Domen i Köbler och kommissionens kritik mot Sveriges högsta domstolar-en förändring av relationen mellan nationella domstolar och gemenskapens institutioner?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera om, och i sådana fall hur, relationen mellan å ena sidan nationella domstolar, i synnerhet slutinstanser, och EG-domstolen respektive kommissionen å andra sidan kan ha påverkats av Köbler-domen från 2003 samt kommissionens överlämnande av ett motiverat yttrande till Sverige i oktober 2004, med påståendet att de svenska högsta domstolarna bryter mot artikel 234 tredje stycket EGF. Uppsatsen behandlar inledningsvis EG-domstolens grundläggande funktioner och betydelse inom gemenskapen. Därefter beskrivs reglerna och EG-domstolens praxis kring begäran av förhandsavgörande i artikel 234 EGF, principen om medlemsstaters skadeståndsansvar gentemot enskilda vid överträdelser av gemenskapsrätt samt kommissionens befogenheter som ”fördragets väktare” att inleda överträdelseförfarande mot medlemsstater som bryter mot EG-rätten. Vidare presenteras och diskuteras Köbler-domen samt skriftväxlingen, däribland det motiverade yttrandet, mellan Sverige och kommissionen i överträdelseärendet. Eftersom tyngdpunkten i arbetet ligger på att beskriva och analysera relationen mellan nationella domstolar och de gemensamma institutionerna EG-domstolen och kommissionen, löper den som en röd tråd genom hela uppsatsen. Förutom att diskutera huruvida Köbler-domen och kommissionens inledande av ett överträdelseförfarande mot Sverige har påverkat förhållandet mellan medlemsstaternas dömande makt och de ovan nämnda gemensamma institutionerna, berörs även frågan vilka konsekvenser dessa företeelser kan få, bl.a. för EG-domstolens arbetsbörda och unionen i stort, och för de nationella domstolarnas auktoritet och autonomi. Avslutningsvis diskuteras vilka svårigheter och komplikationer som kan uppkomm...