Kubakrisen

17 röster
61281 visningar
uppladdat: 2002-11-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Den kubanska revolutionen och de reformer som följde med den ledde till att amerikansk egendom nationaliserades. Följden blev att de kubansk-amerikanska relationerna kraftigt försämrades, vilket förde med sig en minskad amerikansk import av framför allt socker från Kuba. Sovjetunionen erbjöd sig att köpa det USA inte ville ha, och med tiden etablerades goda relationer mellan Kuba och Sovjetunionen. Den alltmer radikala profilen på den kubanska revolutionen under Castro oroade USA, som 1961 beslöt att med hjälp av exilkubanska styrkor genomföra en invasion av Kuba och störta Castro. Den misslyckade invasionen, som kom att kallas fiaskot i grisbukten, stärkte snarare Castros ställning på Kuba.

Krisens förlopp

1962 kom det till amerikansk kännedom att Kuba började handla vapen av Sovjetunionen. Från sovjetiskt och kubanskt håll menade man att det enbart handlade om vapen av defensiv karaktär, som syftade till att skydda Kuba från nya amerikanska invasionsförsök. Den amerikanske presidenten godtog detta, trots massiv inhemsk kritik. I oktober 1962 förändrades dock situationen radikalt. Då upptäckte amerikanska spaningsflygplan att raketuppskjutningsanordningar höll på att installeras på Kuba. För Sovjets del handlade det om att utnyttja Kubas geografiska närhet till USA för att uppnå militär likvärdighet med dem. Genom att placera kärnvapenbestyckade missiler på Kuba hoppades man kunna kompensera sig för det underläge beträffande interkontinentala missiler man hade gentemot USA.

I USA blev reaktionen kraftig. I ett tal meddelade Kennedy att man skulle genomföra en blockad av Kuba för att förhindra all transport av vapen till Kuba. Dessutom hotade man med invasion om inte Sovjet avlägsnade de missiler som redan fanns på Kuba. Kennedy betonade att varje kubanskt anfall med kärnvapenbestyckade missiler mot USA skulle betraktas som ett sovjetiskt anfall, och leda till massiv vedergällning. I nästan två veckor stod världen vid randen av ett världskrig, som hade kunnat förinta hela mänskligheten, ja kanske allt liv på planeten.

Krisdiplomati

Under dessa krisfyllda dagar fördes intensiva förhandlingar mellan Kennedy och Sovjetunionens regeringschef Chrustjev. Det spända läget till trots lyckades man så småningom komma fram till en lösning. Sovjet gick med på att dra tillbaka de missiler som fanns på Kuba mot att USA lovade att inte invadera Kuba. Spekulationer finns att Kennedy privat gick med på att demontera USAs missilbaser från Turkiet, men detta finns inga belägg för. Inte långt därefter började dock USA demontera dessa baser, som betraktades som omoderna.

Arvet efter Kubakrisen

Det hotfulla läget mellan de två militära stormakterna ledde till en ökad insikt om hur viktigt det var med förbättrade relationer mellan USA och Sovjetunionen. Insikten att ett krig mellan dessa två supermakter skulle få förödande konsekvenser för mänskligheten gjorde att krav restes på avspänning och nedrustning. En direkt följd av krisen blev provstoppsavtalet 1963. Ett år tidigare hade Sovjet förkastat förslag från västmakterna om förbud mot kärnvapenexperiment. Efter Kubakrisen insåg även de sovjetiska ledarna hur viktigt detta var, och i augusti 1963 undertecknades avtalet. Man förstod också vikten av att förhindra missförstånd mellan dem, vilket ledde till inrättandet av ”heta linjen” – en telefonförbindelse mellan ledarna för de bägge stormakterna.

Kubakrisens sedd ur olika perspektiv

Här presenterar jag olika perspektiv på Kubakrisen: som en följd av andra världskriget och i ett vidare, mer generellt perspektiv.

Det finns en rad direkta kopplingar mellan Kubakrisen och andra världskriget. Bland annat var det spända läget i Europa en viktig faktor att ta hänsyn till under krisen. Kennedy ansåg att en amerikansk invasion av Kuba skulle få till följd att Sovjet ockuperade Västberlin, vilket skulle tvinga USA att ingripa för att försvara Västtyskland. Därmed skulle kriget eskalera till en världsomspännande konflikt. USA ansåg nämligen att ett ingripande för att försvara Västtyskland var nödvändigt eftersom de sovjetiska ledarna annars skulle uppmuntras att anfalla övriga europeiska länder. Erfarenheterna från Hitlers expansionspolitik ledde till lärdomen att aggression från totalitära stater måste hejdas i tid. Detta gick under beteckningen ”dominoteorin” – faller en bricka så faller alla.

Mer generellt kan man säga att krisen var en följd av andra världskriget i och med att det spända läget mellan Sovjet och USA uppstod efter andra världskrigets slut. Visserligen fanns redan innan andra världskriget en stark ömsesidig misstro mellan Sovjet och USA, men det var först efter andra världskrigets slut som de båda makterna skildes åt av en ”järnridå”. Under andra världskriget hade de bägge länderna varit allierade, men när kriget tog slut visade sig de politiska skillnaderna vara alltför stora för att bibehålla förtroliga relationer.

Den ömsesidiga misstron mellan Sovjetunionen och USA som befästes efter det andra världskriget kan alltså sägas ha bidragit till Kubakrisen. Från amerikanskt håll var man övertygad om att Sovjet hade expansionistiska planer. Man trodde helt riktigt att Sovjet ville sprida den kommunistiska revolutionen till resten av världen. Oron förstärktes av att Sovjet vägrade att låta de länder man befriat från nazismen få bestämma sin egen utveckling. Från sovjetiskt håll ville man med ockupationen av Östeuropa hålla landområden som en buffertzon. Två gånger på mindre än 50 år hade Sovjet anfallits västerifrån. En upprepning av detta ville man till varje pris förhindra. Dessutom fanns militära och till en början ekonomiska fördelar med att hålla Östeuropa ockuperat.

Misstron som ledde till Kubakrisen hade alltså rötter i den europeiska utvecklingen efter andra världskriget. Und...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kubakrisen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-03-11

    Du har inte skrivit särskilt m

  • Inactive member 2006-04-02

    Helt Ok! =)

  • Inactive member 2006-05-21

    det skulle nog bli bäättre om

  • Inactive member 2010-03-09

    så där IG

Källhänvisning

Inactive member [2002-11-26]   Kubakrisen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1248 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×