Häxeri

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Svartkonst och magiska krafter har sedan urminnes tider fascinerat människan. Det var under den karolinska tiden, runt mitten av 1600- talet, som häxprocesserna blommade upp ordentligt i Sverige.

En häxa behöver inte nödvändigtvis vara ond, även om hon alltid betraktades som ond på 1600-talet. Den manliga motsvarigheten till häxa brukade kallas för trollkarl eller trollgubbe.
Häxor och trollkarlar var de människor som ansågs förskrivit både sin kropp och själ till djävulen och de kunde utföra handlingar som ledde till nackdelar för deras medmänniskor.
I Sverige på 1600-talet var det främst två företeelser som man förknippade med häxor; dels att de trollade till sig mjölk från grannens ko och dels att de flög till Blåkulla under påsken.
Det var ju lätt att beskylla grannfrun för häxeri om kons juver sinade.
Huruvida det var häxorna som låg bakom dåden med korna och mjölken eller inte är ju svårt att säga, men häxorna (och trollkarlarna) påstod sig ju kunna utföra dessa handlingar med hjälp av trolldom.
Myten, eller vad man vill kalla det, om Blåkulla* lever kvar än i dag, fortfarande flyger ju påskkärringarna till Blåkulla i påsktider.

*Mötesplatsen där häxorna dyrkar och förenar sig med djävulen.
Djävulen ristar in sitt bomärke på varje häxas kropp och skriver in hennes namn i en svart bok. Han har även sexuellt umgänge med alla häxor och barnen som blir resultatet av akten kokas genast sönder i en stor gryta. Fettet som blir av barnen används som drivmedel till kvastarna som används som färdmedel av häxorna. Innan häxorna far till Blåkulla, samlas de oftast i kyrktorn eller klockstaplar. De snappar gärna med sig något barn på vägen för att ge djävulen nya undersåtar. När de kommer fram hälsar de på djävulen genom att tilltala honom ”Gofar” eller ”Antifar”. På Blåkulla roar djävulen sina gäster genom att de dansar, äter, dricker och dansar. Han underhåller även mörkrets gärningar. I Sverige tror man att Blåkulla ligger på ön Blå Jungfrun i Kalmarsund. Det mest kända Blåkulla i världen sägs vara Blocksberg i Tyskland.
Häxprocessernas bakrund och tillvägagångssätt

Att utöva processer mot personer som ansågs bedriva och utöva häxeri tog sin början i den sydeuropeiska alpregionen dvs. norra Italien, södra Frankrike och i Schweiz. De spred sig sakta men säkert upp mot Ungern och Skandinavien.
Det finns osäkra källor som säger att ca 1 miljon häxbål skulle ha brunnit i världen, men den siffran sägs vara mycket överdriven. Man vet dock säkert, av vetenskapliga undersökningar, att antalet bål var ca hundra tusen.
Värst var förföljelsen av häxor i Tyskland.
Det som häxorna i Sverige och i resten av världen vanligtvis anklagades för var att de utnyttjat sina magiska krafter på ett ondskefullt sätt och/eller att ha utfört kätteri eller gudsförsmädelse. Detta var på den tiden ett brott direkt mot Gud. Därför var kyrkan extra angelägen att bli av med dessa ogudsfulla människor.
Sågs en vanlig människa prata med en häxa som blivit anklagad för häxeri var det stor chans att även han eller hon kunde dömas för samröre med Satan.
I Sverige började häxväsendet i Älvdalen i Dalarna år 1668 och det var därifrån som det spreds vidare till närgränsande landskap.
Hösten 1675 kom häxorna till Stockholm. Det är tack vare de utförligt beskrivande protokoll som skrevs vi domstolarna som vi vet så mycket om vad som hände med häxorna under den karolinska tiden i Sverige. De anklagde var främst äldre kvinnor som stod helt försvarslösa inför anklagelserna.

Straffet blev som kungen förskrivit, döden.
Man vet inte huruvida häxorna brändes levande på bålet eller inte, det enda fallet som man vet säkert att en häxa gjordes det var i Stockholm där Rumpare-Malin brändes. Vanligtvis avrättades häxorna först genom hängning eller tortyr innan de brändes på bålet. Innan de straffades tvingades de erkänna gärningarna.
Hur många häxor som avrättades under de sju-åtta åren då häxeriet var som värst är svårt att säga, men man uppskattar antalet till runt trehundra stycken, de flesta kvinnor. Man räknar även med att ca 100 kvinnor blev anklagade och dömda till ett mildare straff.
Det som är speciellt med de svenska häxprocesserna ärr alla de barn som användes som vittnen vid rättegångarna. Där vittnade de om, under deras föräldrars påtryckningar förstås, hur häxorna fört bort dem till...