Utvecklingsteorier

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Arnold Gesells synsätt
Han ansåg att människan utvecklas efter ett biologisk förutbestämt sätt.
Utvecklingen bestäms efter arvet och kan inte störas av omgivningen, men
däremot är stödet från omgivningen viktig. Enlig Gesell så är arvet det
viktigaste i barnets utveckling.

Erik H Erikson utvecklingsteori.
Erik H Erikson är en vidareutveckling av Freuds. Han tycker att samspelet
mellan individen och individens omgivning det viktigaste i utvecklingen.
Hans teori är en psykosocial utvecklingsteori som handlar om hela livet,
jagets är en stor betydelse.
Han kallar sin teori för ”människan i åtta åldrar”. Han menat att var och en
går igenom olika åldrar som har sina problem. Människan har två olika sätt
att lösa dem på, negativt eller positivt, om man har löst problemet positivt
kan man gå vidare till nästa fas med en positiv förhållningssätt som ska
underlätta vidareutvecklingen.

Spädbarnsålder

0- ca 1,5 år

Positivt – tillit Negativt – misstro

Det är i den här åldern som grunden till tillit och misstro utvecklas.
Behoven från det lilla barnet är enkla från början, det är att få mat, torra
blöjor, värme och kroppskontakt. Om alla dessa behov blir tillfredställda så
utvecklas en tillit till andra människor.
Om föräldrarna inte låter sina barn ligga och skrika all för länge utan tar
barnet till sig och ger det värme så kommer det lilla barnets tillit och en
känslomässig trygghet hos barnet.

Men om föräldern inte tar han om sitt barn, inte ger barnet sina behov
tillfredställda så skapar det misstro hos barnet och det kan försvåra
barnets fortsatta utveckling.

Men det är finns inga föräldrar som kan tillfredställa sina barns behov till
100 procent,. Det kommer att hända och det ska hända alla spädbarn någon
gång att de inte är nöjda. Men enligt Eriksson så är detta inte skadligt,
utan det är någonting som behöv. Det är då sund misstro utvecklas hos det
lilla barnet. Alla människor behöver sund misstro för att klara av senare
frustrationer senare i livet.

Under den första utvecklingsperioden lär sig ett spädbarn att;
• sitta
• krypa
• jollra
• äta
• ta sina första steg
• säga sina första ord



Småbarnsålder

Ca 1,5-3 år.

Positivt – självständighet Negativt – tvivel och skam.

Det finns en positiv och en negativ lösning på småbarnsåldern. Den positiva
är att barnet kan utveckla självständighet och den negativa är att skam och
tvivel. Under småbarnsperioden så utvecklas jaget intensivt, det enda man
behöver göra för att första är att lyssna på en tvååring ”jag vill, jag vill
inte, jag kan, jag själv” Barnet testar sina gränser, den söker sig bort
från mamman för att se hur långt man kan gå innan mamma säger stopp.

Genom att barnet vill göra allting själv och inte kan se sina begränsningar
kan en känsla av allsmäktighet utvecklas hos barnet som är 2-3 år.

Föräldrarnas uppgift under denna period är att se till att barnet får pröva
sina begränsningar själva och hjälpa till när det behövs, om föräldrarna gör
så kommer en självständighet utvecklas hos barnet. Men om föräldern sätter
för snäva gränser så att allt för mycket blir förbjudet så blir
konsekvenserna att barnet får mindre möjligheter att testa sina gränser och
blir att utveckla en känsla av tvivel
I småbarns ålder utvecklas motoriken, språket och tänkandet.

Förskoleåldern

Ca 3-6 år

Positivt – Initiativförmåga Negativt – Skuldkänslor, passivitet

Under förskolåldern sker allting under lek, vi testar våran fantasi och
provar på roller. Barnet går in i roller för att bearbeta känslor och
upplevelser, men det är fortfarande många barn som inte kan skilja på
verklighet och fantasi.

Om man låter sitt barn använda sin fantasi och kreativitet så utvecklar de
en initiativförmåga som barnet kommer att kunna glädjas av hela livet.
Senare i livet blir barnet inte rädd för att göra bort sig och vågar prova
nya saker. Barnet vet att det inte är en katastrof att göra fel.

Under denna period är barnets samvete väldigt känsligt. Barnet utvecklar
lätt skuldkänslor för sina tankar och handlingar. Så ett barn som är
avundsjuk på sin lillebror och önskar att han ska försvinna kan lätt
uppfatta det som sitt fel om det händer lillebror någonting.

Barnet kan bli att utvecklas negativa skuldkänslor om föräldrarna skiljer
sig, Barnet kan tro att det var barnets fel för att han var dum mot pappa
innan. Detta kan man undvika genom att förklara noga för sina barn varför
och vara lyhörda.



Den tidiga skolåldern

Ca 7-12 år

Positivt – verksamhetslust Negativt – underlägsenhetskänslor

Om det inte redan hade påbörjas i förskoleåldern så börjar det nu. Det är nu
barnet ska börja i skolan, allt är spännande men också oroligt, detta ä en
stor händelse i barnets liv. Det är nu man börjar leta kamrater, man bildar
en grupp med jämnåriga kamrater.
För de flesta barn är detta en positiv upplevelse, barn är nyfikna och
främst av allt, de vill lära sig. Men för att den positiva inställningen ska
fortsätta så måste barnet uppmuntras från både föräldrarna och från läraren.
Om barnet får känslan av att inte duga, inte lära sig och kanske till och
med hånas vid misslyckanden, kommer en känsla av underlägsenhet utvecklas
hos barnet. Barnet kanske inte accepteras i gruppen och kanske till och med
mobbas av sina klasskamrater. Det är då barnet kommer att tro att de inte
duger till någonting, att de inte kommer lyckas.

Tonårsålder

Ca 13-19 år

Positivt – identitet Negativt – identitetsförvirring

Vem är jag? Hur är jag? Vad ska jag bli? Tonåringen söker sin identitet Det
gäller att lämna barndomen och beträda vuxenlivet. Under denna period är det
många som känner osäkerhet och smärta, ”duger jag”? Det är nu som man
prövar olika klädstilar, åsikter och kanske olika kamrater för att just
hitta det som passar en själv bäst.
En av orsakerna till osäkerheten är kroppens fysiska utveckling, de kommer
enn ny människa ur den man är som man inte känner igen.

De tonåringar som utvecklas positivt hittar sin identitet att gå ut med i
vuxenlivet , de vet ungefär hur de är, känner till sina begränsningar och
styrka, de vet ugefär vad de vill och vad andra ser på dem.

En negativ utveckling för med sig en identitetsförvirring, de vet inte
riktigt hur de är, eller vad de vill. De känner sig helt enkelt inte som en
hel person, utan mer som en person med många pusselbitar som inte passar
ihop tillsammans. Det är sådana känslor som försvårar en harmonisk
utveckling.


Den tidiga vuxenåldern

Ca 20-40 år

Positivt – närhet Negativt – Isolering

När den tidiga vuxenåldern infaller varierar mellan individer. Det typiska i denna ålder är att vi träffar en livskamrat som vi kommer att dela familj med. Vi kommer också utbilda oss och komma in i arbetslivet.
Hur vi kommer att lösa utvecklingskriserna beror på hur vi har löst kriserna i det tidigare livet. Våra nära och kära en en viktig del i livet, detta moment påverkas av allt vi har upplevt.

Den positiva utvecklingen gör att vi kan känna närhet till andra människor, men om vi istället utvecklas negativ kommer vi att isolera oss från närhet.
Närheten betyder att vi vågar släppa in andra i vårat liv, att man vågar visa hur jag är, visa min styrka och min sårbarhet, utan att själv bli sårad och utnyttjad av den andre. ’
Att man är sig själv nära en annan människa helt enkelt.

Med isolering menas det att man har utvecklas en rädsa för riktig närhet, det säkraste är att hålla en känslomässig distans till andra.
Ensamheten känns tryggare än äkta tvåsamhet.


Medelåldern

Ca 40-65 år

Positivt – produktivitet Negativt – stillastående

När börjar medelåldern? Det kanske är när vi börjar tänka på vår ålderdom och upptäcker att livet inte är oändligt. Om vi har barn så kanske de har börjat flytta hemifrån, vi har varit med länge i arbetslivet. Våra föräldrar har blivit gamla de kanske till och med är döda.
Om vi får tid att använda vår skapandelust så känner vi att det fortfarande finns ett liv framför oss, detta kan bli en vändpunkt i livet.
Vi kan fortfarande känna oss nyfikna på livet.

Stillastående menas att vi kan komma och tycka att det mesta av livet är gjort, det finns ingenting mer att göra. Det bästa är över.
Vi kommer att känna oro för att åldras, känner oss värdelösa och för gamla för att börja på någonting nytt.
Vi vill behålla allt som det har varit ”man vet vad man har, men inte vad man får.” Framtiden kommer att kännas som en ändlös sträcka med år utan större mening.



Den sena vuxenåldern

Från ca 65 år.

Positivt – integritet Negativt – förtvivlan och bitterhet.

Den sena vuxenåldern eller med andra ord ålderdomen, så har vi levt den största delen i våra liv. Det mest vanligaste med personer i ålderdomen är att de tänker mer bakåt ön framåt i tiden. Det är nu det är dags att gå i pension, vi kommer nu känna av åldern och kanske till och med ha småkrämpor.
Det är nu som döden kommer allt närmare och vi tänker ofta på den, och vi kommer att börja summera vårt liv.
Om vi har gått igenom våra utvecklingsteorier så att det positiva har övervägt, är det lättare att nå integritet. Det menas att vi känner oss tillfredställa med livet, vi kan tolerera andras sätt att leva, men vi går våran egen väg. Vi har nu accepterat vårt liv och är redo att somna in.

Förtvivlan och bitterhet mot livet gör att vi inte kan acceptera döden, vi kommer att bli avundsjuka på det liv som de yngre lever, och vi skulle vilja göra om det liv som vi har haft.
”det är inte rättvist” är en tanke som många kan uppleva som känner förtvivlan och bitterhet.
Vi stöter bort våra nära och kära och kommer att känna oss mer ensammare än vad vi var innan.


I varje ålder skaffar vi oss resurser, som är viktiga för vår anpassning i samhället.
Dessa resurser är följande:

• Den första åldern: Hopp
• Den andra åldern: viljestyrka
• Den tredje åldern: målmedvetenhet
• Den fjärde åldern: duglighet
• Den femte åldern: trohet
• Den sjätte åldern: kärlek
• Den sjunde åldern: omvårdnad
• Den åttonde åldern: vishet


Sigmund Freuds utvecklingsteori:

Freuds utvecklingsteori kallas en psykosexuell teori. Han ansåg att driften, libidon, påverkar oss redan från födseln och att den är den starkaste kraften i vår utveckling. Libidon är knuten till olika kroppsdelar, den utvecklas fysisk och sexuellt på olika sött i olika åldrar. Freud talade om erogene zoner, det är områden på kroppen som är speciellt känsliga för beröring och viktiga libidons tillfredsställande. Varje utvecklingsperiod har sin egen speciella erogena zon.

Utvecklingen delas in i fem olika faser. Under de tre första faserna läggs grunden till människans personlighet och den psykosexuella utvecklingen utvecklas när vi har utvecklat en vuxensexualitet.

I Den orala utvecklingsfasen är munnen barnens erogena zon (oral = det som hör till munnen).Fasen är sträcker sig från födseln till ettårsåldern. Lustkänslan är då koncentrerad på munregionen, även om hela barnets kropp är känsligt för beröring. Barnet använder munnen för att dia, suga på fingrarna eller napp, skrika och senare också undersöka saker. Modern har som uppgift att ge barnet det dem behöver och kroppslig kontakt.

I den anala utvecklingsfasen flyttas barnens erogena zon från munnen till ändtarm- och urinrörsuppningen (anal = som hör till anus). Barnet är nu ett till tre år och mogen för att kunna kontrollera urin och avföring. Förmågan att kunna producera någonting ur sin egen kropp väcker oftast ett oändligt intresse. Under denna fas kan det bli många konflikter mellan barnet och föräldrarna, en maktkamp om vem som bestämmer. I de...