Samhällsekonomi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Detta arbete handlar om samhällsekonomi och målet med uppsatsen är att vi ska få djupare kunskaper inom ämnet. För att få den kunskapen kommer jag att mest använda skolböckerna, men också genom andra böcker, Internet och film. Jag kommer att skriva ner fakta från böckerna och genomgångarna i häftet.



Familjens Ekonomi

Ekonomi betyder hushållning. Man måste hushålla med de resurser som finns. Sin egen ekonomi är beroende av omvärlden.

Självdeklaration lämnar man in senast den andra maj till skattemyndigheten. I den står alla de inkomster man har haft under det senaste året. Om man har betalat för mycket skatt får man en skatteåterbäring, man får tillbaka pengar. Om man däremot har betalat för lite skatt måste man betala in pengar s.k. kvarskatt.

Nettoinkomsten, som är bruttoinkomsten efter skatteavdraget, är den lön man får efter att man har jobbat. Den disponibla inkomsten är nettoinkomsten plus eventuella bidrag (t.ex. socialbidrag). Den disponibla inkomsten ska räcka till alla sina utgifter. Bruttoinkomsten är sin lön innan skatteavdraget.

Om man gör ett lån på en bank måste pengarna betalas tillbaka efter en viss tid. Det kallas för att amortera. Man måste också betala ränta för att man lånar pengar. Räntan är en viss procent utav så mycket pengar man har lånat. Om man betalar mycket utav lånet varje månad blir det färre gånger man ska betala och man sparar pengar.

Moms (mer omsättningsskatt) är skatten som sätts på olika varor. Det är för att staten ska få in pengar. Det är olika hög moms på olika varor.

Det är bra att skriva ner alla sina inkomster och utgifter i en förteckning under året. Då kan man få en överblick över sina pengar och på så sätt få mer kontroll över dem. En sådan förteckning kallas för budget.

Företagens ekonomi

Det finns vissa produktionsfaktorer för att man ska kunna starta och driva ett företag. Dessa faktorer är arbetskraft, material, realkapital, kunskap och pengar.
• Arbetskraften är de personerna som jobbar på företaget. Det kan vara t.ex. gruvarbetare eller ingenjörer.
• Material är råvarorna som företaget måste köpa in för att kunna tillverka en viss vara.
• Realkapital är fabriken/lokalen, verktygen och maskinerna som behövs för att man ska kunna producera varan. Det kan vara allt från pennor och sudd till stora borrmaskiner.
• Kunskap (know-how) behöver arbetskraften när de ska hantera vissa maskiner o.s.v. Om produkten är komplicerad måste personalen ha ännu mer kunskap.
• Pengar behövs för att köpa arbetskraft, material och realkapital. Denna produktionsfaktor kallas också för finanskapital.

Intäkter är inkomsterna man får in från sitt jobb och kostnaderna är utgifterna. De måste gå ihop så att företaget kan gå i vinst. Om inte företaget går i vinst, och kostnaderna är större än intäkterna, går företaget i förlust. Om företaget går i förlust flera gånger går det så småningom i konkurs. Då måste de lämna ifrån sig sin egendom, och den fördelas på de fordringsägarna som lånat ut pengar till företaget.

Monopol, Oligopol och konkurrens

När flera företag som säljer samma/likadana varor försöker de få så många egna kunder som möjligt. De måste marknadsföra sin vara. Detta kallas för fri konkurrens. På vissa marknader finns det bara några företag. Detta kallas för oligopol. En negativ sak med oligopol är att företagen kan komma överens om ett högt pris de ska ha på varan. Det kallas för priskartell. För att kunden då vill ha varan måste den betala ett för högt pris. Att göra en priskartell är förbjudet enligt lag. Vissa företag har ingen konkurrens t.ex. Systembolaget och Apoteket. De är monopol. I Sverige ägs alla monopol av staten.

Olika ägandeformer

Den vanligaste produktionsformen i Sverige är privata företag. Skillnaden på storleken kan vara stora. Från en ensam företagare till stora företag t.ex. Sony Ericsson. Olika former av privata företag är aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. I ett aktiebolag säljer man aktier. Köparen av aktierna köper då en del av företaget. Den får ta del av företagets vinster och förluster. Ett handelsbolag ägs av flera personer tillsammans och en enskild firma har bara en ägare.

Kooperativa företag startades från början av flera människor. Det var för att de skulle få billigare varor. Exempel på sådana företag är KappAhl och Coop Forum. Många jordbrukare driver också kooperativa företag.

Företag som ägs av stat, kommun och landsting kallas för offentligt ägda företag. Det handlar ofta om tjänster. Staten äger bl.a. SJ och Systembolaget.

Marknaden

Marknadsekonomi är mötet mellan köpare och säljare. Utbud och efterfrågan styr priset på varan. Utbudet är hur många produkter det finns. Efterfrågan är hur många som vill köpa varan. Om utbudet är stort minskar efterfrågan och tvärtom. Man brukar visa detta med en efterfråge- och en utbudskurva. I ett sådant diagram kan man se vart priset på varan hamnar.


Efterfråge- och utbudskurva
Ibland kan vi vara beredda att betala ett högre pris på en vara. Det beror på att utbudet är litet och efterfrågan hög. Då måste kunderna bjuda över varandra för att få varan och priset blir högt. Det kan också vara så att man vet att det höga priset på en vara sponsrar något bra t.ex. en klassresa. Om ett företag har monopol på en vara man måste ha kan priserna också vara höga.

Konkurrensmedel

En nystartad livsmedelsaffär kan ta till flera olika medel för att konkurrera med de andra livsmedelsaffärerna. När affären är nyöppnad kan ägarna ha olika erbjudande på varor som lockar kunderna. Om affären har ett bra sortiment, trevlig personal och rena lokaler tycker kunderna att det är en bra affär och kanske handlar där istället. Det spelar också roll vart affären befinner sig. Om affären har gratis parkeringsplatser och vägbeskrivningar ökar dess tillgänglighet. Varorna bör ha bra kvalité och ha ett lågt pris för att kunna konkurrera.

Banker

Riksbanken grundades år 1668 och är Sveriges centralbank. Den är en statlig myndighet under riksdagen. I riksbankslagen står det att Riksbanken har två huvuduppgifter: att se till att pengarna behåller sitt värde och att övervaka betalningssystemet så att det sker säkert och effektivt. Vad som menas med att låta pengarna behålla sitt värde är att ha en låg och stabil inflation. Då ökar chansen att få en ökad ekonomisk tillväxt. Riksbanken har ett inflationsmål på två procent och det betyder att priserna ska höjas med två procent varje år. Riksbanken kan påverka inflationen genom att höja reporäntan. Reporäntan är den ränta de andra bankerna får betala för att låna pengar från Riksbanken. Då blir det dyrare att låna från banken och det blir lönsammare att spara pengar. Då köper folk färre saker och det blir lägre inflation på sikt. Deras andra huvuduppgift, att övervaka betalningssystemet, innebär att man ska kunna lita på att betalningar kommer fram och att det ska kosta så lite som möjligt. Riksbanken gör andra saker också. De har hand om Sveriges guld- och valutareserv och de har monopol på att tillverka mynt och sedlar.

Andra ”vanliga” bankers uppgift är att ta emot pengar och låna ut pengar. Bankernas utlåningsränta är alltid högre än inlåningsräntan. Mellanskillnaden är bankernas vinst. Bankinspektionen är en statlig myndighet och kontrollerar bankerna så att de följer lagarna.

Olika sparformer

Det finns olika sätt att spara pengar på. Man kan t.ex. spara i pensionsförsäkringar. Då betalar man in premier till sitt försäkringsbolag. Pengarna man sätter kan tas ut senare om man vill minska sin arbetsinsats eller så kan man ta ut dem när man går i pension. Man kan också köpa aktier. Om det går bra för företaget man har aktier i får man utdelning, aktierna blir värda mer och man har tjänat pengar. Men om det går dåligt för företaget minskar aktierna i värde och man förlorar pengar. Om företaget går i konkurs får man inget för sina aktier. För att spara i aktier på ett säkrare sätt kan man ha aktiefonder. Då är aktierna utspridda i olika bolag. Ett tredje sätt att spara är att köpa obligationer, som är en slags skuldsedel. Då lånar man ut sina pengar till ett företag, en kommun eller staten. Man får ränta på pengarna man har lånat. I premieobligationer lottar man ut pengar istället för att betala ut ränta.

Ekonomiska system

Det finns två olika sorters ekonomiska system: kapitalistisk marknadsekonomi och socialistisk planekonomi. Det finns blandekonomi också, och det är en blandning utav de olika systemen. I kapitalistisk marknadsekonomi bestämmer marknadskrafterna vad som ska produceras. Alla företag är privatägda och de konkurrerar med varandra. I socialistisk plan- ekonomi bestämmer staten priset på varorna och lönen till arbetskraften. De äger också alla företag. Staten lägger upp en flerårsplan på hur mycket som får produceras. Detta gör att det kan bli för mycket av en vara och också för lite. Kuba är ett exempel på de få länder som har kvar det systemet. I blandekonomi har man båda systemen och det har de flesta länder. Sverige har blandekonomi, där staten bl.a. äger SBAB och Apoteket. Vi har också privatägda företag som konkurrerar med varandra bl.a. Volvo och Saab. Sociallagstiftning och offentlig verksamhet kan på olika sätt kontrollera marknadsekonomin.


Sveriges ekonomi

Sverige har vissa ekonomiska mål som man strävar efter att uppnå. De är:
• Höjd levnadsstandard: Att skapa många jobb och ha en trygg och hälsosam miljö.
• Arbete åt alla: Att alla ska ha jobb och vara fullt sysselsatta. Då minskar problemen för den arbetslöse och man får högkonjunktur.
• Låg inflation: Att behålla värdet på svenska kronan i förhållande till andra valutor.
• Jämn fördelning av inkomsterna: Politiken i Sverige avgör hur jämnt fördelat inkomsterna är. Socialdemokraterna vill ha en mer jämn fördelning medan de borgliga partierna vill ha en mindre utjämning.
• Balans i utrikeshandeln: Balansen mellan import och export.

Inflation och deflation

När det blir inflation i landet beror det på:
• Höjda löner
• Efterfrågan blir för hög
• Förväntan att inflationen höjs eller
• Importerad inflation

Inflation är när allmänna prisökningar gör så att pengarna minskar i värde. Det betyder att man får lika mycket varor och tjänster för mer pengar än innan. Om inflationen är högre än bankräntan minskar pengarna på banken i värde. Det är då bra att låna pengar. För att stoppa en inflation kan man sätta löne- och prisstopp, men det är bara en kortvarig lösning. Riksbanken kan höja reporäntan och man kan införa tvångssparande. Motsatsen till inflation är deflation och det är när allmänna prissänkningar gör att pengarnas värde stiger.

Hög- och lågkonjunktur

När det finns många arbeten och företagen tjänar bra är det högkonjunktur. Då får folk mer pengar och det ökar efterfrågan på varor. Det gör att företagen vill investera och öka deras produktion för att tjäna mer pengar och då måste de ha mer arbetskraft. Detta gör att priserna och lönerna höjs och man kan få inflation. När det är lågkonjunktur går det dåligt för företagen och efterfrågan minskar. Då minskar priset på varor och om lågkonjunkturen är riktigt djup kan de bli deflation. Om lågkonjunkturen blir så stor att arbetslösheten ökar jättemycket blir det depression.

BNP är ett mått på den totala produktionen i ett land. Den är värdet på den totala konsumtionen av varor och tjänster och export minus import. Om BNP har höjts från ett år till ett annat har landet tillväxt. BNP per capita är BNP delat med antalet invånare. Per capita betyder per person. BNP mäter inte t.ex. svartjobb och klyftorna mellan fattig och rik. Det gör att BNP inte alltid är en särskilt rättvis mätningsmetod.

Transfereringar är olika bidrag från statens inkomster. Exempel på transfereringar är socialbidrag, pension och sjukersättning. En synonym till transfereringar är överföringar.

Sverige och omvärlden

Sverige har utrikeshandel för att alla varor inte kan produceras i Sverige samt för landets tillväxt. Handelns betydelse har ökat i samband med globaliseringen och ökade transportmöjligheter. De varor vi köper från omvärlden kallas för import och de varor vi säljer kallas för export. I princip så betalar vi importen med exporten. Den utländska valutan vi får när vi säljer något betalar vi importen med. Oftast är det tull på importvaror och exportbidrag på exportvaror. De kallas för handelshinder. Handelshinder används för att bevara landets e...