Deckare

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag gick lugnt hem med min ICA-kasse i högra handen som vanligt.
Jag hade jobbat över ikväll. Längre bort i gatan var där några ungdomar som bråkade så jag valde att gå i parken istället. De sista 3 månaderna har 7 st flickor mellan 18-20 år blivit spårlöst försvunna i parken utan ett ända spår. Jag gick tyst och lugnt.

Plötsligt hörde jag en röst "Klockan är 22:00 och du står på tur".
Jag blev livrädd och sprang hem. När jag kommit hem ringde jag polisen och berättade vad som hade hänt. Polisen jag fick prata med hette Kurt.
Han sa till mig att jag skulle låsa dörren och att jag skulle hålla mig inne tills han kom. Jag gick och satt mig i soffan, och satt helt tyst.

Efter 10 minuter knackade det på dörren.
-Det är Kurt.
Hörde jag en röst säga. Jag öppnade dörren. Han var vältränad, skäggig och brunt hår, han kunde väl vara i 35 års åldern. Jag satt mig ner och berättade allt för honom igen. Jag ska åka ner till polis stationen och berätta din historia och se vad dom andra tycker att vi ska göra.
Lås dörren och gå inte utanför huset förrän jag har hört av mig, okej?, sa han. Okej, svarade jag tillbaka med en tyst röst.
När han hade gått gick jag till badrummet för att ta mig en dusch.
När jag precis hade gått in i duschen så ringde telefonen.

-Hej, sa jag.
-Du står på tur, du står på tur, så en röst.
-Vem fan är det och vad vill ni mig?, skrek jag.
-Jag ser dig, du ser rädd ut, sa rösten.
Jag la på telefonen och ringde upp Kurt.

Efter 10 minuter kom Kurt med några andra poliser.
Vi har bestämt oss sa han. Du ska gå genom parken precis som vanligt imorgon kväll. Du ska vara där klockan 21:00, sedan sköter vi resten sa han. Ja men vad händer nu ikväll då?, frågade jag. Vi ska bevaka ditt hus så låtsas som allt är som vanligt, sa Kurt. Men om er plan inte funkar då? Frågade jag. Gör som jag säger istället, vi vet vad vi gör, hur tror du vi har fått detta jobbet?, sa Kurt med en liten irriterande röst. Jag var lite osäker på Kurt, men gjorde som han sa eller nästan iallafall. Jag var iallafall i parken klockan 21:00 men gick ett annat håll. Plötsligt fick jag syn på en svart man som stod framför mig.

-Var är du?, det är din tur! skrek han.
Jag tog upp min mobil för att ringa Kurt.
Den svarta mannen framför mig tog upp sin mobil och svarade.
"Kurt" tänkte jag tyst men sa inget.
"Hej, vart är du?" svarade Kurt.
Bakom dig, svarade jag.
Han vände sig om och kollade ilsket på mig.
Han tog fram sin pistol och riktade den mot mig.
-Är det så du har gjort med dom andra tjejerna?.
-TYST!, skrek han.

Plötsligt hörde jag ett skott och Kurt föll ner på marken. Det var Kurts parter. Kurt fick åka till sjukhuset och när han blev bättre berättade han allt. Att han hade kidnappt flickorna och han berättade vart dom fanns.
Men varför han gjorde de sa han aldrig...