Bostaden

Bostaden                                                         

Om man ska skaffa en hyresrätt, så betyder det att man hyr en lägenhet som någon annan äger. Då kontaktar man en hyresvärd och lämnar in en intresseanmälan med vad man har för krav på hyresrätten. Om du däremot ska skaffa en bostadsrätt/villa så betyder det att du köper lägenheten/huset och får göra vad du vill med inredningen osv. Då ska du kontakta en mäklare.
Det finns olika typer av boendeformer, de vanligaste är hyreslägenhet, bostadsrättslägenhet och eget hus.
Hyreshus ägs av ett privat eller kommunalt bostadsföretag, och innebär att man hyr en lägenhet i huset. I början av månaden betalar man en avtalad hyra för lägenheten, storleken av den bestäms vanligen av hyresvärden i samråd med hyresgästföreningen. Det är vanligt att exempelvis studenter använder sig av denna bostadsform.
 När man köper en bostadsrättslägenhet betalar man en kontantinsats, för att sedan fortsätta att betala hyra varje månad som är lägre än en hyreslägenhet. Genom detta blir man också medlem i en bostadsrättsförening.
Vid köp av eget hus betalar man också en kontantinsats. De allra flesta är tvungna att ta lån, och man får då månadsvis betala amorteringar och räntor på lånen. Sådant som också ingår, men som man på sätt och vis bestämmer storleken på själv är kostnader för vatten, elström, sophämtning, reparationer och underhåll av huset. Det är främst familjer och äldre människor som köper eget hus, en förutsättning är att man har fast jobb för att ställa upp med lån till husköpet.

Hyresgästen skyldigheter och rättigheter:
Som hyresgäst har man rätt att på egen bekostnad, utföra mindre reparationer och förbättringsarbeten. Dessa behöver inte återställas när hyresgästen flyttar under förutsättning att de är fackmannamässigt utförda. Samt har man rätt till renovering utav lägenheten.

Hyresgästen har en vårdplikt vilken innebär att denne ska vara aktsam om lägenheten. Om lägenheten blir skadad på grund av hyresgästens vårdslöshet är den skyldig att ersätta hyresvärden. Om en skada inträffar i lägenheten är hyresgästen skyldig att underrätta hyresvärden om detta så att hyresvärden kan avhjälpa skadan. Hyresgästen har skyldigheter att inte spela musik på för hög volym, uppträda olämpligt eller hotfullt mot hyresvärd eller de övriga hyresgästerna.

Bostadsrättsinnehavarens rättigheter och skyldigheter:
Bostadsrättsinnehavaren har rätt att göra ändringar i lägenheten. Vid större ändringar som att slå ut väggar krävs dock styrelsens medgivande. Om innehavaren av bostadsrätten gör förändringar som kan anses som vanvård kan han åläggas att återställa bostadsrätten till dess ursprungliga skick.
Det yttre underhållet av bostadsföreningens fastighet skall bostadsrättsföreningen stå för.

Bostadsrättsinnehavaren är ansvarig för underhållet av bostadsrätten. Underhållsplikten inkluderar exempelvis tapetsering, målning, underhåll av köksutrustning och badrumsinredning. I stort sett är bostadsrättsinnehavaren skyldig att underhålla allt i lägenheten utom elledningarna och VVS.
Bostadsrättsinnehavaren är skyldig att ge företrädare för bostadsrättsföreningen tillträde till lägenheten. En bostadsrättsinnehavare måste följa de ordningsregler som bostadsrättsföreningen beslutat om.

När du bor i en lägenhet får du ju inte bestämma helt själv vad du vill. Men om något går i sönder som du inte äger (kylskåp, badkar spis osv.) fixar hyresvärden det så jag kan tänka mig att det är billigare att bo i hyreslägenhet och att många som ska skaffa sin första bostad skaffar hyreslägenhet. Men i vissa gamla hyreslägenheter så får man renovera om man vill eftersom att de är så gamla. När du bor i en bostadsrättslägenhet får du mer frihet. Du kan köpa och göra om vad du vill, men måste betala månadsavgift till en förening i stället för att betala till hyresvärden som du göra om du bor i en hyreslägenhet.

I ett hyreskontrakt bör det finnas 2 olika hyreskontrakt, ett 1:a hands kontrakt och ett 2:a handskontrakt. I 1:a handskontraktet gäller den som bor i lägenheten och den som hyr den. 2:a hands kontrakt gäller t.ex. Om du hyr ut din lägenhet till en person i ett halvår eller så. Eller om du flyttar ihop med någon. I ett hyreskontrakt ingår hyresbelopp, hur det är tidsbestämt eller fortlöpande, uppsägningstid, information om de båda parterna, särskilda bestämmelser, vart man ska vända sig med frågor, vad som ingår i hyran, tid för betalning av hyran, hur ofta hyran ska betalas m.m. Det brukar också stå vilka fel som finns på fastigheten så för att vid en eventuell uppsägning ska kunna se vilka fel som tillkommit under hyresgästens tid.

När man flyttar in är det några saker att tänka på. Bland annat att man ska ha försäkringar i ordning gjorda. Man ska ha en hemförsäkring, ansvarsförsäkring, personförsäkring, rättskyddsförsäkring och rese försäkring. Sedan finns det andra försäkringar också, men dessa är de viktigaste i början. Man måste också tänka på att besiktiga lägenheten så att allt är som det ska d.v.s. inga fuktskador eller något liknande. Man bör även kontakta el-leverantören som avläser elmätaren, så att den föregående hyresgästen betalat sin elförbrukning. Man bör också ringa Adressändring för att ändra adressen. Den nya adressen når då vidare till alla välbehövliga företag, såsom Skatteförvaltningen, Barnavårdscentraler, Allmänna försäkringskassan etc. Man bör också kolla upp hur man kan flytta möblerna på bästa och billigaste sätt, det brukar bli billigast om man lånar en lastbil och flyttar saker själv.
 När man ska flytta ut måste du städa överallt i lägenheten. Man måste också kolla så att allt som hör till lägenheten (hatthylla, spis osv.) är på sin plats. Det är bra om man betalar in hyran sista datumet i månaden innan man flyttar ut för att undvika att få betala dubbelt. Man måste också göra en flyttanmälan och anmälan till flyttregister så att telefon numret hänger med till din nya bostad. Det är bra om man skickar flyttkort till vänner och familj så att de vet vart du kommer att bo någonstans. Man måste även här anmäla en avläsning av mätare till elverket.

Annonsen:
http://bovision.se/description/description.aspx?logo=1&guid=-640138

Täppgatan 8B, Södertälje

1 rok

3100kr/mån

Månadskostad när jag flyttar ut:
Hyra: 3 100kr
Mat: 1 700kr
Kläder: 600kr
Personlighygien: 500kr
Hemutrustning: 300kr
Media, fast telefoni, Internet: 300kr
Hemförsäkring: ca.200kr
El-kostnad: ca.300kr
Transportskostnader(buss): 120 kr
Totala kostnaden är: 7 120kr

Min fasta månadskostnad är:16 600kr
Skatt: ca.5 500kr
16 600kr(inkomst) - 5 500kr(skatt) - 7 120kr(månadskostad)= 3980kr
Dessa 3980kr går till t.ex. nöjen, även nya basketutrustningar och -betalningar.

Svar på annonsen:
Hej, Jag heter Sanna Eklund och jag är 19 år. Jag har precis tagit studenten från Igelstavikensgymnasium.
Jag bor för tillfället hos min mamma och pappa i en lägenhet i Mariekäll.
Jag är väldigt sugen på att flytta hemifrån och känna mig mer självständig än vad jag gör just nu för tillfället.
Jag har en fast anställning på hm i Södertälje centrum så det skulle vara relativt nära till jobbet. Min fasta månadslön är 16 600kr.
I och med att jag jobbar om dagarna och har basketträningar om kvällarna så har jag lite tid över samt ork att ha en massa stökiga festen som är ett stort problem för ungdomar.
Personligen tycker jag att lägenheten verkar super fin och ser ut som att jag skulle känna mig hemma där.

Som referenser lämnar jag:

Min Pappa, Harri Eklund: 0707852956

Min Mamma, Gunilla Norell: 0739841367

Min Arbetsgivare, Anders Andersson: 070159357

Min basket tränare Viktor Bengtsson: 0701234567

Bas utrustning i ett kök Har jag redan Måste jag köpa
(kr) Vara kan jag köpa varan
Köksbord  Ja  
4 köks stolar Nej 300kr x 4 = 1200 kr IKEA
Bestick Ja  
Glas Nej 20 x 10kr = 200 kr IKEA
Stekpannor Nej 2 x 500kr = 1000 kr Ica Supermarket
Kastruller Ja  
Knivar Ja  
Skärbräda Ja  
Stekgryta Nej 700 kr Culina.se
Stekspade Ja  
Skålar Nej 15 x 20kr = 300kr IKEA
Mortel Nej 100 kr IKEA
Bunke Ja  
Tallrikar Nej 15 x 20kr = 300 kr IKEA
Måttsats Nej 9 kr IKEA
Taklampa Nej 80 kr IKEA
Gardiner Nej 200 kr IKEA
Visp Nej 20 kr IKEA
Bas utrustning för HallByrå med lådor för mössor och vantar. Ja  
Ytterklädshängare Nej 50 kr IKEA
Pall Ja  
Spegel Nej 350 kr IKEA
Hallmatta Ja  
Lampa Ja  
Gardiner Nej 200 kr IKEA
Skohylla Nej 120 kr IKEA
Bas utrustning för Vardagsrum   
Soffa Ja  
Soffbord Nej 400 kr IKEA
Playstation 3 Ja  
Tv Ja  
Duk Nej 100 kr IKEA
Högtalare Ja  
Bokhylla Ja  
Dator Ja  
Bas utrustning för Sovrum   
Säng Ja  
Sängbord Nej 400 kr IKEA
Läslampa  Ja  
Garderob Ja  
Täcke m. Örngott  Ja  
Kudde m. Örngott Ja  
Lakan Ja  
Gardiner Nej 200 kr IKEA
Bas utrustning för Toalett/badrum   
Toa borste Nej 60 kr Ica Supermarket
Handdukar Ja  
Pall Nej 100 kr IKEA
Spegel Ja  
Toapappers hållare Nej 120 kr IKEA
Handdukshållare Nej 200 kr IKEA
Dusch draperi  Nej 100 kr IKEA
Skåp för tandkräm m.m. Ja  
Hink Nej 50 kr IKEA

Sveriges förändring på bostäderna var under 1800-talet då började industrialiseringen i Sverige komma igång på allvar och folk började flytta från landsbygderna till städerna, där det fanns bättre arbeten. Alla människor som flyttade in till städerna behövde någonstans att bo. Då började man bygga bostäder snabbt som oftast var av dålig kvalitet. Det var oftast många familjemedlemmar som flyttade in och det blev mycket trångt. Detta ledde till dålig hygien och många sjukdomar. I början av 1900-talet var det bara de rika familjerna som hade elektriskt ljus, centralvärme och toalett och badmöjligheter. Många fattiga familjer bodde bara i ett rum och kök och värmde upp lägenheten med ved eller kol. Den enda ljuskälla de hade var en fotogen lampa. Om de ville bada så kunde dem gå till badhuset eller så fick dem bada i skolan eller i en balja hemma. Dem fick också samsas om utedasset på gården. Det var alltså stor skillnad på kvalitén på bostäderna i städerna, storbönder, patroner, torpare och arbetsfamiljer.
Mellan 1925 och andra världskriget förbättrades bostadsstandarden rejält och trångboddheten minskade. Men på landsbygden dröjde de mycket längre innan lägenheterna där nådde samma standard som dom i städerna. Arbetet att förbättra bostadsstandarden fortsatte. Under 1950-talet bestämde man att varje familj skulle ha minst 2 rum och kök. Senare blev det 3 rum och kök, och så fortsatte det. År 1965 blev det att man inte skulle behöva sova mer än 2 personer i varje rum. Vid denna tid var det många som sparade pengar och drömde om ett eget hus. Under 1970-talet var det många familjer som förverkligade sin dröm om ett eget hus. Men minskningen av bostadsytan började minska och den har fortsatt att göra det under 1900-talet.

Om man jämför Sveriges boendestandard med andra länder ser man en tydlig skillnad.
I Sverige har vi en väldig...