Kort om Ekologi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ekologi

Växt:
Både örter och träd har rot, stam och blad. De flesta växter lever på land men det finns också särskilda vattenväxter. Växterna tillverkar det de behöver av solljus, luft, vatten och näring (se Fotosyntes). Blomman sköter fortplantningen hos många växter.

Fotosyntes:
Fotosyntes är den process hos gröna växter vid vilken kolhydrater bildas av koldioxid och vatten med solljuset som energikälla. Under processen frigörs syre. Fotosyntesen sker alltså under solljusets medverkan och möjliggörs av bladens gröna färgämne, klorofyll. Andningen och vattenavdunstningen regleras genom ett stort antal klyvöppningar i den hudvävnad som täcker bladytan.

Ekosystem:
Ett ekosystem utgörs av ett livssamhälle jämte den icke-levande (abiotiska) miljö detta lever i. Ett finns ett flertal olika akvatiska och terrestra (på land) ekosystem som karakteriserar livet på jorden.

Population:
En population består av alla individer av en viss organismart inom ett visst, givet område, medan ett livssamhälle är en samling av organismpopulationer inom ett visst område eller i en viss biotop (naturtyp).

Livssamhälle och biotop:
Med samhälle betecknas ett antal populationer som ofta förekommer tillsammans i naturen under likartade miljöförhållanden. Man brukar namnge dessa biotoper med t.ex. blåbärsgranskog, torr äng, hällkar etc. I många fall är arterna beroende av varandra.

Näringskedja:
I botten av näringskedjan finns producenter - växter eller plankton. Ovanför dessa finns i stigande grad konsumenter, t.ex. räkan äter plankton, fisk äter räkor osv. Högst upp i näringskedjan finns utpräglade rovdjur och asätare, t.ex. en havsörn eller människan.

Näringsväv:
Kolflöden kan användas som ekvivalent till energi eftersom både kol- och energiinnehållet i organiskt material är tämligen konstant. Allt kol är inte av samma kvalitet för organismer som utnyttjar det, dvs. energiinnehållet i organiskt material skiljer en del (t ex. med ungefär faktor två mellan ved och fett). Om man räknar med ett genomsnittligt energiinnehåll på 21 MJ per kg biomassa och en kolkoncentration i biomassan av 45 % så hamnar man ganska rätt. Även förekomsten av andra grundämnen som t ex kväve och fosfor är viktig.


Växthuseffekten:
Växthuseffekt kallas fenomenet att långvågig strålning hindras från att lämna en planets atmosfär på grund av så kallade växthusgaser. Den har fått sitt namn av att gaserna har samma effekt som glaset har på ett växthus.
I vardagstal brukar man med växthuseffekten avse den antropogena (av människan orsakade) växthuseffekten som orsakas av utsläpp av främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen.
Den svenske kemisten Svante Arrhenius brukar räknas som den första som kom fram till att utsläpp av växthusgaser borde leda till en ökad temperatur.
Ozonlagret blir tunnare och då kan det komma in mer ultraviolett strålning.
Producenter och Konsumenter:
Producenter är de som tillverkar energirik mat t.ex. växterna. Konsumenterna äter producenterna alltså konsumerar dem.
Energipyramid:


Marken:
Marken är den översta levande hinnan av jordytan på land. Oftast är den inte mera än 0.5-2 meter tjock.
Marken består ...