Ekologi

4 röster
25781 visningar
uppladdat: 2008-05-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Istiden
Glaciärer bildas naturligt i fjälltrakter. På de höjderna är somrarna inte tillräckligt varma för att isen ska smälta bort.
För ca 80.000 år sedan vart klimatet i Sverige kallare, då fortsatte glaciärerna breda ut sig över även låglandet. Senare började glaciärerna smälta samman och bilda ett enormt täcke över hela Sverige. Det kallas inlandsis. För ca 8.000 år sedan var nästan all is borta.

Landhöjningen
Den tjocka inlandsisen bildade ett väldigt tryck på jorden under så att jorden sjönk ca 1000 meter där isen var som tjockast. När isen smälte bort började landet ta sin ursprungliga form. Återhämtningen pågår fortfarande, och på vissa ställen i Sverige höjs marken ca 1cm per år.
Utanför Umeå finns vattenståndsmärke inhugget i en klippa. Det äldsta märket är inhugget av Carl Von Linnés lärjunge år 1749. Märket är ca 2.5 meter över den nuvarande vattenytan.

Söndersmulade berg som glaciärerna har gett upphov till kallas morän. Morän är en jordart som innehåller allt mellan block och stenar till lerpartiklar.

Sedimentering är morän som har blivit kornsorterad. Så de lättaste och finaste stenar hamnade högst upp och längst in. Sedimenteringen skapade sandstränder.

Ekosystem
Skogen efter istiden
När inlandsisen försvann blev Sverige väldigt tomt. Lavarna var de första växterna som kom hit. De började växa på stenar och klippor. En del lavar innehåller en viss bakterie som är viktig för växter. På så sätt fick lavarna fast på andra växter. Ganska snart började mossa, ris och örter att växa. Neråt Skåne började vide, asp och björk att växa fram. Dessa trädarter skapade småskogar.
När klimatet blev varmare och torrare så invandrade tallen in i Sverige.
efter ytterligare klimatförändringar så började tallen tränga bort de ädla lövträden (ek, alm, ask och lind) i södra Sverige.
Granen vandrade neråt från nordost när granen slutligen nådde Skåne. Även Gråalen vandrade in från nordost. Övriga Skogsträd vandrade in söderifrån.

Miljöfaktorer
Vattnets kretslopp

Jorden består av 71 % vatten. Men av de 71 % består 98 % av saltvatten.

De två procenten som är sötvatten är:

• 1.6 % snö och is
• 0.4 % grundvatten
• 0.004 % sjöar och floder
• 0.001 % vattenånga i atmosfären.

Kolets kretslopp





Kol (c) finns naturligt i olika kemiska föreningar.

Ca 0.035 % av luften består av koldioxid (CO2)
Haven innehåller mer koldioxid än vad luften gör. Kol ingår i alla levande varelser.



Kvävets kretslopp



Alla levande varelser behöver kväve (N) för att bilda protein och DNA.
Det finns en del växter, t.ex. ärtväxter, har speciella knölar på rötterna som innehåller kvävefixerade bakterier. Bakterierna får näring av växterna i utbyte mot nitratjoner. Bakterierna tillför fler växter än bara ärtväxterna eftersom att hela marken berikas med nitratjoner.



Jordmån
Det översta markskiktet i en skog påverkas av klimatet och av ekosystemets levande varelser.
Under jordmånen finns opåverkad mineraljord.

I Sverige dominerar de båda jordmånstyperna, brunjord förekommer i lövskogar och podsol som är vanligast i barrskog.

Brunjord och lövskog
För att brunjord skall utvecklas behövs kalk, en finkornig jordart och ganska varmt klimat.
I sådan jord kan maskar och bakterier leva i. Eftersom att maskar och bakterier är bra nedbrytare så kan växterna utnyttja det, därför är det hög växtlighet där det finns brunjord.

Podsol och barrskog
Podsol är en väldigt kalkfattig jord och därför har jorden längre PH-värde. Barrträd behöver inte så mycket mineraler som lövträden för att kunna överleva, därför finns nästan bara barrskog där det finns podsoljord.



Bergarternas påverkan
Granit, gnejs, porfyr och sandstenar
Dessa typer av bergarter är hårda, svårvittrade och lågt PH-värde (PH5).
Det låga PH-värdet är typiskt för barrskogsmiljö. Här finns det låg växtlighet för att viktiga mineraler saknas. Här är nedbrytningsprocessen långsam och få antal växter kan överleva i barrskog.

Kalkstenar, marmor, kritkalksten, diorit och grönstenar
Mjuka, lättvittrade, högre PH-värde (PH6).
Dessa bergarter är rika på mineraler som kalcium, kalium, magnesium och natrium. Dessa bergarter är typiska för lövskogar och marken har högre nedbrytningsaktivitet och betydligt fler växter växer kan leva här.

Markförsurning

När växter tar upp t.ex. Ca2+, Mg2+, K+ och Na+ som är basiska så stöter växten bort vätet. Vätet försvinner tillbaka ner i marken och eftersom att
vätet är surt så försuras marken långsamt.




Klimat och temperatur
Temperaturen och klimatet är beroende av typ av växtlighet;
Barrskog Lövskog
Torrare Fuktigare
Mörkare Ljusare
Kallare varmare

När det är högre över havet ökar mängden nederbörd. Är det berg och dalar skiftar temperaturen och ljuset så pass att växtligheten också skiftar.
Sammanfattning
När hela Sverige var täckt av tjock is så trycktes hela landet neråt. När isen smält bort började marken sakta återta sin ursprungliga form. När isen hade försvunnit helt började växtligheten leta sig fram över Sverige. Lavarna kom först till Sverige och hjälpte andra växter på traven för att lavarna innehåller en viss bakterie som är viktig för växter. När klimatet blev varmare och torrare så invandrade barrträden.
Många miljöfaktorer spelar stor roll i växtriket. Vattnet är en av de viktiga faktorerna. Jorden består av 71% vatten. Men av de 71% består 98% av saltvatten.
Och saltvatten är för det mesta inte användbart.
Kolet finns naturligt i olika kemiska föreningar. Ca 0.0035% av luften består av koldioxid.
Havet innehåller mer koldioxid än vad luften gör. Kol och kväve ingår i alla levande varelser. Alla levande varelser behöver kväve för att bilda protein och DNA och vi andas ju ut koldioxid när vi andas.
Det finns en del växter, t.ex. ärtväxter, som har speciella knölar på rötterna som innehåller kvävefixerade bakterier. Bakterierna får näring av växterna i utbyte mot nitratjoner. Bakterierna tillför fler växter med nitratjoner än bara ärtväxterna eftersom att hela marken i närheten berikas med nitratjoner.
Jordmån
I Sverige finns det två sorters jordarter, brunjord och podsol, som finns på olika delar av landet. Brunjorden förekommer främst i lövskogar och podsol i barrskogar.
Brunjorden innehåller mer mineraler därför är lövskogen mer dominant där det finns brunjord medan där det finns podsol finns det mer barrskog därför att jorden har lägre PH-värde och jorden är kalkfattig. Podsol saknar flera mineraler för att lövskog ska kunna leva.
Bergarterna spelar ju också in en roll i växtriket. Där det finns hårda ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ekologi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-05-12]   Ekologi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9851 [2022-10-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×