Tourettes syndrom

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tourettes syndrom är varierande tics, som snabba grimaser, huvudrörelser och axelryckningar i kombination med vokala läten, som grymtningar och skällande ljud.
Många barn har tics men det handlar inte alltid om Tourettes syndrom. Det är ticsens varaktighet som avgör om man kan ställa diagnosen eller inte. Ticsen kan komma och gå och ibland försvinner de en tid och så kommer de tillbaka, ibland i en annan form.
Det går att i viss utsträckning att tränga undan ticsen, men det är bättre att få utlopp för dem.
Man brukar skilja på enkla och komplexa tics men det kan många men det kan många gånger vara svårt att avgöra var gränsen går. Enkla tics består av ett enskilt, kortvarigt ljud eller rörelser i en kroppsdel i taget.
Exempel på enkla tics; blinkningar, grimaser, kastar med huvudet, spänner muskler, hostar, harklar sig, spottar, smackar, gäspar etc.
Komplexa tics består av flera sammansatta ljud, ord eller fraser, eller flera muskelgrupper.
Exempel på komplexa tics; hoppar, klappar händerna, biter sig i läppen, städar och ordnar upp saker, upprepar uttryck, upprepa det andra säger etc.
Enkla motoriska tics visar sig ofta först i samband med ett irritationsmoment. Lindriga tics förekommer så ofta att de sällan uppfattas som avvikelser. Motoriska och vokala tics kan förekomma utan koppling till varandra men de kan också vara kombinerade på ett fler delat sätt. Ofta föregås tics av en sensorisk upplevelse som t.ex. klåda eller sveda.
Symtomen växer med åldern och varierar i intensitet och utlopp från en period till en annan. Ofta dominerar uppmärksamhetsbrist och överaktivitet i förskoleåldern. Tics uppträder ofta först i skolåldern. Mellan 2-15 årsålder gör ofta motoriska tics början, de vokala ticsen kommer några år senare. För att få diagnosen Tourettes syndrom ska ticsen ha börjat före 18 års ålder. Tre gånger så många pojkar som flickor får Tourettes Syndrom. Tourettes Syndrom påverkar inte intelligensen eller tankeverksamheten. Problemen som följer är oftast i huvudsak av sociala problem, problem i skolan och i samhället. En tidig diagnos är avgörande för att kunna hjälpa den drabbade.
Det är vanligast att ticsen startar i ögonen t.ex. med blinkningar eller andra ögonrörelser. Därefter dominerar olika former av grimaser. Vokala tics börjar senare än motoriska tics, i de fall vokala tics kommer först handlar det oftast om harklingar och sniffningar. I allmänhet börjar också de enkla ticsen först för att sedan övergå i mer fler delade tics.
Det innebär att svårighetsgraden i allmänhet ökar med åldern men lika plötsligt kan också en förbättring ske. Sällan försvinner ticsen helt.
Det är vanligt att tics förekommer flera gånger om dagen men de kan försvinna snabbt. De ersätts i allmänhet av nya. Stress och avslappning, kyla och värme, uttröttning, uttråkning och infektioner kan göra ticsen sämre. En del personer får fler tics när de är avslappnade medan andra får färre. Omfattningen av tics kan också påverkas av olika aktiviteter samt och vakenheten. Hur ticsen kommer att utvecklas går inte att förutsäga.

Symptomen
Det finns många olika symtom på Tourettes syndrom, som bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet, irritabilitet, labilitet, aggression, oprovocerade vredesutbrott, tvångstankar och tvångshandlingar. En del skadar sig själv, sällan medvetet men det kan ske vid våldsamma tics och vokaliseringssvårigheter dvs. personen talar för högt eller för snabbt.
Andra tilläggsproblem som kan visa sig är humörsvängningar, depression, ångest och fobier. Sömnproblem, insomningssvårigheter, mardrömmar och sängvätning. Olämpligt sexuellt beteende, tvångsmässigt bruk av ”förbjudna” ord, närmast tvångsmässig beröring av andra människor och de egna könsorganen. Alla dessa symtom förekommer naturligtvis inte alltid och inte heller samtidigt vid Tourettes syndrom men de är ganska vanligt förekommande.
De vanligaste problemen som förekommer tillsammans med Tourettes syndrom är tvångssyndrom och överaktivitet. Det finns undersökningar som tyder på att minst hälften av dem som har Tourettes också har tvångssyndrom (Nilsson och Pelling 1999).

Orsaker
Flera orsaksförklaringar beskrivs av Nilsson och Pelling. En orsak kan vara att nervsystemet har utformats annorlunda när det byggdes upp och bidragit till att det finns en nedsatt funktion i vissa delar av nervsystemet. En annan orsak är utvecklingsförsening.
Då många med Tourettes syndrom är extremt beroende av olika motivations faktorer tänker sig Nilsson och Pelling att en förklaring kan vara att hjärnans eget belöningssystem, där dopamin och endorfin är viktiga, är underbalanserat.
Tvillingstudier har visat att det för enäggstvillingar är 50 –70 procents sannolikhet att båda har Tourettes syndrom och 75 – 100 procent om man räknar både Tourettes syndrom och enbart motoriska tics.
Enligt Nilsson och Pelling finns det studier som visar på en ökad frekvens av plötslig spädbarnsdöd i släkter med Tourettes syndrom. En förklaring till detta kan vara att barnets medfödda dykreflex inte stänger av som den ska.
En annan teori är det är ärftligt och att det räcker med att ena föräldern bär på anlaget för att barnen ska löpa risk att bli sjuka.

Behandling
Man försöker att undvika att använda medicinering eftersom det finns biverkningar, men i vissa fall är det nödvändigt. Några mediciner som kan dämpa ticsen är Risperdal, Haldol, Catapresan och Amfetamin. Oftast brukar det räcka med psykologisk behandling i form av beteendeterapi. Vid 1900-talets början försökte man med psykoanalys. Man försökte bland annat att få patienten att utföra ticsen under en speciell period, så att han/hon blir utmattad. Denna metod kallas massed negative practice.
På 1970- talet försökte man med en metod som kallas habit reversal och går ut på att patienten först lär sig att känna igen sina förkänningar och sedan tränar in ett motbeteende som omöjliggör ticsrörelsen eller lätet. Motbeteendet kan vara att hålla ner hakan och spänna halsen och på s...