John Locke

2 röster
22277 visningar
uppladdat: 2008-01-30
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
”Idéerna är kunskapens material.”

”Människan föds som ett oskrivet blad.”


John Loke föddes den 29 augusti 1632 i England, och dog den 28 oktober 1704 i England.
Han var främst en engelsk filosof och politisk tänkare men också Psykolog, pedagog och läkare.
Locke har haft stor betydelse för empirismen i filosofin och liberalismen i politiken, i hans verk ”Två avhandlingar om styrelseskicket” och ”An Essay Concerning Human Understanding”, skrev han om just det. I An Essay Concerning Human Understanding försvarar han empirismen mot Rene Descartes rationalism.
Han studerade först vid Oxford. Där blev han vän med Thomas Sydenham och Robert Boyle, deras atomiska natursyn kom att influera Lockes filosofiska filosofier. Efter det så ägnade han sig åt kemi och medicin, först läste han klassiska studier och teologi, men bytte sedan eftersom han inte gillade lärosättet eller tyckte att det han lärde sig var speciellt intressant, man tror att valet han gjorde har haft betydelse för hans senare tänkande.
Locke kunde inte bli läkare pga. hans svaga hälsa, ironiskt. Då jobbade han som mentor vid Oxford i stället. 4 år senare så spenderade han ett år att arbeta som legationssekreterare då blev han vän med Lord A. Ashley, Ashley blev senare välkänd politiker, då arbetade Locke hos honom som sekreterare och läkare, han uppfostrade även hans son. År 1683 så reste han runt i Europa. År 1688 återvände Locke till England efter revolutionen då England hade fått en ny kung. Kungen gav honom höga statsämbeten. Locke hade ett betydelsefullt inflytande och arbetade för religionsfrihet, tryckfrihet och för förbättringar i fattig vården. Han drog sig tillbaka
Han hade en mycket optimistisk syn på samhället just för att han trodde att människan föds som ett oskrivet blad som sedan fylls på med erfarenheter. Han trodde att den sociala miljön hade större betydelse än arvsanlag. Grunden för upplysningens tänkande att med utbildning är allt möjligt.


Kunskapens uppkomst? ”Tabula rasa”, vår kunskaps förmåga är som ett oskrivet papper som sedan skrivs av erfarenheten med ord som består av vår kunskap. Han trodde tvärtemot vad den rationalistiska läran sa, att man har omdömen redan från födseln, medfödda idéer.
Jag tror att han kom fram till denna frågeställning genom att han har tänkt mycket kring detta, om man kollar på hans liv så har han ju studerat mycket och prövat sig fram i livet för att lista ut vad han tycker är intressant, alla hans yrken har ju med människors psyke och tankesätt att göra och eftersom han studerat och sedan jobbat i de yrkerna och träffat människor i de så låter det ganska naturligt till att han skulle undra, var kommer egentligen kunskapen ifrån? Han jobbade ju med kunskap i alla yrken som han utövade och sedan var han ju också filosof.
Men han stannade ju inte vid den frågeställningen utan gick vidare med frågor som; giltigheten för kunskap? Gränser för kunskap? Vilka kunskaper är sanna, respektive falska?
Jag tror att han hade mycket inverkan i samhället, speciellt eftersom han levde under upplysningen och då man hade mer kritik för kyrkan och började tro att alla människor kan tänka själva. Då tänker jag på hans teori om att alla föds som ett oskrivet blad som sedan fylls på, det börjar som ingenting men sedan har man yttre och inre erfarenheter (sinnesintryck och reflexion) sedan skapar ”enkla” idéer. Han menar att alla idéer i vårt medvetna är sammansatta av de enkla idéerna.
Det tycker jag låter som en bra teori.
Han gjorde mycket under upplysningen, då tänkte man redan i sådana banor, man ville ha bevis och man ifrågasatte samhället, Isac Newton sa att man inte skulle söka svar på hur naturen fungerar hos gud, man trodde på människan och hennes förnuft och kritiserade tidigare generationer som inte tänkt i samma banor.
Locke sa ju själv att allt är möjligt med utbildning.
Jag tror att han bara ”hjälpe” upplysningen på väg mot den riktningen den redan var på väg i, med sina idéer och teorier, de stämmer som in perfekt med upplysningens ideologier.
Konsekvenserna för honom var väl att alla hans idéer, teorier och skrifter gjorde att han blev en offentlig person och allt det för med sig, det var nog mycket press, som sagt så drog han ju sig tillbaka från det offentliga livet sina sista 7år i livet.
Hans tankesätt har ju påverkat dagens filosofi liksom dagens psykologi, eftersom det är många som tagit efter honom.


John Locke 1632 – 1704.
Filosof, Politisk tänkare, pedagog, läkare och psykolog.
Har haft stor betydelse inom filosofin och politiken, har skrivit flertal böcker på ämnena.
Ville först bli läkare med pga. hans hälsa så var det inte möjligt. Han reste omkring mycket, väl hemma i England så jobbade han för kungen.
Han jobbade för religionsfrihet, tryckfrihet och för förbättringar i fattig vården och han predikade för naturrätten. Hans sista år så drog han sig tillbaka från det offentliga livet...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: John Locke

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-30]   John Locke
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9163 [2024-04-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×