Gustav Fröding

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

När Fröding levde så ökade exporten av varor till USA, Frankrike, tyskland och Belgien. Detta satte i gång den industriella revolutionen på 1800-talet. Dessa industrier sattes nära eller i städer och detta gjorde att folket som bodde på landet var tvungna att flytta in till städerna för att kunna överleva.

Gustaf Fröding föddes 1860, på en herrgård i Värmland och var familjens fjärde barn. Pappan reste ofta utomlands i arbetet så han var inte närvarande när Gustaf föddes. Emilia kände sig då övergiven av hennes man och omgiven av otrevliga släktingar. Hennes nerver höll inte och två månader efter Gustaf var född intogs hon på ett sjukhus i Danmark.

Under Gustafs första år hade han knappt någon kontakt med hans mor och det kan ju kanske ha varit anledningen till de psykiska problem som han fick i sitt liv.
Mamman var allt annat än snäll mot Gustaf och hon favoriserade alltid systrarna.

Som barn var Gustaf ensam och inte populär och det fick honom att börja prata med sig själv.

Under större delen av Gustaf Frödings barndom bodde familjen i Kristinehamn och Lund, senare också i Karlstad där han tog studenten 1880. Efter det kom han till Uppsala universitet, men han tog inte någon examen.

År 1885 fick Fröding sin första dikt i Karlstads Tidningen, under samma år började han jobba som journalist för samma tidning där han bidrog med dikter och recensioner.

Fröding försökte under sin uppväxt att få kontakt med sina föräldrar men det var helt meningslöst.

Han slösade bort sitt arv från sin far som var på 17000 kronor när han sökte tröst hos de prostituerade och alkoholen.

Denna dikt har förmodligen med hans liv på krogar och bordeller att göra. Den är från diktsamlingen Gralstänk.

En kärleksvisa
Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig var ej annan att få,
sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå.

Den drömmen, som aldrig besannats
som dröm var den vacker att få,
för den, som ur Eden förbannats,
är Eden ett Eden ändå.

Jag tror att han viste att det inte var riktig kärlek när han köpte den, men för han var nog beröringen av en annan kvinna en känsla av kärlek och det var mera värt än pengar. Vist har alla drömmen att hitta kärleken i livet, så som Fröding också ville. Men det blev bara en dröm som aldrig blev sann för han.

Kristendomen var ingen religion som passade Fröding, han gillade inte den straffande guden så han drogs till buddismen. Buddismen är en mild religion; gud är inte allsmäktig, alla har sin egen gud, det finns inget helvete.

Redan under studentåren hade Gustaf känningar av ångest och han fick vara långa perioder vid olika vård anstalter. Där gjorde han klart sin debutsamling ”Gitarr och dragharmonika” 1891. Framgången tog genast fart. Nästa samling var ”Nya dikter” och den publicerades i maj 1894, den väckte ännu större popularitet.

År 1896 var året då samlingen ”Stänk och flikar” kom ut och i den samlingen fanns dikten ”en morgondröm” som Fröding blev åtalad för sedlighetsbrott med. Men efter två ansträngande månader blev han icke skyldig förklarad av en jury.

”En morgondröm”

Och som knoppen av Ariens ros en vår
sina skylande blad från pistillerna slår
inför solen, inför vindar och frön
låg hon naket och utslaget skön
och med vitt skilda knän och med skälvande sköte
var den älskades åtrå i möte.

Detta är inte så dramatiskt i våra öron men då var det såna saker som man ska tala tyst om.

Fröding fann den rätta, Hildegard Alstermark, men hon svek honom och gifte sig med en annan.

I slutet av 1898 intogs Fröding på Uppsala sjukhus, där han var tvungen att stanna till 1905. Sina sista år var han på Gröndal, Djurgården i Stockholm.
Han hade en nära relation till sköterskan Signe Trotzig som fick hans år att rulla på något lättare.
Han blev aldrig helt återställd och han dog den 8 februari 1911. Hans begravning hölls i Klara kyrka och hans grav ligger i Uppsala.

Här är en annan dikt av Fröding.

Gråbergssång

Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-ång.

Det är den sämsta dikt jag någonsin läst. Jag fattar inte vad han vill säga med den.
Han kan ju ha haft psykiska problem när han skrev den.

Jag tycker att Frö...