Hälsopedagogik

828 visningar
uppladdat: 2021-06-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete



Hälsopedagogik

  1. Redogör för olika faktorer som påverkar barn och ungdomars val av strukturerade eller ostrukturerade fritidsaktivitet. Hur påverkas dessa faktorer barn och ungdomars hälsofrämjande utveckling. 

  1. Faktorer som kan påverka barns och ungdomars val av fritidsaktiviteter är ekonomi, familj, vänner/omgivning och kön. Om familjen inte har så bra ekonomi kanske barnet inte kan träna sporter som tex ridning eller hockey som är dyrare och måste då välja billigare sporter som fotboll eller gymnastik. Det kan också ske att vissa familjer har flera barn och då kan det vara dyrt att ha barn på de billigaste sporterna. Kön är också en viktigt faktor, redan långt tillbaka i tiden har man ansett att sporter har varit maskulina och att flickor ska göra annat som att dansa eller stanna hemma och måla. Vissa familjer tror och tycker fortfarande att vissa sporter är maskulina och låter inte sina döttrar utföra sporter. Vännerna kanske tycker att det är barnsligt eller tråkigt att gå till en strukturerande fritidsaktivitet och då kan man känna grupptryck och slutar helt med sina fritidsaktiviteter.  Faktorerna påverkar genom att barn som kanske är bra och gillar en viss sport måste gå på en annan aktivitet bara för att familjen inte har råd vilket kan göra att barnet mår dålig av den aktivitet den utför. Det kan också påverka genom att barnet kanske inte får utföra någon aktivitet alls och då inte motionerar tillräckligt. Detta kan sedan leda till att barnet/ungdomen blir stillasittande och blir tex överviktiga, får högt blodtryck och diabetes. Det kan också påverka till att barnet/ungdomen hittar på saker som att sämre som att röka på grund av grupptryck.

  1. Beskriv vad modellen MAKIS innebär och välj sedan en aktivitet från din praktik och sätt in under de olika begreppen hur du arbetar utifrån modellen.

  1. Modellen Makis är en modell för planering av undervisande och lärande. Makis står för Motivation, Aktivitet, Konkretion, Individualisering och samarbete. Motivation, jag motiverar vårdtagarna för att lära sig något nytt eller utveckling. Det är en vårdtagare som har fått rullator men vägrar att använda den och vill inte lära sig hur man använder den. Jag motiverar vårdtagaren till att använda den och berättar om fördelarna med att hen använder den. Aktivitet, jag låter vårdtagaren testa att gå med rullatorn så att hen lär sig att stå med den och förflytta sig med den. Konkretion, en plan som ska innehålla vad vårdtagaren ska lära sig eller utföra konkret och överskådligt. Här gör jag en plan om hur vårdtagaren som lära sig att använda rullator och känna sig bekväm. Tex kan jag planera att vi ska ta 15 minuter varje morgon och ta korta promenader med vårdtagaren så att hen börjar känna sig bekväm. Individualisering, då jag anpassar aktiviteten till varje individ efter deras förutsättningar. I den här situationen vill vårdtagaren kanske bara går 10 minuter på morgonen eller känner sig obekväm att promenera ensam med sin nya rullator. Då anpassar jag mig och tar 10 minuter och promenerar med hen istället för att låta vårdtagaren göra det ensam. Samarbete, jag samarbetar med vårdtagaren för att det ska underlätta utförande av aktiviteten. FÖr att alla dessa steg ska funka måste jag samarbeta med vårdtagaren för att kunna utföra aktiviteten/lärandet.

  1. Beskriv hur trakasserier och mobbning kan förebyggas i sociala medier.

  1. Trakasserier och mobbning i sociala medier är när man behandlar andra illa digitalt, det kan vara att man gör ett anonymt konto och skriver fula saker, taskiga kommentarer, skickar hotfulla bilder till att man gör gruppchatter och lämnar andra utanför och fryser ut personen. 

 

Som vuxen kan man hjälpa på olika sätt, man kan finnas som stöd, prata med barnet och så kan man övervaka vad barnet gör på sina sociala medier. Som förälder till personen/barnet som mobbar/trakasserier i sociala medier kan föräldern ta bort mobilen och tillgång till sociala medier för att det tas på allvar och att det inte är okej. Ett annat sätt trakasserier och mobbning i sociala medier kan förebyggas är genom att skolan tar ansvar och berättar i skolorna om konsekvenserna vid mobbning både för den som mobbar och den som blir mobbad. Om man lär från ung ålder konsekvenserna av mobbning minskar det risken till att man trakasserar och mobbar andra digitalt och fysiskt. Oftast lär barn vad de ser och vad de hör och om ett barn håller på att trakassera ett annat barn kan anledningen vara att de vuxna i omgivningen beter sig liknande, vilket gör att det är viktigt att vuxna tänker hur de beter sig och vad barnet få se. På nätrapport från Friends har de gjort en undersökning där mer än hälften svarade att de har sett vuxna bete sig dåligt mot varandra i sociala medier. Sociala medier kan också försöka förebygga mobbningen via sociala medier. Idag kommer det mycket reklam på sociala medierna, det betyder att tex instagram skulle kunna göra reklam om mobbning och konsekvenserna. Då skulle man arbeta hälsofrämjande inom gruppnivå.

  1. Beskriv hur dina egna värderingar kan påverka den du möter och kommunicera med, hur arbetar du för att bemötande ska bli så fritt som möjligt från dina egna värderingar.   ( Om du till exempel inte tycker som hen du möter )

  1. Mina värderingar gör att jag tycker att alla människor är lika viktiga och lika värda. Det gör att jag har inga problem med att bemöta nya människor och kommunicera med de. Skulle det vara att jag får arbeta med en person som går emot alla mina värderingar tänker jag professionellt, alltså bemöter jag personen exakt som jag skulle bemöta andra. 

  1. Ge exempel på hur med hjälp av kroppsspråket kan ge ett lugnt och säkert intryck.

  1. Man kan ge ett lugnt och säkert intryck om man slappnar av, har ögonkontakt och står vid samma höjd som personen.

Exempel om jag ska prata med en vårdtagare som ligger på rullstol eller säng så ger jag ett lugnare och säkrare intryck om jag sätter mig bredvid och har ögonkontakt vid samma höjd och pratar med en mjukare och lugnare tonfall. Om jag däremot står upp kan vårdtagaren känna sig obekväm och tro att jag är sur eller ska skälla ut hen.

  1. ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
    Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Arvidsson, G. (2016) Vård och omsorgsarbete 1. Liber AB. Stockholm Ohlsson, L (2013). Hälsopedagogik. Liber AB. Stockholm http://halsopedagogik1.blogspot.com/2014/02/halsopedagogisk-arbete.html https://www.alita.se/datautbildning https://www.privataaffarer.se/articles/2009/10/13/sa-mycket-kostar-barnens-idrottande/

Kommentera arbetet: Hälsopedagogik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2021-06-16]   Hälsopedagogik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60881 [2023-02-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×