Försurning
18930 visningar
uppladdat: 2008-03-08
uppladdat: 2008-03-08
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
Försurning av mark och vatten är ett stort problem i Norden, särskilt i Sverige och Norge, och det var här som försurningsproblemet och de långtgående miljö- och hälsoeffekterna av försurning först upptäcktes redan på sent 1960-tal. Även i Kanada och norra USA är försurning ett allvarligt problem. På senare år har försurning även blivit ett mycket stort problem i Asien, bl.a. i Kina och Indien, där man till följd av ekonomisk tillväxt kraftigt ökat energiförbrukningen och därmed mängden orenade luftutsläpp av rökgaser
Försurningen orsakas av utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Svavel bidrar mest till försurningen men kväveföreningarna bidrar också och ger dessutom andra miljöproblem.
Utsläppen av svaveldioxid är den största orsaken till försurning. Det mesta kommer från eldning av kol och olja för el och värmeproduktion där det svavel som finns i bränslet omvandlas till svaveldioxid vid förbränningen.
Kväveoxider bildas vid förbränning. Nästan hälften av utsläppen i Europa kommer från bilar, 20 procent från förbränningsanläggningar och 15 procent från övriga mobila källor (arbetsmaskiner, sjöfart, med mera). Svavel- och kväveoxiderna kan omvandlas i atmosfären till svavel- respektive salpetersyra.
Ammoniak är en kväveförening som bidrar till försurningen av mark och vatten. Huvuddelen av utsläppen kommer från gödsel inom jordbruket.
Det viktiga sakerna i vår natur är de stora skogarna, de tiotusentals sjöar och de hundratusentals vattendrag. Men under åren så har det blivit försurning på många av dom här ställerna. En stor anledning till försurningen är användningen av fossila bränslen.
Försurning av skogsmarken
Jordmånen i en barrskog är sur av naturen. Om man tänker på att barrträden är jordmånens bästa pH ungefär 4,7–5,5. Om jordmånen blir surare än så, stannar trädens tillväxt av, eftersom det blir svårare för dem att ta upp näring.
Om pH sjunker under 4 börjar aluminium och tungmetaller frigöras i lättlöslig form. Samtidigt ökar också bortsköljningen närings ämnen som är viktiga för träden.
Lösliga metaller, som tillexempel aluminium, kan skada trädens rötter.
Nedbrytningen av organiskt material blir långsammare i sura jordar, och då får växterna mindre kväve. En ökad surhet gallrar också ut många lätt nedbrytbara växter, som skulle ge upphov till kvävehaltig förna. Försurningen minskar dock skogsjordens produktivitet mycket långsamt.
Mätning av skogsförsurning
Om man vill veta hur skogen mår kan man använda tex. trädbeståndets tillväxthastighet och trädens utglesning, dvs. förlust av barr eller blad. Om över 25% av trädets barr saknas är trädet skadat. Enligt en internationell jämförelse är våra skogar mindre utglesade än skogar i andra europeiska länder.
Värst är situationen i Tjeckien och Polen. Orsakerna till utglesningen och trädens minskade tillväxt är många, det beror bland annat på Surt nedfall trädens ålder, vädret, skadeinsekter, växtsjukdomar, samt andra luftföroreningar.
Skogarna i norra Sverige är känsligare för surt nedfall än skogarna i södra Sverige. Detta beror på de stränga väderleksförhållandena i norr och på att Lapplands skogar i medeltal är äldre. Dessutom påverkar renarna i Lappland markens lavtäcke och utsätter på så sätt trädens rotsystem både för köld och surt nedfall.
Nedfallet har minskat...
Tack vare europeiska avtal om utsläppsbegränsningar samt effektivare reningsmetoder har nedfallet av svavel minskat med ca 70% de sista 20 åren. Kvävenedfallet är däremot fortsatt högt. Norra Sverige mottar mellan 1-5 kg svavel/ha och år medan de södra delarna mottar mellan 5-15 kg svavel/ha och år. Motsvarande siffra för kväve är 1-7 kg kväve/ha respektive 7-30
Framtiden
Nedfallet av sura föreningar fortsätter att minska men hotet mot markens vitalitet är ändå inte över. Detta beror på att markens naturliga motståndskraft mot försurning har försämrats på grund av tidigare utsläpp. Enligt de senaste beräkningarna kan det ta upp till 100 år för de mest...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2008-03-08] FörsurningMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9432 [2024-10-23]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera