Diabetes

Sammanfattning

Syftet med arbetet var för att det är ett intressant ämne som man kan lära sig mer av och föra vidare sina kunskaper till andra samt att sätta sig in i sjukdomen.

Syftet var även att beskriva kosten och dess behandlingar samt hur forskningen har gått framåt sen 1921 samt hur historian såg ut då.

Studien har utförts av en litteraturstudie och tillvägagångssättet har varit att söka på Tingsryds bibliotek samt internet adresser då man sökt på diabetes, diabetes historia samt använt diabetes portalen där man fått tips och råd genom deras forum.

Sammanställningen visade att diabetes mellitus typ1 kommer att öka med åren för det har nu visat sig att diabetes beror på virus som kommer från mamman under graviditeten samt hur en diabetiker lever.

Innehållsförteckning

Inledning..................................................................................................................................... 2

Historik.................................................................................................................................... 3-4

Vad är diabetes........................................................................................................................... 4

Hur lever en person med diabetes typ 1.................................................................................. 4-5

Vilka behandlingar finns det ...................................................................................................... 6

Vilken typ av kost äter en diabetiker....................................................................................... 6-7

Hur fungerar en diabetespump ............................................................................................... 6-8

Hur vanligt är diabetes typ1 ................................................................................................... 8-9

Vilken forskning bedrivs kring Diabetes typ 1 ..................................................................... 9-10

Diskussion ................................................................................................................................ 10

Referenser ................................................................................................................................ 11

1. INLEDNING

Jag heter Carolina Windh och jag ska skriva ett projektarbete om Diabetes typ1. Med detta arbete vill jag skaffa mig nya kunskaper om diabetes mellitus typ1 samt hur det är att leva med diabetes, historien bakom, vilka behandlingar det finns, kost vid diabetes, hur en diabetespump fungerar och om det finns någon forskning kring sjukdomen . Jag vill gärna lära andra människor om just diabetes typ 1.

Syfte

Syftet med arbetet är att skriva om diabetes för att jag tycker det är ett intressant ämne som jag själv kan lära mig mer av och att lära andra kring min omgivning samt att sätta mig in i sjukdomen och dess historia.

2. Frågeställningar

3. Metod

Jag har gjort en litteraturstudie om diabetes typ 1 och då har jag använt mig av biblioteket i Tingsryd där jag satte mig ner och läste igenom böcker och Internetadresser, jag sökte på diabetes, diabeteshistoria och gick in på diabetesportalen som jag fick tips av min mamma. Och har där igenom fått tips och råd genom deras forum. 

4. Resultat

Historik

Sjukdomen diabetes har funnits i många år men behandlingen kom inte till förrän 1921 och i år är det 88 år sen man upptäckte insulinet och kunde rädda miljoner människor världen över.

Under många år försökte forskarna att hitta olika sätt att behandla diabetes. Orsakerna var ibland fantasifulla och ofta hade forskarna fel. Man testade olika koster men det ledde till att patienterna svalt ihjäl.

Diabetes kallades på 600 f.kr för honungsurin på grund av att urinen smakade sött. På denna tid kom man på olika symtom såsom viktnedgång, stor törst och stora urinmängder. Vilket är idag bland de vanligaste symtomen vid diabetes typ1

Man visste inte hur man skulle behandla diabetes och läkarna hittade både socker i urin såsom i blodet. Man kunde varken operera eller utföra olika kurer. Man prövade då att testa olika dieter med olika framgångar vissa var bra och vissa var dåliga. Vilket gjorde att man kom fram till att man skulle äta mer fett och mindre kolhydrater. En man vid namn Karl Petrén från Lund kom fram till att man skulle äta mer fett och genom att tillsätta smör i sitt te eller kaffe.

På 1800-talet kom Oskar Minikowski på att det var bukspottkörteln som felet låg genom att man opererade bort bukspottkörteln på hundar för att se vad som hände. Hundarna var svåra att sköta eftersom den kissade hela tiden och då förstod man att det var fel på bukspottkörteln.

1920 började det hända mer inom forskningen och det sades att två unga forskare hade hittat ett blodsänkande medel och ett botemedel var inom räckhåll

Två personer som hette Fredrik Banting och Charles Best började då jaga ett botemedel genom att testa på hundar.

Och den 11 januari 1922 ger man den första patienten insulin en svårt sjuk 14åring pojke som hade så högt blodsocker att om han inte fått insulinet så hade han inte levt länge till, efter två timmar sjönk blodsockret, han blev piggare och kändes sig bättre.

1923 fick Fredrik Banting och hans chef John Macleod nobelpris för upptäckten av insulinet men det blev en stor diskussion och man frågesatte om det verkligen var rätt personer som fått priset så då gjorde man så att Charles Best fick dela priset med Fredrik Banting och prissumman fick John Macleod med kemisten James Collip.

I februari 1923 behandlades 1000 patienter och några år senare var man uppe i 25 000 man har genom insulinets upptäckt förlängt människors överlevnad. Men 1930 kom man fram till att det fanns komplikationer i ögon, fötter och hjärtkärlsystem men på senare tid har man kunnat visa att ju lägre blodsockernivån är desto mindre är risken för komplikationer (URL:www.diabetes.se insulinets historia 2006).

4:1 Vad är diabetes typ 1?

Diabetes mellitus typ1 även kallad sockersjuka är en av Sveriges vanligaste kroniska sjukdomar som ca 3 % drabbas av. Om man får diagnosen diabetes kan inte pankreas (bukspottskörteln) producera tillräckligt med insulin. Diabetes typ1 är en autoimmun sjukdom som angriper kroppens immunförsvar och förstör betacellerna i bukspottkörteln. Diabetes kallades förr också för insulinberoende diabetes (IDDM).

Vid diabetes typ 1 uppkommer när pankreas tillverkar för lite insulin eller ingenting alls. Symtomen vid diabetes typ 1 visar sig allt efter som tiden går och det kan ta några månader innan något av symtomen visar sig, vilket brukar hända under barndoms- eller ungdomstiden.  År 2001 hade ca 3-4 % av Sveriges befolkning diabetes och ca 15 % av dem led av just diabetes typ 1( Alvarsson M m.fl. 2007, Hanås R, 2005)

4:2 Hur lever en person med diabetes typ1?

Det är varken lätt eller bekymmersfritt om man har sjukdomen diabetes. Det kan bero på olika saker i sin vardag som gör att man

Oroar sig för lågt blodsocker vilket leder till att man lägger sig på en allt för hög blodsockernivå

Man oroar sig för framtiden och följdsjukdomar

Att man inte får tiden att räcka till om man t.ex. är en småbarnsförälder

Sitt arbete, sociala relationer så som skilsmässa eller en nära anhörig behöver din hjälp.

Men att leva med diabetes kan också vara normalt trots sin sjukdom genom att motionera äta i stort sätt all slags mat men det är också viktigt att äta hälsosamt, motionera och det viktigaste är nog att gå ner vikt. Att leva nyttigt och hälsosamt för att minska risken för följdsjukdomar.

En hälsosam kost: För vissa människor som lider av diabetes räcker det ibland att gå ner i vikt och genom att gå ner i vikt så sjunker sockerhalten i blodet. Kosten bör innehålla kolhydrater, fettsnålt, ris och pasta.

Dricka och röka: För vissa går det bra att dricka alkohol i viss mån, men om man dricker för mycket kan det sänka sockerhalten i blodet. Alkohol innehåller även mycket kalorier och det gör så att man går upp i vikt.

Rökning bör man undvika för att det kan leda till komplikationer så som hjärtsjukdomar och slaganfall.

Speciell fotvård: När man har diabetes har man lätt att få sår på sina fötter vilket gör att man får besöka en fotvårdsspecialist. Man bör också använda bekväma och sköna skor detta minskar då risken för fotproblem.

Motion och idrotter: att röra sig ofta och regelbundet är också en del av en diabetikers vardag man mår bättre och känner sig friskare och risken minskar för följdsjukdomar så som hjärtinfarkt och det blir enklare att gå ner i vikt vid diabetes typ 1 bör man övervaka sitt blodsocker på grund av att det har en tendens att höja sig vid ansträngning så därför bör man kolla det före under och efter träning (Hanås R, 2005).

4:3 Vilka behandlingar finns det?

Människor som lider av diabetes typ 1 får som regel idag en behandling med insulin som också kallas flerdos behandling, vilket innebär att man ger ett snabbinsättande och kortverkande insulin vid måltiderna. Detta får man ca 1-2 gånger om dagen. Det kan även innebära att man kan få det upp till 6-8 gånger per dag även för små barn. Det går även att ge insulinet via en insulinpump. Vilket kan vara ett enklare sätt än med en flerdos insulin behandling. Det finns olika sorters insulin här kommer några av dem

Snabbverkat insulin

Det snabbverkande insulinet tar ca 3-5 timmar innan det ger effekt. Innan det direktverkande kom så använde man sig av snabbverkande som måltidsinsulin.

Medellångt insulin

Används som basinsulin vid flerdos behandling

Långverkade insulin

Det långverkade insulinet ger effekt i 24 timmar och ges 1-2 gånger för att täcka behovet av basinsulinet.

Intravenöst insulin

Är ett snabbverkande insulin som ges subkutant alltså under huden och är extremt kortverkande med en halveringstid på 3-5 min.

Direktverkande insulin

Det direktverkade insulinet tas före varje måltid. Det kan ge bra effekt som går ut i blodet men kan avta insulineffekten efter 2-3 timmar och kan därför stiga igen innan nästa måltid. Man brukar då vanligen ge ett basinsulin för att motverka.(Hanås R, 2005)

4:4 Vilken typ av kost äter en diabetiker?

Kosten vid diabetes är den samma för diabetiker som friska. Det menas att du bör äta vitaminer, fett och fibrer oavsett om du har diabetes eller inte.

Mat och dryck påverkar vårt blodsocker varje gång vi äter och dricker. Blodsockerhalten ökar olika på vad du äter och hur mycket du äter.

Fett:

Orsaken till den som har diabetes ska vara försiktig med fett är den ökande risken för ålderförkalkning eller en hjärtsjukdom. Målet för en diabetiker är att minska på fettet. Fettet finns i mjölkprodukter, kött men även i choklad, kakor och bakverk.

Fibrer:

Fibrer är mycket nyttigt på många olika sätt. Det finns två sorters fibrer (lösliga och olösliga). Lösliga finns i frukt, grönsaker och rågprodukter. De lösliga påverkar även blodsockret De olösliga finns i korn, havre och gör så att innehållet i magen blir trögflytande.

Välling:

Det finns socker i välling och tas upp rätt så snabbt till ditt blod. Då är det bästa att man kan ge en extra dos av måltidsinsulin, barn som har problem med lågt blodsocker bör man testa och ge majsvälling istället för vanligt välling och majsvälling bör man servera kall.

Grönsaker och frukt:

Diabetiker kan äta hur mycket grönsaker och frukt de vill. Men man ska helst undvika majs eftersom majs innehåller socker.

Potatis:

Kolhydraterna i potatis tas upp långsamt men vid potatismos tas det upp lika fort som vid rent socker, vilket kan ge en med diabetes en snabb blodsockerstigning efter maten och vilket kan ge en insulinkänning efter 2-3 timmar. Eftersom kolhydraterna i potatismoset redan tagits upp i blodet tidigt efter måltiden.

Bröd:

En diabetiker bör inte äta vitt bröd eftersom vitt bröd höjer blodsockret lika snabbt som vanligt socker.

Pasta:

Pasta ger en långsam stigning i blodsockret beroende på att det tillverkas av rivet eller krossat vetemjöl. Vilket gör att pastan är bra mat för personer med diabetes.

Pizza:

På en pizza finns det bröd, kött eller fisk och ofta grönsaker vilket är en nyttig måltid men inte om det finns ett tjockt lager med ost. Problemet är en vanlig pizza är större måltid för en person med diabetes än vad de flesta brukar äta till middag.

Kött och fisk:

Innehåller både mycket protein och även också mycket fett. Det finns inga kolhydrater som kan höja ditt blodsocker.

Frukt och bär:

Innehåller en del kolhydrater, Ju mer fibrer desto mindre påverkas blodsockret (Hanås R, 2005)

4:5 Hur fungerar en diabetespump?

En insulinpump ser ut som en liten mobiltelefon som kan bäras med överallt. Insulinet pumpas genom en tunn plastslang som byts var tredje dag. Med pumpen kan man tillföra insulinet subkutant alltså underhudens fettvävnad med olika hastigheter som varieras efter behov.

Insulinet ökas när insulinbehovet är som störst vilket normalt sätt är på morgonen medan hastigheten minskas när är som lägst vanligast på natten när du sover. Till varje måltid ge en extra dos av insulinet som fungerar som vanligt måltidsinsulin. Den extra dosen måste anpassas efter matens typ av kolhydrater och fett. Ca ¼ av alla unga behandlas med insulinpump (Hanås R, 2005).             

4:6 Hur vanligt är diabetes typ 1?

Diabetes är i den flesta länder lägre än 5 %. Vilket 10-15 % utgörs av typ 1 diabetes. Men siffrorna är dock ganska osäkra. Det har gjort studier i Sverige och de kom fram till att 2,0 och 4,5 % i Sverige lider av diabetes

4:7 Vilken forskning bedrivs kring diabetes typ 1?

Man har under de senaste åren kommit på att allt fler barn insjuknar i Diabetes typ 1. Den största ökningen är störst bland de yngre barnen. Om det fortsätter att öka till 2020 så kommer det finnas ca 70 % som lider av diabetes typ 1 bland barn.

Den största ökningen befinner sig i centrala och östra Europa och det är länder som inte haft så många som lidigt av diabetes typ 1 och om det fortsätter så här fram till 2020 kommer 70 % fler barn under 15 år att ha diabetes typ 1 och barn under 5 år kommer att fördubblas vad det är idag. Idag har ca 94 000 diabetes typ 1 och om ca 11 år kommer ca 160 000 lida av det.

Det har framkommit nya bevis på att diabetes typ 1 kan bero på virus. Forskarna analyserade antikroppar mot de insulinproducerade cellerna i navelsträngen från fler än 33,000 nyfödda barn. Antikropparna visade tecken på att cellerna är utsatta för attack av kroppens immunsystem. Det är dubbelt så vanligt på barn som är födda på sommaren än de barn som är födda på vintern. Bebisarna ärver antikroppar från mamman vilket mamman utvecklar under sin graviditet när hon har smittats av magsjuka under vintern.

När man mäter detta i siffror har sommarbarnen 2,4 % och vinterbarnen 1,2 % drabbats. Dessa undersökningar har presenterats i tidskriften Journal of perinatolog där 70 % av kvinnorna studerats i Skåne under en 4 års period.

Sjukdomsprocessen finns i 2 steg. Den första är att diabetes typ1 är en ärftlig sjukdom. Det andra steget är att diabetes typ 1 kan uppkomma vid virus hos mamman under vintern när man får magsjukdomar (www.diabetesportalen.se 2009).

5. Diskussion

I diskussionen har jag lagt ner lite funderingar kring diabetespumpen för att den är ett hinder hos vissa patienter. Jag tycker att det ska finnas mer fakta om diabetespumpen för när jag sökte fakta hittade jag inte så mycket på Internet utan fick söka på biblioteket, men där fanns inte mer än en bok om allt kring diabetes vilket jag tycker är mycket dåligt. För de patienter som funderar på att ha en diabetespump istället för sprutorna finns inte så mycket information mer än var de får av sin läkare men de vill kanske läsa lite om diabetespumpen eftersom de kanske bara får en broschyr från sin läkare och vi alla vet ju hur lite den innehåller. Jag anser att en diabetespump är mycket bättre än att ha sprutor som sin dagliga dos . För om man har en pump slipper man tänka på tiderna och är man stressad kan man bara trycka på knappen, så får man dosen och kan man äta under vägen till jobbet men samtidigt ska inte en diabetes patient stressa för det är inte bra för dem men inte heller för någon annan frisk person.

Inom diabetes typ 1 har man startat en studie som kallas TEDDY och DiPiS och dessa två försöker att kartlägga varför barn får diabetes vilket jag tycker verkar vara en bra lösning så vi kan få personer att sluta äta socker och att minska på sockerintaget genom att röra på oss och kontrollera vår kost. Gå på h&au...