Charles dickens

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

7 februari år 1812 föddes Charles Dickens. Charles far jobbade på ett marinkontor. Det var där han träffade Charles mor. De blev tillsammans, John och Elisabeth Dickens. De födde alltså Charles i Portsmouth i England. John Dickens var nog en bra pappa, men han slösade ofta med sina pengar. Till och med mer än han hade råd med ibland. På så sätt stod han ständigt i skuld till människor. Men trots detta var han alltid glad och positiv, och familjen gick före allt annat i hans liv.

Familjen Dickens flyttade in till London år 1814. De stannade där i tre år innan de flyttade igen, den här gången till Chatham i syd-östra England. Där hade Charles Dickens sin bästa barndomstid. John hade fått löneförhöjning, och hela familjen mådde bra och låg bra till ekonomiskt sett.
Charles var en stillsam pojke, ofta satt han med en bok i knät. Han var en sådan som istället för att springa ut och leka med andra barn satt inne med en tidning eller bok. Han hade kompisar ändå ska du se. Som sagt hade Charles en mycket bra tid i Chatham.
Charles började spela teater och när familjen hade gäster gjorde han ibland små uppträdanden med sin syster Fanny. Det var mycket nära att han, istället för författare, hade blivit skådespelare.

År 1822, när Charles var nästan elva år, flyttade familjen tillbaka till London. Johns ekonomi försämrades kraftigt och Charles var tvungen att sluta i skolan. Istället fick han vara hemma och hjälpa till med enklare hushållssysslor. Bl.a. passa sina småsyskon. Och när han inte gjorde det så spenderade han mycket tid på att bara promenera Londons gator fram, och lyssna på ljud av olika slag. Detta fastslogs som en mycket udda fritidssysselsättning. Familjen började efter ett tag att sälja sina ägodelar för att få ihop tillräckligt med pengar. När Charles var tolv år fick han ett jobb på en skosvärtesfabrik. Där fick han klistra fast etiketter på skosvärtesburkar. Han jobbade tolv timmar om dygnet (vilket var mycket vanligt på den tiden, eftersom att barn ibland började arbeta i 7-årsåldern). Charles tjänade bara 6 shilling i veckan, men tyckte att det var värt besväret.
Inte långt efter det sattes Charles far i fängelse för att han inte kunde betala tillbaka sina skulder. När i stort sett hela familjen Dickens hus var tömt på saker fick alla flytta till fängelset. Charles bodde inte där, han hyrde istället ett rum i Camden Town i London. Här fick han klara sig på de pengar han själv tjänade. Det var nu som hans barndom var slut, han var ju tvungen att sköta sig själv precis som en vuxen. Han träffade mycket sällan resten av familjen. Men efter ett tag skaffade sig Charles en lägenhet i närheten av fängelset. Här kunde han få äta tillsammans med familjen och träffade dem varje dag.

När familjen suttit fängslad i ungefär tre månader dog en av Johns släktingar. De fick därmed ett arv på 450 pund. Det räckte för att de skulle få komma ut ur fängelset. Allt återgick till det vanliga. John tog tillbaka sitt arbete och Charles fortsatte att jobba på fabriken. Men efter ungefär fem månader råkade John i gräl med arbetsgivaren och det slutade med att Charles var tvungen att sluta arbeta. Självklart blev Charles lycklig över detta besked och han fick återigen börja i skolan.


Han gick i skolan i tre år, tre lyckliga år i Charles Dickens liv. Men ärren av hans tidigare liv satt djupt.
När Charles Dickens fyllde femton år fick han jobb som springpojke på en advokatbyrå i stan. På så sätt fick han kunskaper om yrket, och det hjälpte honom senare, när han började skriva om det. Men själv ville han inte bli advokat. Nej, han ville bli stenograf och utbildade sig därför till det. Stenografi är ett skriftsystem som är uppbyggt så att man kan skriva mycket snabbare än med vanlig skrift. En stenografs arbete har därför ofta mycket med rättegångar, och andra ställen där man måste skriva snabbt, att göra.
Hur som helst, Charles blev en duktig stenograf men tröttnade mycket snart på yrket. Han blev istället skådespelare. Det var av en ren slump som han kom att bli författare. Han blev erbjuden att bli journalist och det tackade han ja till. Han blev reporter på två tidningar och mycket omtyckt.

När Charles var 21 år lämnade han in ett litet stycke om hans betraktelse av Londonlivet till en tidning som hette "Monthly Magazine". Till hans stora förvåning och glädje blev den tryckt, och tidningen bad om fler bidrag. Charles skrev ner flera stycken och skickade in dem. Även de blev tryckta. Han skrev inte ut sitt riktiga namn, han använde en pseudonym. Han kallade sig för "Boz".
Bara någon vecka efter denna händelse fick Charles jobb på tidningen "Morning Chronicle". Där blev han mycket omtyckt för sina rapporter, som var fyllda utav humor, från olika politiska områden. Förutom dessa skrev han även sina Londonbetraktelser till denna tidning.

Efter en middag la en av Charles jobbkamrater fram förslaget att Dickens Londonbetraktelser skulle bli en bok. Detta var en mycket bra idé enligt de flesta. Boken "Sketches by Boz" publicerades på hans tjugofyraårsdag. Boken fick många positiva recensioner, och Charles fick ett nytt erbjudande, den här gången från förläggarna Chapman och Hall. De ville att han skulle skriva en tjugo delar lång rolig historia till illustrationerna av en berömd tecknare. Charles gick inte med på detta men la däremot fram förslaget att tecknaren skulle få rita bilder åt en berättelse som han själv kom på. Tja, vad kunde man göra? Man ville ju gärna ha med Dickens skrifter så… Det fick bli som han önskade. Det var så Pickwickklubben kom till. Den serien blev snabbt populär och hela engelska folket älskade den. Alla läste dem, både fattiga och rika. Det var, kort sagt, en succé. Efter den blev Charles bombarderad av anbud och jobb från olika delar av landet. Han var redan berömd men skulle bli ÄNNU mer berömd…

När Pickwickklubben tog slut, började Charles skriva mer och mer. Även de här böckerna blev populära. Charles Dickens blev den populäraste personen i England.
Vid den här tiden hände det mycket saker i Charles liv. Han gifte sig och fick flera barn. Tyvärr blev det inte världens lyckligaste äktenskap. Förmodligen berodde detta på att han la ner så mycket tid på att skriva.






Charles karriär gick upp och ner hela tiden. Ibland skrev han ingenting, och i andra fall skrev han hela tiden. När han reste till Amerika togs han emot som någon slags idol. Var han än var gick det fans efter honom som frågade efter hans autograf och sådant…
När han senare kom hem startade han en egen tidning som han sedan efter ett tag tröttnade på. Han lät sin bästa vän ta över redaktionen.

År 1849 började Charles Dickens skriva på sin självbiografi. Den fick namnet David Copperfield. I och för sig ändrades mycket så man kan inte säga att det är till punkt och pricka en självbiografi, men man ser att det är Charles Dickens man pratar om.
Boken blev minst sagt en succé, och även andra stora författare rekommenderade den.
Charles Dickens själv tyckte att det var det bästa han skrivit.

Men han slutade inte skriva för det. Flera romaner efter David Copperfield kom ut och Charles började med att läsa upp delar ur sina böcker inför stora folksamlingar. Detta blev mycket populärt och en stor del av de pengar som han fick in på uppläsningarna gick ...