Bokrecension: Oliver Twist av Charles dickens

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Handlingen
Boken handlar om den unga pojken Oliver Twist som föddes på ett barnhem utanför London. Hans mamma dog vid födseln. Oliver Twist är en snäll, harmlös pojke. Han är liten och klen, men han är tapper och kämpar på i livet trots tusentals motgångar.

Oliver blev utsläng från barnhemmet efter en incident om maten. Tillslut blir han lärling hos en begravningsentreprenör, där får han samma hårda behandling som på barnhemmet.

Han rymmer till London där han kommer i kontakt med en väldigt skum person som heter Fagin. Fagin lär upp unga pojkar till mästertjuvar. Han är en slug jude som bara bryr sig om egen vinning. Han har hand om många unga pojkar i Olivers sits som han lär upp till skickliga ficktjuvar. Bill Sikes är Fagins kumpan och han är lika ondsint som Fagin, om inte värre. Det finns också tack och lov personer som vill Oliver väl. Nancy är en vän till Fagin men hon har ett gott öga till Oliver. Hon gör sitt bästa för att hjälpa honom när hon får chansen. Hon försöker rädda Oliver så att han får ett värdigt liv, men de slutar med döden för henne. Hur det går för Oliver får du läsa själv.

Analys:

Miljöskildring: Hela handlingen utspelas i England. Först i en stad som låg långt bort från London, det var där Oliver fick sin grymma uppväxt på ett barnhem. Där var förhållandena mycket fattiga och Oliver levde på existensminimum. Han fick gå och lägga sig hungrig varje dag och hans kläder var smutsiga, han vantrivdes i miljön men vande sig efter ett tag eftersom han inte hade något val. Tillslut flydde han till London där det var värre än vad han hade väntat sig. Det var smutsigt och eländigt, gatorna var mycket trånga och gyttjiga och stanken var obeskrivlig.

Personskildring: personerna i boken är mycket bra beskrivna och man får veta mycket detaljer (hur de ser ut, hur de är mm) om varje individ som nämns. Då får man en klar bild hur de skulle kunna vara om de hade funnits i verkligheten.

Berättarteknik: Charles Dickens använder en allvetande stil i denna bok. Ingen person i boken berättar den som en historia. Parallellhandlingar är något som förekommer ganska ofta i denna bok, det tycker jag är bra för man får en lite annorlunda uppfattning om handlingen i boken. Språket han använder är enkelt enligt min mening och kanske lite ålderdomligt, men de är förståligt med tanke på att boken är ganska gammal.

Charles Dickens brukar alltid ha ett budskap eller syfte i sina böcker. I denna bok är det nog att visa hur det svåra och ibland skrämmande livet på Londons gator var, han kände ju själv väl till den miljön. Han ville också kritisera den tidens fattigvårdslag.

Eget omdöme

Det var en mycket bra bok. En berättelse som man inte glömmer i första taget. Jag blev helt fast i boken och läste den med stor inlevelse, det var som om man själv var med och såg på Oliver när han levde sitt stundtals tuffa liv.

Boken var uppdelad i tre spännande delar, uppfattade jag det som, eller rättare sagt så minns jag dom tre delarna som dom stora händelserna i historien om Oliver. Den första när Oliver bor på fattighuset, den andra när han kommer till Mr Sowerberry, och den tredje när han kommer till London. Varje del var lika spännande.

Charles Dickens miljö och personbeskrivningar är lysande, man får sig en skrämmande bild av hur ruggiga Fagin och Sikes var. Beskrivningen av London var som att man levde sig in i en värld där det var slumme...