjun. För övervikt är en stor riskfaktor för att kunna få diabetes typ 2. Enligt statistik så insjuknar ca 80%    i diabetes typ 2 på grund av övervikt, skriver Alvarsson (2007). Med dagens nya metoder kan man däremot förebygga diabetes typ 2 med hjälp av förbättrad kost, motion och viktnedgång. Därmed minskar även riskerna att insjukna i denna sjukdom.

Diabetiker måste tänka på två viktiga saker när dem tränar. Dels måste man ha tillgång till socker under träningen. Man kan äta en stund innan och under träningen skulle man kunna dricka någon sportdryck. Dels måste man få i sig kolhydrater efter träningen för att undvika att få känning. Om man vill träna på kvällen kan man lösa det genom en extra smörgås till kvällsfikan, skriver man i informationshäftet om diabetes från Centralsjukhuset i Kristianstad.

4. Diskussion

Syftet med denna uppsats var att utforska och intervjua personer med diabetes. Frågan som ställdes var: Kan man leva ett "normalt" liv med diabetes?  Orden "normalt liv" syftar enligt min definition på ett liv utan någon form av medicinering. Men samtidigt syftar det på att man ska kunna leva ett socialt liv där man umgås med olika grupper av människor i olika sammanhang. Man ska kunna äta normalt utan hjälp av någon och kunna utföra vardagliga arbeten som vilken annan person. Detta ska ske utan hjälp av redskap och/eller andra personer omkring sig

Av ovanstående resultat framgår att man inte kan leva ett normalt liv utan medicinering när man har diabetes, för man är nämligen beroende av insulin.  Insulinet är alltså livsviktigt för att man ska kunna leva ett någorlunda normalt liv. Maten är viktigt för att kunna leva normalt med diabetes. Vad du äter spelar roll för hur du kommer att må.  Att utföra vardagligt arbete kan man göra precis som vem som helst, men inte utan planering. Man får inte glömma bort tiden. Detta för att man inte ska drabbas av för höga blodsockervärden respektive låga blodsockervärden. I båda fallen verkar det vara en obehaglig känsla och kan ha sina konsekvenser. Skillnaden är att när man får höga blodsockervärden så sker konsekvenserna långsiktigt medans låga blodsockervärden leder till kortsiktiga konsekvenser som insulinkänning då man kan svimma. När det gäller det sociala livet kan det vara mycket individuellt från person till person. Det som avgör hur man hanterar läget ligger på självförtroendet och sin personliga kompetens. Klarar man av att umgås med olika grupper av människor? Som personer i jobbet eller i gruppmöten av olika slag? Eller känner man sig osäker? Återigen är det en väldigt individuell sak om min slutsats till det är, det går inte att ge ett konkret svar på det.

Sist men inte minst är träningen. Det är betydelsefullt att träna när man lever ett liv med diabetes. Det är en av delarna för att kunna balansera sig till ett normalt liv. Man menar att om man rört sig för mycket åker blodsockret ner och man behöver energi i form av mat. Då är det viktigt att man äter rätt mat (nyttigt)och rätt mängder och inte minst, regelbundet. När man äter måste man veta vilka mängder insulin man bör ta för att blodsockret inte ska öka för mycket.

Eftersom träningen hänger ihop med maten och insulinet är det lika viktigt att kunna hantera alla samtidigt för att kunna få ett normalt liv. Träningen hjälper alltså till att stimulera kroppen och håller fetman i schack. Målet är att kunna få blodsockervärdena på så jämn nivå så möjligt.

5. Avslutning

Avslutningsvis vill jag säga att jag tr...