Enandet av Sverige

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning 3
2. Inledning 4
2.1 Syfte och avgränsningar 4
2.2 Metod och material 4
3. Avhandling 5
3.1 Carl Grimberg 5
3.2 Ove Moberg 6
3.3 Handen som gungar vaggan 7
3.4 Analys 8
4. Bibliografi 9


1. Sammanfattning
Under 1900-talet har idéerna angående enandet av det svenska riket varit talrika. Inte skiljer sig bara tillvägagångssätten utan även tidsperspektiven. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur synen på enandet av Sverige har förändrats under 1900- och 2000-talet. Uppsatsen fokuserar på tre olika verk skrivna i tre olika tider för att ge en övergripande bild av verkligheten. Uppsatsens storlek hindrar den från att undersöka mer litteratur från 1900- och 2000-talet. Avhandlingen är avgränsad i tid och rum till 1900-, 2000-tal och till Sverige. Materialet är ifrån skolbiblioteket Ållebergsgymnasiet och Högskolan Gotland. Avhandlingen börjar med beskrivning av de tre olika verken var för sig och därpå följer en analys av det som sagts. Uppsatsen kommer fram till att synen har ändrats från en statisk beskrivning av händelser runt 500-talet från 1900-talets början till en gemensam teori; att man inte säkert kan säga var, när och hur utan att det hela varit en utdragen process från 2000-talets början.

2. Inledning
Att det skrivs om historiska händelser är inget konstigt. Det hänger ihop med tidens ideologiska svängningar och nya rön och fakta. Dock kan det ändå vara mycket intressant att titta närmare på dessa skiftningar. Historiska beskrivningar påverkar hur vi ser på baktiden, nutiden men också på framtiden. Ämnet Sveriges enande är något som skrivits om under hela 1900-talet. Min uppsats skall inte se på hela århundradet. Inte skall den heller utreda orsakerna till de olika beskrivningarna som kommer att tas upp, bara konstatera.

2.1 Syfte och Avgränsningar
Syftet med uppsatsen är att utreda hur synen på Sveriges enande har förändrats under de senaste hundra åren. Ett avgränsande i tid är redan gjort i syfteformuleringen till 1900- och 2000-tal och till Sverige. Jag har även avgränsat mitt material för att inte göra en för stor och utsvävande uppsats. Se metod och material.

2.2 Metod och material
Materialet jag använder i uppsatsen består av två böcker och en D-uppsats vid Högskolan Gotland. Den första boken är skriven av Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden I fram till 1521, copyright 1913. Boken är en bok med inslag av spännandecitat. Språket han använder är från tiden vid 1910-talet och kan därför kännas en aning uppblåst och orsaka endel oklarheter. Dock är dessa inte störande för mitt nyttjande av verket. Texten är nödvändig för min uppsats då min uppsats har syftet att utreda olika syn på ett problem varav ett synsätt representeras av Grimberg. Syftet med boken är att på ett populistiskt sätt ge historia åt folket. Mycket av det Grimberg skriver skulle således inte vara relevant i ett sökande efter aktuella fakta om ämnet. Dock fokuserar min uppsats på vad som faktiskt står och inte på orsakerna bakom. Min andra bok är en sammanfattning av flera historikers syn på ämnet sammanställd av Göran Behre. Syftet med Behres bok är att sammanställa och ta reda på orsakerna till alla de olika uppfattningar människor har om ämnet trots att källmaterialet är begränsat och utnyttjas av forskare av olika uppfattningar. Här litar jag på att Behre gör en rättvis objektiv sammanfattning av varje forskares ursprungliga verk. Detta då Behre endast gör en sammanställning av forskningsläget och inte tar ställning i frågan. Det jag använder mig av i Behres bok är Ove Mobergs skrift Svenska rikets uppkomst från 1944. Den sista text jag använder mig utav är en D-uppsats vi Högskolan Gotland, Handen som gungar vaggan, skriven av Karl Gustavsson som behandlar synen på Västergötlands roll i enandet av Sverige. Gustavsson gör precis som Behre en sammanställning av forskningsläget.
3. Avhandling

3.1Carl Grimberg
När man tittar närmare på Carl Grimbergs verk från 1913 märker man snart att frågan rörande Sveriges enande har fått en mycket ringa roll. Ämnet behandlas i kapitlet Svearna och Sveariket vilket endast sträcker sig över tretton sidor. Det jag vill ha ut av texten, alltså Carl Grimbergs syn, från 1913, på när Sverige blev Sverige avhandlas i två meningar där han säger att; ”… vårt Sverige framgick ur det sveavälde, som skymtar fram vid årtusendets mitt. Sverige namn är myntat på svearnas…” Trots att ämnet fått en sådan liten roll i Grimbergs text får man ändå en klar uppfattning om vad han anser om saken. Det han säger är att Sverige vuxit fram ur svearna som var folket som var bosatt i Upplandstrakten. Han ger även en tidsangivelse, en något vag men än dock en tidsangivelse, år 500. Tyvärr säger denna tid inget om svenska rikets uppkomst utan endast när svearnas välde växte fram. Det grimberg bygger mycket av sin teori kring är Beowulfkvädet sammanställt runt det sjunde århundradet. Man skulle kunna kalla Beowulfkvädet för ett slags nordiskt hjälteepos. Han använder sig även av arkeologiska fynd för att trovärdiggöra sin teori. Beroende på hur man tolkar Beowulf kommer man till olika slutsatser. Grimberg har valt att tolka kvädet på ett traditionsenligt sätt. Alltså att låta namnet geatas i kvädet vara synonymt med västgötar istället för att koppla namnet till folkgruppen jutar. När man kopplar samman geatas och götar handlar kvädet om Sverige och dess tillblivelse. Kvädet beskriver enligt Grimbergs tolkning stridigheter mellan svear och götar och tronskiften i de båda folken. Grimberg tolkar också de hav och stora vatten som nämns i kvädet för att vara Vänern, Vättern, Mälaren och möjligtvis också Östersjön. Det som styrker Grimbergs teori mer är hur han tolkar de arkeologiska fynd som gjorts, som jag inte känner till, även hur man tolkar det geografiska läget. I uppland där svearna dvaldes fanns rika sjö- och myrmalmsområden. Grimberg anser att orsaken till sveaväldets expansion som blev det svenska riket bottnade i exploateringen av dessa naturtillgångar. Grimberg visar också att svearna blev rika på sin antagna handel med dessa naturtillgångar genom de gravfynd man gjort i Upplandstrakten. Att svearna kunde handla i den utsträckning som Grimberg antar att de gjorde var p.g.a. Upplands perfekta läge med Mälarens närförbindelse med havet och de rullstensåsar som fanns som gav ett exceptionellt gynnat läge ur handelssynpunkt.

3.2 Ove Moberg
Ove Moberg har baserat, precis som Carl Grimberg, sin uppsats, Svenska rikets uppkomst, på Beowulfkvädet. Han lägger däremot mera vikt vid att poängtera tolkningen av geatas. Moberg diskuterar andras syn på problemet med geatas och deras tolkningar och redogör sedan för sin egen. Moberg gör något helt nytt när han antyder att geatas varken betyder götar eller jutar utan båda två. Moberg tror att eftersom kvädet tycks vara skrivet två hundra år efter de aktuella händelserna har det språkliga kommit i vägen för en korrekt beskrivning. Han anser att författaren till Beowulf tagit götar, gauti, och jutar, ioti, för samma namn och därför skrivit ihop de bådas traditioner till ett enhetligt diktverk. Så istället för att utesluta ett folkslag helt har han sett till så att de båda kan vara med. Med denna teori kommer dock att man inte kan dra alltför vittgående slutsatser av de upplysningar som kvädet lämnar om ställningarna i Norden. Moberg anser inte heller att man kan dra politiska slutsatser grundade på götars och svears geografiska områden eftersom götar och svear långt in på medeltiden levde som skilda stammar utan att detta hade någon som helst politisk innebörd. Moberg menar inte heller, som många andra, att den nya handelsförbindelsen västerut lett till ett enat rike. Han anser den handelskommunikationen funnits långt tidigare och därför inte kunnat vara någon direkt orsak. Tidigare historiker menade att eftersom de arkeologiska fynd man fann i Ryssland från 1000-talet vittnade om en tillbakagång av handeln österut kunde man konstatera att den västerinriktade handeln nu hade börjat. Moberg däremot anser, på grund av verket Muhammed, Karl den store och Rurik skrivet av Sture Bolin, att handeln med arabiskt silver till väst bedrevs av svear och gutar redan under 800- och 900-talen och ifrågasätter så tidigare historikers torier. Moberg anser att det under 500-talet fanns självständiga stater inom det nuvarande geografiska Sverige. Moberg använder sig av Ansgarslegenden och Ottar, en text som Moberg hänvisar till, för att styrka sin teori, att Sverige skulle ha blivit enat under 800-talet. I Ansgarslegenden nämns att Sverige skulle vara enat och gå under en kung. Enligt Ottar nämns att Norge gränsar till svearnas rike i söder och dessa källuppgifter från 800-talet tolkar Moberg som ett tecken på ett enat Sverige. Han tolkar även strof nr 31 ur Ynglingatal som ett direkt belägg därför: ”Men Eystein kom för segelstångens skull till Byleists broderdotter (Hel), och nu ligger krigarnas inbjudare (konungen) under stenhögen vid åsens slut, där Vadlas iskalla ström kommer till havet vid den götiske fursten.” Han tolkar det som att Eystein skulle vara en ättling av de götiska härskarna.


3.3 Handen som gungar vaggan
Karl Gustavsson skriver i Handen som gungar vaggan att synen på Sveriges enande idag ser lite annorlunda ut. Idag tar man avstånd från att så statiskt beskriva folkslagen som man tidigare gjort. De etniska benämningar man använder är helt sentida påfund och alltså främmande för den tidens människor. Folkgrupperna var flexiblare än man tidigare trott. Det gör att man inte säkert kan fastställa att t.ex. de svear som omnämns i Tacitus text från år 98 är desamma som de som omnämns i Jordanes skrift från 500-talet. Idag anser man i större utsträckning att svear är ett samlingsnamn för ett flertal stammar som var under 800-talet. Begreppet götar skall ha varit en understam till svearna. Även svearna var en understam till understammen och har därmed skapat oklarheter. Man tillskriver inte längre Beowulfkvädet, som tillskriver Sveriges enande till tidig järnålder, något större källvärde. Idag tillskriver man kristendomens intåg i Sverige viss betydelse för det enade Sverige. De små kungadömena i Sverige kunde dra nytta av kyrkans byråkratiska struktur. Kungen drog nytta av kyrkans lärda män i fråga om att styra större organisationer. Kungen utvecklade också en ny syn på sig själv, nämligen den att han fått sin makt av Gud och att hans ämbete på så vis blev mer legitimt. Han blev högre stående än sina jämbördiga stormän. Han behövde endast svara inför Gud. Man tror att processen skall ha tagit minst från 1000-talet när kristendomen introducerades till 1200-talet då den blivit etablerad. Man talar inte om en speciell tidpunkt, inte heller om ett speciellt område från var ett enande kan spåras. Man anser dock idag att när Birger Jarls släkt, Bjälboätten, manövrerat till sig makten blev riket någorlunda stabilt. Maktcentrat var hyfsat etablerat. Istället för att hålla sig väl och göra det bästa för släkten kunde man nu göra egna vinningar genom att hålla sig väl med makten, staten. Juridiska reformer under 1200- och 1300-talet visar på ett enat rike. Det gällde främst Edsöreslagarna
som var den första lag man med säkerhet kan säga gällde Sverige.

3.4 Analys
Man kan tydligt se en förändring i synen på Sveriges enande under hundra år. Under tidigt 1900-tal lade man inte, i alla fall inte Grimberg, så mycket vikt vid att förklara utan sade bara att den tagit plats runt ungefär 500 år efter Kristus och att svenskarna kommer utav svearna. Sedan under mitten av 1900-talet började man kommentera och diskutera problemen runt olika tolkningar av t.ex. Beowulfs namn och platsangivelser. Man flyttade då också fram enandet ungefär trehundra år i tiden till 800-talet. Sedan under 2000-talet när f...