Dagar i solen

3049 visningar
uppladdat: 2007-01-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Dagar i solen

Jennie har tagit studenten. Hon vet inte vad hon vill göra med sitt liv och för att ta reda ut alla tankar reser hon till Kreta på egen hand. Under ett besök i Knossos träffar hon guiden Andres – och får ännu mer att fundera på.

Det var juli och värmebölja. Jennie satt i skuggan på altanen och smuttade på citronsaft, tacksam över att hon var ledig och slapp jobba i värmen. I juni hade hon tagit studenten och sedan dess hade hon varit en i gänget som jobbat med trädgårdsmästaren på kyrkogården där de klippt gräsmattor, planterar och vårdat de gravar som kyrkan hade ansvar för. Sedan studenten hade hon känt sig lite vilsen och jobbat på kyrkogården hade fått henne på ett ännu allvarligare humör. Hon visste inte vad hon skulle göra nu. Dagarna gick medan hon försökte komma fram till ett beslut. Skulle hon plugga vidare eller försöka få ett annat jobb till hösten? Eller skulle hon kanske flytta från stan?
Trots att hon grubblat i en månad, hade hon inte svar på en enda fråga. Men nu när hon var ledig skulle hon kanske passa på att resa iväg ett tag. Ett miljöbyte var precis vad hon behövde för att komma fram till vad hon ville göra. Med ny iver i kroppen skyndade hon in till datorn och började leta efter sista minuten-resor på nätet. Den kvällen bokade hon en vecka till Kreta.
- Ska du resa ensam?! Frågade mamma förvånat.
Jennie nickade.
- Det är precis vad jag är på humör för. Jag ska inte festa utan bara få lite distans till allt.
Hon ryckte på axlarna och hennes mamma log.
- Du kommer på vad du vill göra, förr eller senare. Det lovar jag.
Jennis grimaserade snett.
- Hellre förr än senare då, muttrade hon lite halvsurt. Jag börjar tröttna på att inte veta någonting...
Hennes mamma brast i skratt.
- Ingenting är väl ändå att ta i. Nu vet du ju i alla fall att du ska åka till Kreta om två dagar, sa hon glatt med en blinkning.

Två dagar senare hade ett lågtryck dragit in över Sverige och när Jennie klev ombord på planet spred duggregnet små prickar över fönstren. Några rader framför henne på ytterstolen i mittsektionen satt en blond kille med gelérufsat hår. Han såg ut att vara några år äldre och då och då kunde hon känna hans blickar när han sneglade över axeln. Vid ett tillfälle mötte hon den och log halvhjärtat, men inte inbjudande. Han log brett tillbaka, men hon riktade uppmärksamheten mot sin tidning igen. Hon hoppades att han fattade piken. Hon reste inte till Kreta för att ha någon semesterromans...
Ön badade i medelhavssol och havet glittrade så frestande att hon begav sig ner till stranden direkt och klev ut i vattnet. Det var underbart att sedan sjunka ner på en solsäng i skuggan av ett parasoll med läsken hon köpt av en strandförsäljare. Miljön andades härlig utlandssemester och hon längtade efter att få utforska omgivningarna och se sevärdheterna, framför allt det världsberömda palatset i Knossos.

Hon hade fått rum på ett hotell som låg ett par hundra meter från havet och hon strosade runt i hamnkvarteret på vägen tillbaka. Hon tog en dusch och åt middag på en enkel restaurang som låg vackert med utsikt över havet. Ett par härliga dagar flöt förbi. I den sköna semesterlukten försvann stressen över besluten om framtiden och hon kom på sig själv med att knappt fundera över dom alls. I stället läste hon en spännande thriller, skrev vykort hem och såg sig omkring. Hon älskade stämningen och den grekiska maten, de gyllene solnedgångarna och morgondoppen i havet medan staden vaknade till liv. Och den tredje dagen reste hon till Knossos.

Med på bussen var den blonda killen. Hon hade inte sett honom sedan de gått ombord på olika bussar utanför flygplatsen. Hon sa hej och slog sig ner på en ledig plats längre bak i bussen. Reseledaren berättade vad de hade att se fram emot under dagsutflykten till Knossos och när de kom fram till palatset möttes de av en grekisk guide. Han hette Andres, läste arkeologi på universitetet och sommarjobbade som guide. Det nästan svarta håret var lockigt och Jennies blickar pendlade mellan palatsruinerna och honom.
Med hjälp av hans berättelser fantiserade hon om hur platsen hade sett ut under palatsets glansdagar för tusentals år sedan.
- Inte mycket att se va?
Det var den blonda killen. Han log ett självsäkert leende.
- Nu kunde man ha legat vid poolen med en öl, fortsatte han menande.
Jennie log lite stelt.
- För mig är det här en av resans höjdpunkter.
Han höjde förvånat på ögonbrynet.
- Åh. Där ser man. Tja, det kanske är en typisk brudgrej, gamla palats och sånt.
Han blinkade. Det var uppenbart att han var bortskämd med att få tjejer på fall, men Jennie var totalt ointresserad. Istället såg hon upp mot Andres igen.
Den blonde killen gav inte upp.
- Jag heter Dennis. Jag och min polare, Per – han nickade åt killen som nonchalant gick och släpade sina sandalklädda fötter i sanden ett par meter bakom dom – har träffat ett gäng svenskar på vårt hotell och vi tänkte festa ihop ikväll. Du kan väl hänga på?
Hon ville inte vara otrevlig, även om hon instinktivt inte litade på honom..
- Tack, det var snällt, men jag har andra planer.
Hon log för att ta udden av det faktum att hon just nobbat honom, och försökte sedan hänga med i det guiden sade. Som om han hade uppfattat situationen och förstod att hon stördes av den svenske killens uppvaktning, vände han sig direkt till henne.
- Om ni kommer närmare här kan ni se bättre...
Han gjorde en inbjudande gest och hon nappade genast. Tacksamt klev hon fram med ett leende och lämnade Dennis och Per bakom sig. En stund senare upptäckte hon lättat att dom hade försvunnit. De hade väl blivit sura och dragit iväg till nån servering för att hinka öl tills bussen körde tillbaka.
Men själv hade hon inte alls bråttom. Hon höll sig nära Andres och då och då fick de tillfälle att prata lite. När han berättade att han skulle köra till orten där hon bodde senare samma dag och erbjöd henne skjuts, tackade hon genast ja. På det sättet skulle hon få stanna några extra timmar i Knossos, och framför allt få tillbringa mer tid med honom.

Andres hade en halvtimme rast till nästa guidetur och de tog en fika på ett café i närheten. Han var 19, skulle fylla 20 om ett par månader och hade pluggat arkeologi i ett år.
- Jag ska läsa arkeologi ett år till och därefter historia eller litteraturvetenskap, jag har inte bestämt mig än.
Han log. Han hade ett leende som snabbt flög över läpparna och avslöjade perfekta tänder som glänste vita mot den bruna medelhavshuden.
- De där killarna, känner du dem eller? Började han och lät frågan hänga i luften.
- Äh! Utbrast hon och viftade avvärjande med handen. Vi flög med samma plan men känner inte varandra.
Hon ryckte på axlarna som för att markera att de var oviktiga, men var i hemlighet nöjd med att han var nyfiken.
- De letar väl efter tjejer att festa med.
- Men du ville inte följa med dom?
- Nej, svarade hon och log.
Han log tillbaka.

Om Knossos var en av resans höjdpunkter, blev bilresan en annan. Det skulle bli fler, men det här var första dagen med honom och de lärde känna varandra och hon hade ett upphetsat pirr i kroppen hela tiden. Den morgonen hade hon inte haft en aning om att han fanns och nu satt hon bredvid honom i hans tjugo år gamla röda Merca och insåg att något spännande höll på att hända. De badade i havet och åt middag på en restaurang som drevs av familjen till en av hans gamla klasskompisar. De blev sittande vid bordet i timmar och strosade sedan längs strandpromenaden. De avslutade kvällen på ett café och sedan följde han henne till hotellet. Han skulle övernatta hos en släkting och de kom överens om att äta frukost tillsammans. De kysste varandra på kinderna och sa god natt. Hon drömde om honom hela natten.
Hon vaknade i gryningen och kunde inte somna om. När han svängde upp framför hotellet klockan åtta stod hon redan där i sin korta vita klänning och väntade. De åt frukost och innan han körde tillbaka till Knossos hade de kommit överens om att ses igen den kvällen. De skildes åt med kindkyssar och breda leenden som avslöjade att båda visste att de snart skulle göra mer än så. Och den kvällen efter middagen, när de åter njöt av den fläktande havsvinden på strandpromenaden, drog han henne intill sig och kysste henne hett. Hon lade armarna om hans hals och lutade sig mot honom, njöt i fulla drag av passionen i hans kyssar och doften av hans after shave och hans hårda, manliga kropp mot sin.

Hon hade bara tre dagar kvar på ön och de blev intensiva. Andres jobbade varje dag och körde sedan den en och en halv timme som det tog att nå turistorten vid kusten. Hon hade inte hört om något förbud att ta med sig killar upp på rummet och sedan deras första kyss tillbringade han nätterna hos henne. Om hotellet hade någon policy emot det, var det i alla fall ingen som sa något. Tvärtom blinkade portieren glatt varje kväll när de ivrigt kilade uppför trapporna till hennes rum på andra våningen.
Andres var en passionerad älskare. Hans händer väckte upp en sydländsk glöd i henne och hon kände en hetare lusta med honom än hon gjort med någon annan. Inte för att hon haft direkt överdrivet många älskare. Andres var hennes fjärde, men han kändes som den första. Det berodde förmodligen på att hon för första gången hade blivit riktigt kär!
Hon hade kommit till Kreta för att fundera över sitt liv, istället hände det här. Hon ville bara skratta, må bra och njuta av dagarna tillsammans, men de hade nästan ingen tid alls på sig innan det blev dags för henne att packa väskorna och stålsätta sig inför hemresan. Den sista kvällen träffade hon som vanligt Andres för att äta middag. Han hade tagit ledigt eftermiddagen därpå för att köra henne till flygplatsen. De var rädda om varje minut de kunde få tillsammans för snart skulle de ha hundratals mil mellan sig. Telefoner och mailkontakt kändes som en klen tröst vid tanken på att inte kunna röra vid varandra. Inte kunna sitta mitt i mot varandra vid ett middagsbord och sedan gå hand i hand hem till en väntande säng.

När de hade älskat den natten smekte han henne och mumlade hennes namn i tystnaden. Hon suckade.
- Jag vill inte åka hem, sa hon, men båda visste att hon måste göra det.
Hon skulle börja sommarjobba igen om två dagar senare.
- Och jag vill att du ska stanna, men du kan komma hit igen.
Hon smekte honom genom håret.
- Vill du verkligen det?
Han mötte hennes blick.
- Ja. Det vet du att jag vill, sa han allvarligt.
Hon kände sig kär, sårbar och full av ömhet. De kysstes och älskade igen.
- Jag kom hit för att fundera ut vad jag vill göra med mitt liv. Vad jag ska göra till hösten, sa hon senare den natten.
De hade gett upp alla tankar på att sova.
- Du är ju intresserad av historia och arkeologi.
Mina ämnen, sa han och log.
Hon log tillbaka.
- Och litteraturvetenskap, tillade hon.
- Men allvarligt, sa han och stödde sig på ena armbågen. Du skulle kunna komma hit och plugga. Eller läsa en termin på universitetet i Sverige först och sedan...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Dagar i solen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-01-15]   Dagar i solen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7435 [2024-04-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×