Tropisk regnskog

Tropisk regnskog

Inledning.

I denna text kommer jag att behandla den tropiska regnskogens ekosystem, klimat och miljöhot.
Den tropiska regnskogen täcker ca 7% av vår jordyta och finns i flera delar av världen. Eftersom olika områden regnskog finns till på olika förutsättning vill jag poängtera att detta är en generalisering så långt det är möjligt. Regnskogens ekosystem är även världens mest komplicerade, varför jag begränsat mig till förenklingar för att hålla informationen väsentlig, kort och tydlig.
Därefter berör jag regnskogens betydelse för vår planet, hoten mot regnskogen samt vad som krävs för att komma till bukt med de största och vanligast förekommande anledningarna till att regnskogen ständigt minskar, varpå jag reflekterar över problematiken.

Växtliv, djurliv samt klimat i de olika skikten

En regnskog består av ett flertal olika skikt där varje skikt skiljer sig markant får varandra med olika miljöfaktorer och följaktligen helt olika förutsättningar för växt- och djurliv.

I det övre trädskiktet hittar vi ett fåtal väldigt höga lövträd som är anpassade för att klara de hårda vindar, den höga temperatur samt kraftiga nederbörd som träden utsätts för på den nivån. Det regnar praktiskt taget året om i tropiska regnskogar och det är en medelvärme runt +27C. I detta skikt med så hårda villkor hittar vi förutom dessa glest uppstickande trädtoppar en del tåliga epifyter såsom exempelvis lianer.  I det övre skiktet lever naturligtvis djur som kan flyga. Exempelvis fladdermöss, örnar och fjärilar.

Ett snäpp ner, i det såkallade kronskiktet, eller krontaket, återfinns den största biologiska mångfalden. Krontak kallas det därför att träden i detta skikt växer mycket tätt och bildar som ett tak med sina lövkronor över resten av regnskogen. En mycket liten del av solljuset lyckas ta sig igenom kronskiktet och därmed märker vi tydligt hur förutsättningarna för livet ovan gentemot under taket skiljer sig betydligt. Även i detta skikt återfinns epifyter, exempelvis orkidéer och lianer.
Djur som lever här är bland annat fåglar, insekter och apor.

Mellanskiktet som kommer under krontaket (kan delas upp i nedre trädskikt och buskskikt) är hem åt mindre och yngre träd, pygméträd och ett fåtal buskar. Bladen på träden skiljer sig mot de övre skiktens genom att vara större och på så vis öka sina chanser att ta del av de lilla solljus som når dit.
De allra flesta insektsarter påträffas i regnskogen och bland bladen i mellanskiktet tris de bäst. Här lever även boaormar, leoparder och ödlor, för att ge några exempel.

På marken i regnskogen, i golvskiktet, växer skugganpassade växter som ormbunkar, örter och mossor men växtmassan är inte rik här. Mängder av saprofyter och andra nedbrytare såsom svampar och termiter hjälps åt att på denna nivå bryta ner de många växter och djur som inte längre lever. Förutom bristen på solljus är här nästintill vindstilla, luftfuktigheten är hög och temperaturen lägre än i de högre skikten. Även om de flesta djur håller sig till de andra skikten finns här olika ormar, insekter och reptiler, t.ex.

Energiförsörjning samt vatten och kol i omlopp

Av energin solen ger skapar träden bland annat frukter som tillsammans med annan näringsrik materia som döda djur, löv och växter faller mot marken då det är dags. Eftersom växt- och djurlivet är så rikt passerar dessa ofta många etapper innan de hamnar på marken. Vid alla etapper kan olika organismer ta del av lite av energin från dem. Till slut når återstoden marken och nedbrytningen kan börja på allvar. Denna process underlättas av den höga temperaturen och går fortare än i andra ekosystem. Humusen är tunn och därför har kolet från den förmultnade massan ingen chans att lagras. Det kol som är i omlopp i regnskogen återfinns allra oftast i de fungerande organismerna och i luften. I övrigt är jorden näringsfattig och sur. Detta för att näringsämnen och mineraler sedan länge spolats ur jorden med de kraftiga regnen. Den täta rotmattan som finns på och i marken tar snabbt upp den näring som frigjorts och nu finns i humusen.

Det mesta av näringsämnena i omlopp är dock bundet i växterna, som utvecklats mot att ta vara på energin på bästa vis för att den inte ska gå till spillo. På så vis är skogen självförsörjande. Skogen ser även till att "vattna sig själv", att behålla vattnet i omlopp genom snabb avdunstning, hög luftfuktighet och återigen gör den omfattande rotmattan sitt jobb och tar tillvara vattnet som nått ner i jorden. De översta trädskikten som ständigt står direkt under solens energirika strålning gör sin del av arbetet och absorberar energin som till stor del går åt till avdunstningen. Ca 25 % av regnet avdunstar direkt från bladen.

Hoten och lösningarna

Regnskogen var uppskattningsvis dubbelt så stor innan människan påbörjade sin förgörelse, som än idag fortskrider. I miljontals år hade skogen fått skapa dessa unika och exemplariska förhållanden för den enorma artrikedom som återfinns i återstoden av skogen runt om i världen. Tidigare nämndes att kolet allra oftast finns bundet i regnskogens olika massa. Då vi avverkar skogen frigörs kolet och vi spär på de redan för höga koldioxidutsläppen i världen. Vi skulle minska världens koldioxidutsläpp avsevärt bara vi slutade att skövla den tropiska regnskogen.
Dessutom är regnet, som ju inte skulle ha den omloppsbanan om inte skogen fanns, nödvändig. Utan skogen och därmed regnet i regionen, skulle solen se till att öka skogsbränderna och ödelägga större områden än bara de skövlade och även utgöra ett hot mot människor och ytterligare skog skulle försvinna.
Det finns olika anledningar till varför regnskog avverkas och följaktligen finns det även fler lösningar.

På den "svarta" marknaden är det stor efterfrågan på timmer. Är det något regnskogen har är det förstås träd. Därför är det attraktivt för illegala skogsavverkare. De kan ha helt "svart" verksamhet eller så finns de som hittar fula knep för att undkomma skatter och lagar.
Lokalbefolkningen kommer till stor ekonomisk och social skada då de inte länge kan medicinera,  samla mat eller hämta ved då verktygen för detta ryckts helt orätt ur deras händer och de inte heller får del av de skatteintäkter legal skogsavverkning ändå skulle gett.

Att ha ett fungerande och mer omfattande skogsskydd är viktigt för bevarandet av regnskogen. Den illegala avverkningen skulle försvåras genom större och fler naturreservat och nationalparker och bättre förvaltning av redan existerande.  Det skulle skydda såväl skogen som dess invånare inkl. människor.

När naturligt framvuxen skog, såsom regnskogen, avverkas till förmån för plantager, odlingar, jordbruk, stadsbygge, boskapsrancher eller andra industrier kallas det skogsomvandling. Det är vanligt att tropisk regnskog får falla till förmån för detta. Det sorgliga förutom det uppenbara, att djurarter och unika ekosystem förgörs, så blir ju ingen odling långsiktigt framgångsrik med tanke på den näringsfattiga jorden. Därmed skövlas skog som fått växa i miljoner år för att brukas i ett fåtal år och sedan lämnas åt solens uttorkande strålar.

Med en sådan affärsidé skulle företaget som skulle utföra en avverkning för att odla i några år knappast få ett miljöcertifikat. Det är en lösning som syftar till att enligt vissa grundläggande principer som miljöhänsyn och samhällsnytta certifiera företag och skogsprodukter. För att detta skall få genomslagskraft bör det bli obligatoriskt med miljöcertifikat för att idka skogsbruk, vilket det inte är idag.

Mina tankar

Regnskogen är en otrolig tillgång för de som lever i och av den. De som vet att bruka den på rätt vis. Helst skulle jag vilja beskriva bevarandet av den mest som respekt för jordens historia, biologisk mångfald och regnskogsbefolkningens rättigheter och kunskaper. Medan skövlingen av den som en klimatkatastrof, trakasseri mot befolkningen och en stundande ekonomisk kris för berörda länder. Jag är övertygad om att det gått för långt men att vi har alla möjligheter i världen att råda bot på detta barbari vi utsätter skogen i sig för primärt, med dess arter och människor som lever av naturen, och vår värld sekundärt med den negativa klimatpåverkan vår behandlig av regnskogen inneburit hittills. Metoder finns, nu gäller det att de som vinner ekonomiskt på de förödande kortsiktiga lösningarna som tillintetgör denna viktiga del av världen tvingas genom hård beskattning och strama reglementen med kännbara påföljder att sluta upp med dessa dumheter. I vår globaliserade värld finns fortfarande de som vaktar "sina egna" intressen framför världens kollektiva frågor, i detta fall klimatfrågan. Ingen vill ta täten och ingen gör något utan kompensation. Problemet ligger mycket i att det är samma egoistiska intresseväktare som är dem som också skall utforma restriktionerna kring miljöförstöringen, många i informell politisk allians med koldioxidvomerande storföretag. Vi måste göra ...