Kalla kriget - Kubakrisen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning
Jag har i uppsatsen sammanfattat den kanske mest kritiska delen i kalla kriget och vad den hade för olika förlopp. Jag kommer i uppsatsen berätta om historien på Kuba, Kubas revolution, Kubakrisen, samt hur det ser ut i Kuba idag. Jag kommer försöka göra detta på ett så opartiskt sätt som möjligt för att läsaren själv ska ha en möjlighet att välja vilken utav parterna som agerade fel.

Innehållsförteckning
1 Inledning Sid 3
1.1 Syfte Sid 4
1.2 Frågeställning Sid 4
1.3 Metod - och källkritik Sid 4
2 Undersökning Sid 4
2.1 Kubas bakgrund Sid 4
2.2 Andra världskrigets slut Sid 5
2.3 Starten till Kubakrisen Sid 6
2.4 Olika revolutionära sammansluttningar Sid 6
2.4.1 Directorio Revolucionario Sid 6
2.4.2 26-juli rörelsen Sid 7
2.5 Ny makthavare på Kuba Sid 7
2.6 Sovjet väljer sida Sid 8
2.7 Kuba idag Sid 10
2.8 Resten av familjen Fellove Sid 10
3 Diskussion och slutsats Sid 11
4 Referenser Sid 11

1 Inledning
Kubakrisen blir ofta överkörd av kalla kriget i sig, den är bara en del av något större så att säga. Men vad hade hänt om en missil faktiskt hade blivit avfyrad, eller om någon sida hade gjort ett felsteg i en aggressiv riktning, ett tredje världskrig var kanske närmare än vad vi trodde. I detta arbete ska vi ta en närmare titt på hur de olika makterna agerade under kubakrisen och hur hela situationen kunde uppstå samt utageras.

1.1 Syfte
Mitt syfte med uppsatsen har varit att i korta drag berätta om hur Kubakrisens uppkom, vad som hände och vilka konsekvenserna blev. Mitt högsta mål är att läsaren i slutändan ska kunna ha en möjlighet att skapa en egen uppfattning angående Kubakrisen.

1.2 Frågeställning
Hur kunde Kubakrisen uppstå?
Vad har konsekvenserna blivit?

1.3 Metod - och källkritik
För att få fram relevant och opartisk fakta till mitt arbete jobbade jag mycket utifrån de fakta som står i Sandberg, Karlsson, Molin och Ohlander (2006). Eftersom det är en gymnasiebok och godkänd utav skolverket så drog jag slutsatsen att skriften i boken är sann och nedskriven på ett opartiskt sätt så man kan se allas synvinklar på krisen. Jag har även varit ute på internet för att hitta mer fakta om vissa specifika områden. För att på ett mer genomgående sätt koncentrera mig på dessa områden så att läsaren i största mån kan få en kontrollerad fakta i en passande situation och listar länkarna nedan i texten under rubriken ”4 Referenser”.
När jag sökt på internet har jag varit ordentlig med att kontrollera de hemsidor jag hämtat fakta på, så att de är en seriös hemsida med upphovsmän, sett till så att de är lätta att ta kontakt med om det fakta de publicerar verkar missvisande eller partisk på något sätt, jag har även försökt lista ut vilka intensionerna författaren kan ha haft när han skrev texten.

2 Undersökning
2.1 Kubas bakgrund
1898 förklarades Kuba fritt från kolonimakten Spanien. U.S.A. hade hjälpt Kuba till frihet och en allians inleddes mellan länderna. Genom olika kontrakt som gjordes fick U.S.A. mer och mer makt på Kuba. Några exempel på U.S.A.s makt i Kuba är att de fick bestämma vilka presidentkandidater som skulle väljas på Kuba, detta gjorde ju så att U.S.A. i princip alltid fick igenom sina förslag i Kuba, de fick också behålla en stor flottbas i Guantánamo.
Kuba fortsatte alltså att vara ett relativt maktlöst land även efter frihetskampen.
1919 infördes ett alkoholförbud i U.S.A. vilket gjorde det olagligt att inneha, sälja samt köpa sprit i U.S.A. Detta gjorde så att människor praktiskt taget stormade över till Kuba och dess huvudstad Havana. Amerikanerna köpte upp enormt med mark och startade allt ifrån Casino till bordeller i Kuba. Amerikanerna fick alltså ett enormt ekonomiskt inflyttande på Kuba, och ett missnöje började bubbla upp bland Kubanerna. Som mest importerades mer än 70% utav Kubas exportvaror till U.S.A. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubanska_revolutionen) (2007-11-18)

2.2 Andra världskrigets slut
Under andra världskriget hade U.S.A., Sovjetunionen och de övriga allierade krigat sida vid sida för att besegra axelmakternas Tyskland och sluta fred i Europa. På den tiden var förutsättningarna goda för att vid krigsslutet ha ett fredsomslutet samhälle i de största delarna av världen, bl.a. grundades FN 1945 (http://sv.wikipedia.org/wiki/FN) (2007-11-18) och den europeiska kol- och stålunionen 1951 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_kol-_och_st%C3%A5lgemenskapen) (2007-11-18) i fredsbevarande syften. När Tyskland besegrades och man slutit fred mellan de krigsdrabbade länderna i Paris 1947 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget#Frederna) (2007-11-18) startades en ny epok i historien, efterkrigsperioden. Den här perioden har orsakat ett flertal krig och fattigdom världen över och på sin höjd höll konsekvenserna på att bli ytterligare ett världskrig.
Det hela började eftersom man var oense om hur man skulle hantera de förlorande makternas ekonomi och styre efter krigstiden. Mestadels var det Berlin som var konfliktdrabbat, på västsidan stod de allierade (största del U.S.A. och England) med sina trupper och ville bygga upp landet igen med hjälp av Marshallprogrammet, (Marshallprogrammet är i korta drag ett ekonomiskt biståndsprogram där U.S.A. ger pengar och öppnar handelsvägar till de krigsdrabbade länderna i Europa) och på östsidan stod KGB och Sovjetunionen. De ville koncentrera handeln till Moskva som de redan gjort i de flesta östeuropeiska länderna. På så sätt förbättra sin egen ekonomiska situation och i de flesta fall förvärra den för de små länderna. Det var här det kalla kriget hade sina rötter och som ledde till ytterligare konflikter som Vietnamkriget, Kuwaitkriget och Kubakrisen. (Sandberg m.fl., 2006).

2.3 Starten till Kubakrisen
När Fulgencio Batista tog makten efter en militär kupp 1952, (6 år efter hans förra mandatperiod 1940 - 1944) (http://sv.wikipedia.org/wiki/Batista) (2007-11-18) var det många Kubaner som blev besvikna. Fulgencio Batista beskrevs i många fall som ”en diktatorisk ledare” och hade en nolltolerans för all kritik utav staten. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubakrisen) (2007-11-01) Hos det Kubanska folkets startades där nu olika revolutionära sammanslutningar. En del försökte ta över makten på ett demokratiskt sätt så som den högt uppsatta familjen Fellove, (The Lost City, film från 2005 i regi av Andy Garcia) vilka jag kommer att berätta mer om senare i texten. Andra försökte att, med hjälp utav de juridiska bestämmelser som fortfarande fanns kvar, avskaffa Batista och regeringen i domstol, exempel på dessa var Fidel Castro. Men när det misslyckades på alla fronter att avskaffa Batista beslöts sig de flesta för att en revolution var att föredra.

2.4 Olika revolutionära sammanslutningar
Jag kommer att ta upp två stycken olika sammanslutningar samt följa familjen Fellove, som en gång försökte få makten genom demokrati i min uppsats, den första sammanslutningen är Directorio Revolucionario.

2.4.1 Directorio Revolucionario
Directorio Revolucionario (DR) vilket betyder Revolutionära studentdirektoratet var en utav de sammanslutningar som stödde en revolution.
DR grundades på universitetet i Havana någon gång i början av 1900-talet och fick stor ära under oroligheterna på 1930-talets Kuba. De återuppstod nu i protest mot regimen på Kuba.
Ledaren i gruppen var en katolik vid namn José Antonio Echevarria, likt de flesta i sammansluttningen hade han en anknytning till universitetet och detta var även deras s.k. huvudkontor. Men Echevarria ville inte bara vara låst till universitetet och expanderade därför verksamheten. DR har beskrivits som välorganiserad och originell, (http://www.marxistarkiv.se/latinamerika/kuba/castros_kuba.pdf) (2007-11-18) de var bland annat en av få organisationer som ville införskaffa pluralism (vilket i detta fall står för, religiös, politiskt samt kulturell mångfald eftersom den bygger på fri åsiktsbildning samt tanke- och religionsfrihet). Samt att de även ville införskaffa Kubas 1940:års grundlag, demokrati (The Lost City, film från 2005 i regi av Andy Garcia).
DR skrämde många gånger regimen då de gång på gång sköt ihjäl högt uppsatta militärer samt politiker och hälsade från någon med namnet Peligro (Fara). Som jag nämnde innan så fanns där en familj vid namn Fellove som stöttade ett fritt Kuba genom demokratiska tilldragelser. Nu hade den ena brodern utav tre, Luis Fellove, anslutit sig till DR och kallades där för inget mindre än Peligro (The Lost City, film från 2005 i regi av Andy Garcia).
DR gick dock under efter ett misslyckat försök att storma palatset och döda presidenten, Luis Fellove dog i anslutning till räden (The Lost City, film från 2005 i regi av Andy Garcia).

2.4.2 26-juli rörelsen
26-juli rörelsen grundades inte den 26 juli som man skulle kunna tro, utan ung. 3 år efter det att Fidel Castro blev frisläppt efter en attack han gjort mot militärförläggningen Moncada, den 26 juli.
Efter frisläppningen reste Castro och hans anhängare till Mexiko där de tränade tillsammans med gerillan i hemlighet för att kunna attackera Batistas regim än en gång.
När de så äntligen återvände till Kuba så anlände dem vid kusten med 81 vältränade, välutrustade män, efter fyra dagars strid var de 12 stycken som fortfarande var vid liv och inte heller fängslade. Efter nederlaget grundades huvudkontoret i Sierra Maestra. Därifrån fick Castro hjälp utav bönderna och den 26-juli rörelsen växte sig än en gång stark. Bröderna Castro hade stort stöd ifrån befolkningen och var därför svåra för Batista att handskas med, efter olika attentat från 26-juli rörelsen och andra rebellgrupper försvagades Batistas makt väsentligt och den 31 december 1958 flydde Batista och hans närmaste män med Kubas besparingar till Spanien. Fidel Castro och 26-juli rörelsen anlände till Havana cirka en vecka efter flykten och makten var därefter deras. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubanska_revolutionen) (2007-11-18)

2.5 Ny makthavare på Kuba
Fidel Castro hade nu tagit makten och Ernesto ”Che” Guevara samt Raul Castro stod vid hans sida. Förhållandet med U.S.A. var bra under revolutionens gång, då även U.S.A. tyckte att en förändring var behövlig. Men när Castro visade upp sin riktiga ideologi blev relationerna sämre. Castro ville nämligen förstatligade marknaden på Kuba, och som jag skrev innan i texten så hade U.S.A. sedan tidigare övertagit den största delen av marknaden på Kuba. Nu sa U.S.A. upp handeln med Kuba vilket tvingade Kuba att försöka få pengar på annat håll. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubanska_revolutionen) (2007-11-18)
Castro letade nu efter ett sätt att få in pengar till landet. Han försökte först med den internationella valutafonden, men de sa nej eftersom det i praktiken var U.S.A. som ägde den. Detta tvingade helt enkelt Kuba att hitta en annan samarbetspartner, och med tanke på deras numera kommunistiska synsätt fanns där en annan stormakt som var tillgänglig, nämligen Sovjetunionen. (Sandberg m.fl., 2006).
U.S.A. blev än mer oroliga efter detta och svarade med att göra ett invasionsförsök mot Kuba med hjälp utav underrättelsetjänsten CIA. De utbildade kubanska flyktingar till soldater som skulle kriga istället för de amerikanska, på så sätt skulle det hela för omvärlden se mer ut som ett uppror än en invasion. Invasionen ägde rum i Grisbukten, men blev ett totalt misslyckande då den var dåligt genomtänkt och de Kubanska flyktingarna inte fick något militärt flygstöd från U.S.A. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Grisbukten) (2007-11-18)
Det är även här jag kommer att blanda in familjen Fellove igen. Då den andra utav tre bröder, Ricardo, jobbade tillsammans med Ernesto ”Che” Guevara. När de kommunistiska påslagen uppdagades blev oroligheterna stora på Kuba. Staten skulle äga marken och det gällde även familjen Felloves mark. Ricardos barnlösa farbror ägde stora plantager på Kuba och Ricardo blev beordrad att beskriva situationen för sin farbror som dör under grälet som startades mellan dem. Familjen väljer då att ge Ricardo skulden för händelsen och utesluter honom ur familjen. Ricardo tar sitt liv dagen därpå. (The Lost City, film från 2005 i regi av Andy Garcia)

2.6 Sovjet väljer sida
Efter U.S.A.s attack sökte Castro även militärt stöd från Sovjetunionen. Handeldvapen transporterades in i landet och de första förhandlingarna mellan Kuba och Sovjetunionen påbörjades.
Den 14 oktober 1962 flög amerikanska spaningsplan över Kuba och lyckades ta bilder på Sovjetiska kärnvapenbärande raketer. Om de färdigställdes (vilket man fruktade att de skulle göra inom två veckors tid) skulle sovjet ha en räckvidd att avfyra kärnvapen över den större delen utav U.S.A. och vara kapabla att döda upp emot 90 % av den amerikanska befolkningen. Något som U.S.A. naturligtvis ville förhindra till vilket pris som helst. (http://www.mimersbrunn.se/arbeten/9222.asp) (2007-11-18)
Den första tanken var att man skulle genomföra ett flyganfall följt utav ytterligare en invasion med amerikanska soldater på Kuba. Inom den amerikanska regeringen fanns där många militärer i höga positioner som var positiva till ett sådant militärt angrepp på Kuba. Konsekvenserna av detta var amerikaner dock rädda för. De trodde nämligen att Sovjetunionen skulle svara med att attackera Västberlin vilken i sin tur skulle leda till ytterligare gensvar från U.S.A:s sida och till slut till ett nytt världskrig och förmodligen det första kärnvapenbaserade kriget i historien. Men John F Kennedy, som var den dåvarande presidenten i U.S.A. valde istället, efter planering med sitt säkerhetsråd, att blockera all sjötrafik till och från Kuba så att de Sovjetiska fartygen inte kunde leverera den resterande utrustningen och på så sätt lyckas hindra Kuba och Sovjetunionen från att slutföra byggandet. (Sandberg m.fl., 2006).
U.S.A. var ändå rädda för att det hela skulle tolkas som en krigshandling (vilket en blockad enligt bestämmelser är) och kallade istället handlingen för ”att sätta Kuba i karantän”. Denna plan offentliggjordes i en mediesändning den 22 oktober och genomfördes två dagar senare. När de ryska båtarna slutligen nådde den Amerikanska flottan, som hade satt Kuba under karantän, var läget otroligt spänt och ett krig exceptionellt nära, krisen nådde sedan några dagar senare sin absoluta negativa höjdpunkt när amerikanen Rudolf Anderson Jr miste sitt liv under en spaningsflygning ovanför Kuba den 27 oktober 1962. När de Sovjetiska fartygen slutligen vände andades världen ut och nu i efterhand kan forskare fastställa att det fanns risker att atombomberna skulle ha orsakat en så stor skada att jorden skulle ha blivit obeboelig (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubakrisen) (2007-11-18).
Men än så länge var krisen fortfarande inte över. U.S.A. hade nämligen källor som kunde intyga att en del av raketramperna var färdigställda och på så sätt kvarstod alltså hotet. Fast läget var så spänt som det var, kunde till slut de två stormakterna komma med en överenskommelse: Sovjetunionen skulle montera ner ramperna på Kuba om U.S.A. aldrig skulle anfalla Kuba samt att de i tystnad skulle montera ner sina missilramper i Turkiet. Något som Kennedy accepterade, men ignorerade att göra. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubakrisen) (2007-11-18)
Efter detta otroliga drama inleddes ytterligare förhandlingar mellan de båda parterna om att man inte skulle använda kärnvapen i ett eventuellt krig, man skulle heller inte fortskrida sin forskning angående kärnvapen då man konstaterade att ett kärnvapenkrig oavsett vem som vann skulle vara förödande för båda parterna och mänskligheten i sig. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubakrisen) (2007-11-18)

2.7 Kuba idag
Hur det ser ut på Kuba idag kan ses från olika synvinklar. Det är positivt efter som de har en fri sjukvård och fri utbildning, något som Castro lovade att införa under sin revolutions period.
Efter år 2000 har även U.S.A. öppnat viss handel med Kuba, fast att de måste betala med kontanta US dollar för att få lov att köpa. US dollar är dock något som Kuba inte har haft särskilt mycket utav. Detta tvingade Castro att öppna dörrarna för mer turister i landet, för att få en ökad handel med dollar.
Under olika intervjuer som gjorts bland folket på Kuba har det sagts att de saknar friheten att resa vart de vill, då de behöver ett speciellt visum bara för att få lov att resa till en annan stad. Havanna är dessutom fullt med kameror och poliser som har i uppgift att fängsla alla som har en ”felaktig” åsikt gentemot Castro eller regeringen, friheten och demokratin på Kuba är alltså liten. Dessutom så jobbar alla för staten, alla får ta det jobb man kan få, läkare kan köra få taxi, advokater städa gator m.m. Många tycker dock att köra taxi eller jobba med turister är bäst, eftersom dricks är vanligt, vilket betyder en större chans att tjäna dollar.
Alla som jobbar på Kuba tjänar 250 pesos (10 dollar) i månaden. Med pesos kan man köpa ris, bröd och andra livsnödvändigheter. För att få tag på ex. choklad måste man betala ända upp till 2,5 dollar vilket är lika med en kvarts månadslön.
Utvecklingen på Kuba står alltså still, löften om gratis utbildning är bra, men överskattad, eftersom det i många fall är mer lönsamt att köra taxi. När det gäller gratis sjukvård, så betyder det ett hälsosammare folk, detta är något som tagits upp i ett antal olika amerikanska dokumentärer och som förmodligen ses som något positivt i de flestas ögon. (http://www.dsg.nu/projektarbeten/Nike.pdf) (2007-11-18)

2.8 Resten av familjen Fellove
Den resterande familjen Fellove var Fico Fellove och Federico Fellove.
Fico flydde till New York efter att Castro stängt ner hans lyxiga nattklubb som han spelade saxofon på, detta var olagligt på Kuba på denna tid. Innan han flydde hann dock Castro ta alla familjens ägodelar.
Eftersom alla familjens ägodelar var borta fanns ingen möjlighet för Federico som var pappan i familjen att åka med sin son, han dog i sin fattigdom på Kuba av naturliga orsaker.
Fico startade en ny nattklubb i Nevada och ägde den till hans död. (The Lost City, film från 2005 i regi av Andy Garcia)
Genom att berätta om familjen Fellove hoppas jag att jag har väkt uppmärksamhet över hur en revolution kan splittra även den bästa av familjer.

3 Diskussion och slutsats
Fidel Castro tar över makten på Kuba efter ett långvarigt och utbrett missnöje gentemot Batista och hans regering. Samarbetet med U.S.A. försämras och när alla företagen sedan förstatligades sa U.S.A. helt upp handeln med Kuba. U.S.A. gör då en slug attack med hjälp utav Kubanska exilflyktingar mot Castros regim, den attacken misslyckades och gjorde istället att Sovjetunionen och Kuba kom närmare varandra och startade ett ömsesidigt förhållande.
Efter det att U.S.A. upptäckte kärnvapenrobotar på Kuba valde dem att sätta ön i karantän och krisen når sedan sin absoluta höjdpunkt då det första och enda offret dödades (en amerikansk spionplanspilot) (Rudolf Anderson Jr) den 27 oktober 1962. Efter detta kom freden närmare och närmare, fler förhandlingar inleddes och till slut kunde ett avtal slutas, de mest kritiska kärnvapnen skulle monteras ner.
Kuba har efter detta fått lida stora ekonomiska sviter och det är inte förrän på senare dagar som turismen åter fått betydelse för ekonomin.
Efter att läst igenom mitt arbete tycker jag att jag klarat av min frågeställning ganska ...