Scientologi – analys

Scientologin är idag omöjlig att begränsa till ett enda epitet, inte minst då den uppvisar väldigt stora regionala skillnader. I USA - den största grenen, sett till såväl antal som inflytande - liknar scientologirörelsen mest av allt en slags pyramidspel. Människor sugs in och drivs att investera stora pengar, pengar som bara kan återvända till en om man är tillräckligt högt upp i systemet. Faktum är att scientologirörelsen ("rörelsen" betecknar det väldigt stora nätverk med ganska flytande gränser där scientologikyrkan, Hubbards gamla flotta, bokförlag med mera ingår) trots att den styrs som en ideell förening gör en halv miljard dollar i vinst per år. Pengar som går... var? Under L. Ron Hubbards livstid fick han alltid en påtagligt stor del av vinsten i olika arvoden, men idag är ingen - åtminstone inte officiellt - särskilt välavlönad. Men man kan tjäna ganska bra om man har kommit upp till en hög "nivå" och kan auditera andra. Dessutom är det påtagligt hur enorma resurser kontrolleras av väldigt få utan fasta regler. Att det förekommer korruption inom kyrkar vågar jag nästan ta för givet.

Den svenska grenen, å sin sida, saknar många av den amerikanska ditons obehagligare drag. Intervjun vi gjorde med Gullevi Almgren visade visserligen upp en närmast kuslig förmåga att släta över bisarra drag - talet om titaner och engram må verka bisarrt i skriven form men det kändes hur naturligt som helst när hon sade det - men visar ändå inte på en cynisk pyramidspelssekt med önskan att exploatera sina medlemmars tillgångar. Även om inte orden övertygade gjorde lokalen och omgivningen det. Nej, den svenska scientologigrenen är mer än något annat en personkult. Almgren lade emfas på L. Ron Hubbard på ett sett som sällan ses i internationella källor; enligt henne är Hubbard scientologin, samtidigt som scientologin omfattar allt. Kontoret nära Kungens kurva drivs med andra ord av en fullfjädrad personkult.

Det är dock fortfarande bortom allt tvivel att scientologin i alla dess former är en sekt och dessutom en farlig sådan. Man kan läsa intervjun och förundras över hur noga Almgren poängterar att "dörren är öppen". Är den någonsin, någonstans, stängd? Man kan inte med vapenhot vinga kvar en människa i en organisation hur mycket man än vill. Däremot kan man ägna sig åt olika nedbrytningsmetoder vilket scientologin gör med stor framgång. Det inledande personlighetstestet är ett utmärkt exempel på detta. Om man är inne i en sårbar period av sitt liv är det lätt att hänge sig åt något man tror kan bryta detta, särskilt om det inte kräver mycket eget initiativ. Testet ger allt detta på en gång. Först nedbrytningen - "åh nej, jag är kraftigt hämmad av mina negativa känslor!". Faktum är att flera personer, visserligen oftast med psykiska problem sedan innan - har begått självmord efter att ha fått se testresultaten[1]. Att då med värme och social fingertoppskänsla erbjuda de stukade själarna en räddning är naturligtvis ett givet ör att få anhängare, men är även en lättare form av mind control som med hjälp av auditering går att dra åt.

Jag vill avsluta med en enkel iakttagelse jag gjorde dirkt efter intervjun. Gullevi Almgren var visserligen en uppenbart intelligent och begåvad person som behärskade kontakten och retoriken mycket väl, men det fanns ändå någonting - något svårgripbart, något mer än att hon i vänlig och sansat ton talar om engram och titaner, som sätter igång varningsklockor. Någonting står inte rätt till. Vi träffade även två andra scientologer som hastigast när Gullevi skulle hämta böcker. Två uppenbart socialt missanpassade som kunde hitta en plats i L. Ron Hubbards giriga gemenskap men antagligen har svå...