USA:s roll i Mellanöstern

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

VILKEN ÄR USA:S ROLL I MELLANÖSTERN

USA:s roll i mellanöstern är mycket omstridd. Det finns lika många motståndare som anhängare till att USA ska ha något att säga till om på andra sidan av deras egen världshalva. Religiösa och socialistiska grupper är ofta motståndare medan liberala kapitalister är anhängare. Vad olika grupper än tycker om det, så har USA, på gott och ont, en hel del att säga till om. Nedan skall diskuteras vad.

När Storbritannien och Frankrike förlorade makten i sina kolonier, kom USA som en efterträdare i deras ställe. Främst i syfte att behålla kontrollen över oljeintressena och för att hålla en stark geopolitisk ställning gentemot Sovjetunionen. Efter andra världskriget när tendensen till arabisk-nationalistiska rörelser som tog sig i uttryck i Nassers panarabiska tankar och BAATH-partiet, insåg USA att en politisk allians med Israel skulle kunna gynna dess möjligheter att kontrollera området. Den arabiska nationalismen var till sin natur antiimperialistisk och förespråkade en tredje väg där man genom närmanden till Sovjet kunde åstadkomma en större grad av självständighet. Under kalla kriget var det självklart att USA ville hålla en stark ställning främst med tanke på de stora oljefyndigheterna i området.

När andra världskriget tog slut 1945 och konsekvenserna av det kommit upp i dager, speciellt i fråga om judarnas förföljelser, bildades en opinion för att grunda en stat till judarna. 1948 bildades därför staten Israel i mellanöstern, som under den här tiden till stor del var under brittisk kontroll. Det var delvis tack vare USA:s inblandning som staten Israel kunde bildas. Under kalla kriget fungerade Israel mycket som en frontstat i kampen mot kommunismen, framförallt när de panarabiska strömningarna sökte samarbete med Sovjet. Även efter sk kommuniststaternas fall kvarstår ett nytt hot som ersätter både panarabismen och kommunismen, den muslimska fundamentalismen.

År 1979 bröt en revolution ut i Iran där den sittande Shahen störtades och en religiös ledning kom till makten. I början ansågs Ayatollorna (de religiösa ledarna) av USA som ett bättre alternativ än de sovjetstödda mujahedin och Tudeh-partiet. Det visade sig dock att allmänheten i USA förskräcktes av de fundamentalistiska tankarna. Man ansåg att det fanns en risk att muslimsk fundamentalism kunde även drabba USA:s allierade Saudiarabien och Egypten. Detta hindrade emellertid inte USA från att stödja ännu mer fundamentalistiska grupper i Afghanistan i kampen mot Sovjetunionen, enligt parollen: ”min fiendes fiende är min vän”.

En stor judisk befolkning i USA drev den amerikanska politiken att stödja Israel trots israelisk expansionism. Israel har i olika omgångar ockuperat territorier i sina grannländer. Bl.a. Sinai, Golan höjderna, Västbanken och Gaza remsan samt södra Libanon. Även nu när Israel har dragit sig tillbaka från många ockupationszoner, anser sig Israel ha rätt att disponera över luftrummet i dessa områden. Israels ockupation av Västbanken, Gaza remsan och Golan höjderna består delvis än.

Som ett aktuellt exempel kan man se i det senaste presidentvalet att de båda kandidaterna strider om de judiska rösterna. George Bush genom att utlova krafttag i kampen mot ”USA:s fiender i Mellanöstern” och Al Gore genom att utse en judisk fundamentalist som kandidat till posten som vice president.

Ett exempel på USA:s skenbart motsägelsefulla politik i Mellanöstern, kan man nämna deras agerande när Irak invaderade Kuwait. Då ingrep man blixt snabbt med militära åtgärder, men man hörde inte särskilt mycket protester från USA:s sida när Saddam-regimen hade gasat ihjäl tusentals civila kurder i bl.a. Halabja innan invasionen i Kuwait. Å andra sidan stödde USA inte de oppositionella rörelserna i Irak för att få Saddam Hussein lämna makten. Detta oppositionsröre...