Irakkriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Av: Nicolette Nadj
Datum klart: 2007-04-05
Ämne: SO/svenska
Lärare: Magnus Nyman
Inledning
Krig har funnits i alla tider och det finns även nu, i våran moderna tid som har hunnit så långt i utvecklingen. Kanske vi ska lägga mer tid på att förhindra krig och konflikter istället för att utveckla mobiltelefoner som kan prata?
Irakkriget, också kallat för kriget i Irak eller Operation Iraqi Freedom, är det krig som jag skall skriva om i detta arbete. Det var ett krig som utkämpades mellan oppositionstrupper (Baathstyrda Irak, Baat anhängare, al-Qaida i Irak, Mahdmilisen och andra miliser och motståndsgrupper) där Saddam Hussein regerade och Koalitionstrupperna (USA, Storbritannien, nya irakiska armén, kurdiska styrkor och de villigas koalition) år 2003.
Kriget slutade officiellt den första maj 2003 men då de flesta av de utländska trupperna fortfarande är kvar i landet så anser många att kriget fortfarande pågår.

Syfte
Mitt syfte med det här arbetet är att lära mig mer om det enda krig som jag minns riktigt väl; Irakkriget.
Jag vill lära mig mer om varför kriget började, argumenten för och mot kriget och varför trupperna inte har åkt hem än, men jag vill också få en inblick i livet för dem som bor i de utsatta områdena.
Jag ska också föröka få en egen uppfattning om varför kriget började och behandla frågan om varför osämjan startade, bakgrunden till ”Operation Iraqi Freedom”

Frågeställningar
1. Hur reagerade George W Bush mot terrorhoten?
2. Varför startade George W Bush krig mot Irak?
3. Hur hade irakierna det under kriget?
4. Varför är de utländska trupperna kvar i Irak?
5. Vilka länder var iblandade på respektive sidor?
6. Varför var de länderna inblandade?
7. Har övriga världen blivit påverkade av Irakkriget?
8. På vilka/vilket sätt har övriga världen blivit påverkade av Irakkriget?
9. Vad blev/blir konsekvenserna för Irak?
10. Vad blev/blir konsekvenserna för USA?

Irakkriget
Bakgrund och början till kriget
Kort efter de berömda 11 september-attackerna där flera flygplan kraschade in i byggnader i USA så talade landets försvarsminister för en omedelbar attack mot Irak. Dock protesterade president George W Bush och hans utrikesminister mot detta då det inte fanns några bevis för att Irak var inblandat. Dock hade troligen delar av Bush regering planerat ett angrepp mot Irak under flera år med den officiella förklaringen att Irak hade tillgång till massförstörelsevapen.
Saddam Hussein hade tidigare sagt sig ha förstört alla kemiska och biologiska vapen efter Gulfkriget. CIA-rapporter hävdade dock att Saddam Hussein hade försökt införskaffa material till kärnvapen, inte redovisat hur han hade förstört massförstörelsevapen och hade missiler för lång räckvidd. Andra orsaker var att president Bush hade sagt att Saddam Hussein var ett hot mot USA, att han orakade oroligheter i mellanöstern, försämrade konflikten mellan Israel och Palestina och dessutom finansierade terrorism.
President Bush och hans regering hävdade att Saddam Hussein kunde förse terrorister med massförstörelsevapen och uppmanade FN att avrusta Irak. Detta resulterade i en diplomatisk kris.
Den 13 november 2002 påbörjade FN vapeninspektioner i Irak. Det fann då inga spår efter massförstörelsevapen. USA ifrågasatte dock effektiviteten vid vapeninspektionerna då de ansåg att samarbetet mellan inspektörerna och Irak inte alltid var tillfredsställande.
USA: s dåvarande utrikesminister avrådde sina kolleger i Bushadministrationen från att starta ett väpnat angrepp mot Irak utan FN: s godkännande. USA ville att säkerhetsrådet i FN skulle godkänna en ett beslut som gav dem rätt att använda våld mot Irak, allt enligt FN-stadgans kapitel VII. Världen motsatte sig detta förslag och Frankrike hotade att lägga in sitt veto. Detta gjorde att USA drog sig tillbaka och skapade ”the coalition of the willing” för att kunna förbereda sig för krig utan FN: s samtycke. Bushadministrationen hävdade dock att de hade stöd av gamla FN-beslut, dock var de endast de anfallande länderna som gjorde denna tolkning.
En stor mängd politiker världen över ifrågasatte krigets legitimitet. Media spelade en stor roll under kriget och efterfrågan på nyheter om kriget var enormt.

Motiv för invasionen
USA och alliansen påbörjande en militär operation mot Irak den 20 mars 2003. De angav följande punkter som argument för aktionen.
• Att hindra Saddam Hussein från att använda ev. massförstörelsevapen. (detta var också den officiella huvudsakliga anledningen)
• Ett påstått mordförsök på George H. W. Bush 1991.
• Brott mot en vapenvila 1991.
• Brott mot flera FN-regler.
• Brott mot folkrätten och mänskligheten.
• För att befria det irakiska folket från förtryck och diktatur.
• För de påstådda förbindelserna mellan Saddam Hussein och al-Quaida.

Många kritiker ansåg att den påstådda huvudsakliga anledningen, att förhindra Saddam Hussein från att använda massförstörelsevapen, bara var en dimridå och att USA bara var ute från att kontrollera Iraks olja. Detta har bemötts med argumenten att Irak bevisligen har använt massförstörelsevapen. Det kan diskuteras om det är långsiktiska startregiska och geografiska intressen, varav ett är att ha kontroll över en stadig ström olja kan ha varit en orsak till invasionen. Neokonservativa politiker och debattörer, både i och utanför Bushadministrationen, menar att ett demokratiskt Irak skapat av invasion och störtandet av Saddam Hussein skulle skapa en dominoeffekt av demokratiska revolutioner i Mellanöstern.

Invasionen
Den 20 mars 2003 omkring 05:30 lokal tid, 90 minuter efter att tidsfristen hade gått ut för Saddam Hussein och hans söner att lämna Irak, hördes explosioner i Bagdad samtidigt som australiensiska specialstyrkor gick över gränsen i södra Irak. En kvart senare meddelade USA:s president George W Bush att han gett order om att attackera mål i Irak. Många hade trott att USA skulle anfalla med flygbomber, därför var de synkroniserade luft- och markattackerna mycket överraskande.

Bagdads fall
Tre veckor efter invasionen gick de amerikanska styrkorna in i Bagdad. Planerna gick ut på att låta pansarfordon omringa staden strida på gatorna. De använde denna både på Bagdads flygplats där de mötte svårt motstånd och mot Saddam Huseins palats där det gick betydligt bättre och det Irakiska motståndet började falla sönder. Vid den här tidpunkten hade irakiska regeringsrepresentanter antigen försvunnit eller kapitulerat. Den 9 april 2003 hade de amerikanska styrkorna formellt sätt intagit Bagdad. Saddam Husseins styre var över, men var han själv fanns visste ingen. Många irakier firade detta genom att vandalisera Saddam Husseins porträtt och statyer. En uppmärksammad händelse var rivningen av en stor staty av honom i centrala Bagdad (se framsidan) samtidigt som en stor folkmassa hurrade och hejade på. Detta visade sig senare vara iscensatt av amerikanska armen och pressen. Den 1 maj 2003 förklarade George W Bush i ett berömt tal att de militära operationerna vara avslutade. Koalitionsstyrkorna började att leta efter viktiga personer i Saddam Husseins regim. Den 22 juli 2003 dödades Saddam Husseins söner Qusay och Uday Hussein i eldstrider efter ett tips om var de gömde sig. Saddam Hussein infångades av amerikanska styrkor den 13 december 2003 i en underjordisk håla vid en bondgård i hans hemstad Tikrit. Han avrättades genom hängning 30 december, 2006 för folkmord på shiamuslimer 1982.

Utvecklingen i Irak efter invasionen
Efter invasionen dras Irak med enorma problem. Saddam Hussein höll under hans tyranni alla etniska spänningar i schack men nu har de släppts lös och i dag utförs brutala våldsdåd nästan dagligen. Invasionsmakterna har kritiserats för detta då de inte hade några planer om hur detta lilla problem skulle hanteras efter invasionen. Flera kritiker anser att landet nu befinner sig i inbördeskrig och inom den amerikanska militären diskuteras det om landet ska delas upp i tre delar.
Landet lider också av stora infrastrukturproblem. Problemen har främst drabbat vården, polisväsendet, försörjning av el och vatten. I augusti 2005 uppgav 71 % av irakierna att de hade problem med försörjning av rent vatten och 70 % med avloppet.
Men allt är inte dåligt; Enligt FN: s World Food Program har de flesta irakier tillräckligt med mat, i mitten av 2004 var alla Iraks 240 sjukhus öppna och dess budget har dessutom stigit rejält (16 miljoner dollar under Saddam Husseins styre, 1000 miljoner dollar efter), Iraks medier är inte längre lika censurerade som på Saddam Husseins tid, nästan alla skolor och universitet har öppnats, landets BNP har stigit med 52 % efter kriget och arbetslösheten har gått ner fån 50-60 % (i juni 2003) till 25-40 % (i mars 2006).
Samtidigt är motståndet stort mot den utländska truppnärvaron; Hela 82 % av landets befolkning är starkt emot det, 45 % anser att väpnat motstånd är befogat. 72 % anger att de inte har något förtroende för de utländska trupperna men 1 % anser att trupperna har lett till ökad säkerhet. 2005 tyckte 49 % att landet är på rätt väg. Enligt en annan undersökning, av Iraq Centre for Research and Strategic Studies, ansåg 90 % av 2000 tillfrågade irakier att Irak är ett sämre land att leva i nu än före invasionerna.
Koalitionen har inte kunnat dra tillbaka sina trupper p.g.a. terrorattacker mot civila i landet och mot militären. Attackarena har ökat från åtta om dagen i juli 2003 till 75 om dagen i maj 2005.
Parlamentsval hölls i slutet av 2005.
Den politiska situationen i landet är mycket komplicerad då det finns spänningar mellan etniska och religiösa grupperingar.
Iran har utropats som vinnare in Irakkonflikten då de blev av med sin största fiende utan att behöva avlossa en enda kula.

De globala effekterna av kriget
Irakkriget är en av de mest omtvistade händelserna i världen på senare år. Länder världen över har yttrat sitt missnöje mot USA: s utrikespolitik. Terrorrister har haft Irakkriget som argument för sina gärningar; Både bombdåden i Madrid år 2004 och London 2005 har skyllts på att länderna har varit inblandade i Irakkriget. I båda länderna hade majoriteten av invånarna motsatt sig ländernas inblandning i kriget. Enligt en amerikansk underrättelserapport har kriget i Irak bidragit till det ökade terrorhotet de senaste åren.
Den 30 september 2004 presenterade USA: s Irakutredningskommission sin rapport där det bl.a. står att ”vi hittade inga bevis som visar att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen 2003, men tillgängligt bevis från utredningen, inklusive interjuver av fångar och granskande av dokument, visar att Irak kan ha haft ett fåtal vapen , men inget av militär betydelse.” I 11 septemberkommissionens rapport framkom inte heller några bevis för att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen. Dock hävdar USA att Iraks regering aktivt försökte skaffa fram sådan teknik för att producera sådana vapen så fort FN-sanktionerna lyftes.
Kommissionen kom också fram till, trots ihållande rykten och att Irak och al-Quaida hade kontakt 1996, att ”ingen relation” mellan de båda existerade i samband med 11 september-attackerna. Baserat på allt detta menar vissa kritiker att Bushadministrationen medvetat ljög om kopplingar mellan al-Quaida och Irak för att få stöd för kriget.
Kriget i Irak och ockupationen som följde därefter har hittills kostat över 300 milliarder dollar.



Svar på mina frågeställningar
Hur reagerade George W Bush mot terrorhoten?
Precis som alla politiska ledare i hans situation så blev han chockad och bestört. Han ansträngde sig för att snabbt hitta de skyldiga. Al-Qaida fick misstankar emot sig tidigt då de hade utfört terrorattacker förut. Även Usama Bin Ladin misstänktes ganska snabbt då han hade startat ett ”heligt krig” mot USA. När 11 septemberkommissionen släppte sin rapport 22 juli, 2004 fastslås det att misstankarna mot al-Qaida var berättigade.

Varför startade George W Bush krig mot Irak?
USA hade redan en historia med Irak (Kuwaitkriget) och många anser att Irakkriget bara är en fortsättning på det. Bushadministrationen angav flera orsaker till invasionen, bl.a. deras huvudsakliga orsak att hindra Saddam Hussein från att använda massförstörelsevapen. Hämnden för terrorattackerna den 11 september 2001 är också en, om än inofficiell, orsak.

Hur hade irakierna det under kriget?
De hade det nog inte speciellt bra under kriget, och har antagligen det fortfarande det ganska dåligt; Avloppen, vattnet, elen och värmen fungerar fortfarande inte speciellt bra. Dessutom har de den överhängande faran att dö så fort de visar sig ute på gatorna eftersom det verkar finnas självmordsbombare i varje gathörn. Så det verkar inte speciellt bra, men så är det väl överallt där det är eller precis har varit krig.

Varför är de utländska trupperna kvar i Irak?
De utländska trupperna är kvar i Irak för att det finns överhängande hot om terrorattacker både mot militära och civila mål. Trupperna försöker skapa lag och ordning då Koalitionen (främst USA) har åtagit sig uppgiften att få landet på fötter.

Vilka länder var iblandade på respektive sidor?
På Oppositionstruppernas sida stred Baathstyrda Irak, Baat anhängare, al-Qaida i Irak, Mahdmilisen och andra miliser och motståndsgrupper med Saddam Hussein som främste ledare. Koalitionstrupperna bestod av USA, Storbritannien, nya irakiska armén, kurdiska styrkor och de villigas koalition med George W. Bush och Tony Blair i spetsen.



Varför var de länderna inblandade?
Tyvärr har jag inte fått något bra svar på detta men jag antar att de grupper och länder som strider på de båda sidorna anser att de har all rätt att gör det, antingen p.g.a. allianser eller uttalade terrorhot.


Har övriga världen blivit påverkade av Irakkriget?
Ja, precis som i de flesta krig. Men då speciellt länderna i närheten av krigsområdena.

På vilka/vilket sätt har övriga världen blivit påverkade av Irakkriget?
På olika sätt, både positiva och negativa; T.ex. Iran som har utropats som vinnare av kriget då de har blivit av med sin största fiende (Irak) utan att anstränga sig. Den största negativa effekten är väl det ökande terrorhotet runt omkring i världen, t.ex. har både Spanien och England blivit utsatta för bombattacker i Irakkrigets namn.

Vad blev/blir konsekvenserna för Irak?
Just nu är dålig el- och vattenförsörjning och ett inbördeskrig konsekvenserna för Irak. Detta förutom de 30 000 döda irakier som dog i samband med kriget. Förhoppningsvis så lyckas USA och dess allierade att ordna upp situationen så att Irak kan byggas upp igen så att det blir några bra konsekvenser för Irak.

Vad blev/blir konsekvenserna för USA?
I och med att kriget inte är på amerikansk mark så blir inte konsekvenserna så stora i materiella kostnader. De främsta konsekvenserna är dels ekonomiska då kriget uppskattats kunna kosta 2 biljoner dollar (!), tio gånger mer än det värsta scenariot. Den mänskliga kostnaden kan dock inte mätas i pengar, ca 2 200 människor är döda och tiotusentals skadade. Men då är inte antalet omkomna och skadade människor vid terrorattacker relaterade till Irakkriget inräknande.



Diskussion
År 2000 blev George W. Bush vald till president i USA. Gjorde det amerikanska folket fel i att välja en president som startade krig i Irak och gjorde George Bush verkligen rätt i att ockupera Irak eller var det bara ett stort misstag?
Jag vet inte själv. Ett av mina syften med det här arbetet var att jag skulle försöka få en egen uppfattning och åsikt om kriget. Detta har jag inte lyckats med då den största delen av faktan var väldigt vinklad mot USA Det är synd tycker jag, hade jag haft tillgång till ”riktig” fakta så hade jag kunnat skapa mig en oberoende åsikt men då kriget är så pass nytt finns det inte så mycket böcker och liknande utan jag får förlita mig till nyhetssändningar och dyl.
Det finns ett stort antal människor som kritiserar Irakkriget och dess anledningar och trots att jag känner mig påverkad av mina källor och diverse andra element så lutar jag också åt det åsikten, det finns så många frågetecken och påståenden som inte stämmer i det president Bush och hans administration säger.
För det första så anser jag att USA försatt sig i en otroligt absurd sits då de hysteriskt kräver av Irak att överlämna sina massförstörelsevapen, vapen som de tillverkat med amerikanska medel. När de då skickade dessa medel till Irak så litade man på Saddam Hussein, tillräckligt för att vilja förse honom med detta. Vid den tiden var inte Irak ett hot och man brydde sig inte om Saddams tyranni utan det var det USA-fientliga Iran som då var farligast (Iran vann dock det kriget och den islamistiska regimen finns kvar än idag och där lär inte USA ha blivit mer omtyckt efter kriget).
Även då Saddam 1988 genomförde ett massmord på 5000 kurder i staden Halabja så stod USA på deras sida, Storbritannien fortsatte dessutom att skicka pengar till dem.
Då Irak ville vinna tillbaka Kuwait bytte de dock snabbt sida; då var Saddam Hussein plötsligt en tyrann som tillverkade massförstörelsevapen och har varit det sedan dess. President i USA var då George H. W. Bush och dessa påståenden om Saddam uttalade han som krigsorsaker efter Gulfkriget. En anledning till varför de då var så angelägna om att Kuwait skulle få vara självständigt skulle kunna bero på att man inte ville att två oljerika länder skulle slås ihop, eftersom man då får för stor kontroll över produktionen och då även priset.
När den nuvarande amerikanska presidenten George W. Bush startade kriget mot Irak så hade även han dessa massförstörelsevapen som främsta orsak. Det argumentet anser jag dock var väldigt svagt, på grund av flera olika orsaker.
För det första så hade de utsända inspektörerna inte hittat några väsentliga spår av massförstörelsevapen, och de bad om mer tid för undersökning, men gavs inte detta. Man hade alltför bråttom att starta ett krig.
För det andra så påstår experter att framställningen av dessa kemiska och biologiska vapen är mycket svår att hålla hemlig och skulle ha upptäckts för länge sedan. Det behövs till exempel mängder av el och om Irak skulle ha byggt upp en anläggning för anrikning av uran, som används till kärnvapen, så skulle detta ha sänt ut gammastrålning som man upptäcker via satelliter genom vilka man ständigt bevakat Irak sedan Gulfkriget. Vid tillverkning av kemiska vapen så går det inte att undvika att få vissa gasutsläpp som då också skulle ha upptäckts. Dessa anläggningar är dessutom oerhört kostsamma, speciellt dyra för ett land med skulder och stora handelssanktioner sedan lång tid tillbaka.
För det tredje så har man sedan Gulfkriget haft hård koll på landet, man satte upp kameror och detektorer men inga upptäckter gjordes. Genom detta ”No-Fly Zone War” så höll de också bra koll på landet. Sannolikheten att Irak skulle sitta på massförstörelsevapen känns otroligt liten; skulle det ha funnits någonting så lär det inte ha varit en tillräcklig mängd för att orsaka massdöd. Än idag, efter kriget, har man fortfarande inte kunnat hitta några spår av massförstörelsevapen.
Denna koppling till 11 septemberattackerna då, finns det någon sanning i detta? Vad jag har förstått är sannolikheten till att Usama Bin Laden och Saddam Hussein inte samarbetade särskilt stor. Det enda som talar för det är att Saddam tidigare har stött terrorism, i Israel-Palestina konflikten, då han betalade stora summor pengar till terroristers familjer. Saddam Hussein är dock en väldigt stark motståndare till Usama Bin Ladins lära och Usama Bin Ladin i sin tur är heller inte särskilt förtjust i Saddam Hussein.
Av de terrorister som avslöjades i samband med 11 septemberattackerna fanns inga irakier med; däremot var 15 av 19 terrorister från Saudiarabien, en av USA: s närmsta vänner. Detta blev det dock inte särskilt mycket uppståndelse över. 11 september attackerna användes mest till fördel för USA: s plan att ta över Irak, en plan som de enligt vissa källor har haft sedan en lång tid tillbaka. Det faktum att de inte fick stöd från FN talar heller inte för krigets fördel. USA kunde inte ens vänta för att diskutera detta, utan på...