Skrift och talspråk Svenska C

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

ERIK DAHLBERGSGYMNASIET VETENSKAPLIG RAPPORT
JÖNKÖPING 2013-06-07
1







Skrift & Talspråk då och nu.















David Hjerp
SP3A
Carl Carlsson

ERIK DAHLBERGSGYMNASIET VETENSKAPLIG RAPPORT
JÖNKÖPING 2013-06-07
2

Innehållsförtäckning
1. Inledning ............................................................................................................................. 2
1.2 Frågeställning ............................................................................................................................ 2
2.1 Språkets utveckling .................................................................................................................... 3
2.2 Förr ............................................................................................................................................ 3
2.3 Idag ............................................................................................................................................ 3
2.4 Framtiden .................................................................................................................................. 3
3.1 Ny teknik .................................................................................................................................... 4
3.2 Internet ...................................................................................................................................... 4
3.3 Engelska ord............................................................................................................................... 4
4.1 Typiska ”Fel” .............................................................................................................................. 5
4.2 Fredrik Lindströms teori ............................................................................................................ 5
4.3 Särskrivningar ............................................................................................................................ 5
5.1 Svordomar ................................................................................................................................. 6
5.2 Varför finns dem? ...................................................................................................................... 6
5.3 Vad betyder dem? ..................................................................................................................... 6
5.4 Framtid ...................................................................................................................................... 6
6.1 Källförtäckning ............................................................................................................................ 6




1.1 Inledning
Idag när jag är ute på stan bland folk eller när jag jobbar så hör jag alla slags
människor prata med varandra, och det kommer hela tiden nya uttryck och slang som
man inte alltid förstår. Det är sådan oerhört stor skillnad mellan barn, ungdomar,
vuxna och äldre när dem pratar med varandra. Det är även samma sak när jag sms:ar
med unga och äldre det är två helt skilda språk.

1.2 Frågeställning
Hur är dagens svenska skriftspråk, internetspråket ut? Detta, och kopplingar till det
engelska språket, kommer jag att ta upp i den här vetenskapliga rapporten.

ERIK DAHLBERGSGYMNASIET VETENSKAPLIG RAPPORT
JÖNKÖPING 2013-06-07
3



2.1. Skriftspråkets utveckling

2.2. Förr
Tillskillnad från andra språk så är svenskan fortfarande ganska ungt. Vi kan säga att
det svenska språket härstammar från i princip hela Europa . Under en lång tid så har vi
importerat ord ifrån andra språk. Under historians gång så har Sverige varit under
olika makter, vilket har gjort att vi också har fått med oss en massa olika språk in till
Sverige som sedan har blivit till ett språk men med en massa olika dialekter.
Idag så är Danskan, Norskan och Svenskan lika varandra, man förstår vad dem andra
språken säger.
1



2.3. I dag
Det svenska språket har förändrats mycket från 50 år tillbaka tills idag. Som vi har
jobbat med i stilistiken så har vi fått läsa texter som har varit äldre, och då mer
formella, vilket har gjort att jag märkt att idag är inte en formell text den samma som
den var för femtio år sedan. Flera ord idag har blivit väldigt ”fula” att använda.
Exempel på ett ord är invandrare, ordet betyder ju att man har ”invandrat” från ett
annat land. Men ordet har nu fått en ”dålig stämpel” därför att vissa personer ibland
blir sura och tar illa upp då man säger ordet invandrare.
2

2.4. Framtiden
Jag ser inte det så troligt att det svenska språket kommer att försvinna. Om språket
fortsätter i denna takt som den är i nu så kommer det att förändras väldigt mycket. Det
har redan börjat med att bli förändringar, vi tar in och använder oss av väldigt mycket
engelska ord och förkortningar i den svenska vardagen. Exempel på dessa slags ord är
”IRL(in real life)”, ”yolo(you only live once)” och detta är ord som kommer från den
yngre generationen som sedan sprids till den äldre. Det engelska språket är ett
världsspråk, och det svenska språket kommer förmodligen att likna engelskan mer och
mer.
Det kommer aldrig sluta komma nya ord eller förkortningar som används dagligen.
Dessa nya ord kommer bl.a. från den nya tekniken. Ett nytt ord kan också vara en
förenkling av ett redan befintliga ord. Exempel på ett ord från svenskan till engelskan
är ”fiaka”, som är det svenska ordet för fika, bara för att vi svenskar använder det så
mycket så tar den engelska ordboken in det också. Vi kommer anpassa och använda
oss av olika ord från de olika språken.
3




1
http://www.mimersbrunn.se/arbeten/2341.asp
2
Svenska C lektion + egen reflektion
3
Internet+ egen reflektion

ERIK DAHLBERGSGYMNASIET VETENSKAPLIG RAPPORT
JÖNKÖPING 2013-06-07
4

3.1. Ny teknik

3.2. Internet
Idag använder nästan alla internet på sina telefoner eller på sina datorer och
surfplattor. Det som folk är inne på mest är sociala medier så som”facebook”,
”twitter” samt olika forum och liknande. Där är det all slags folk som träffas och inte
bara yngre utan också äldre. Detta medför ett så kallat ”språkmissbruk” på internet,
ord stavas fel med mening för att det går snabbare att skriva dem, medan folk tar efter
detta och skriver orden fel med flit för att dem tror att det stavas som det gör på
”internetslang”. Det vanligaste som finns är förkortningar på ordförkortningar har dykt
upp, bl.a. oxå (också), mkt(mycket), vgd(vad gör du). Men vad är det för fel på oxå?
Man säger ju så? Det är här den stora skillnaden mellan skriftspråket och talspråket
finns. Orden kan låta likadant men dem skrivs på olika sätt.
Internet är inte bara dåligt för språket utan också bra, det finns flera olika forum och
språkinriktade hemsidor där man skriver om just detta, där diskussioner förs om hur
vida språket missanvänds p.ga internet bland annat Så från dessa slags olika sajter så
kan man lära sig om språket men frågan är om man verkligen vill det. Men jag märker
på yngre folk när jag pratar med dem att vet inte hur man stavar till ”också” eftersom
att dem är vana vid att sitta vid sin dator och skriva ”oxå”. Det är detta som är
problemet med dagens teknik enligt mig.
4

3.3. Engelska ord
För några år sedan så skulle jag sagt att Sverige inte riktigt hängde med i utvecklingen
på nya produkter med smarta engelska namn. Eftersom att det är så smarta namn så
finns det ingen mening med att ändra orden när man kommer till Sverige, det gör
produkten mindre känd ”world wide” och sen finns det inte alltid en översättning till
det korrekta namnet för en produkt. Ta telefon tillbehöret handsfree som exempel. Det
är en produkt som gör att du kan trådlöst prata i din telefon när du har den i fickan. En
smidig och smart produkt för dig som kanske kör bil eller har båda händerna upptagna
och inte kan hålla i din telefon. Men säger man något annat ord är det engelska
”handsfree”? Kanske är det ordet ”öronsnäcka”? Det jag menar är att alla nya smarta
produkter som kommer med nya namn till Sverige, kommer oftast att föra med sig det
engelska ordet och inte översättas, vilket bidrar till att det kommer bli ett mer engelskt
språk.
5








4
http://www.fritext.se/svenska/svenskafs.html

5
http://www.sprakradet.se/1952

ERIK DAHLBERGSGYMNASIET VETENSKAPLIG RAPPORT
JÖNKÖPING 2013-06-07
5

4.1. Typiska ”fel”

4.2. Fredrik Lindströms teori
I sin bok skriver Fredrik Lindström att det svenska språket bygger på slarv. Jag kan
faktiskt hålla med om detta om man frågar mig. Fredrik Lindström skriver att det inte
finns någon myndighet eller någon slags förening som där bestämmer över hur det
svenska språket ska användas, och detta är rätt. Därför säger Fredrik att det inte finns
något som heter ”fel”, och detta när det gäller utöver regler, saker som är ”rätt & ”fel”.
För om vi nu skulle skriva ”rätt”, då skulle vi skriva fornsvenska.
6


4.3. Särskrivningar
Ett väldigt vanligt fel bland både vuxna som ungdomar är det ibland roliga
särskrivningar..
Särskrivning är när två ord är ihop skriva för att dem har en annan innerbörd
tillsammans än vad dem har när dem är särkrivna. Exempel på detta är dessa två:

1. En skylt inne på en restaurang där det står ”rök fritt” - fel
2. En skylt inne på en restaurang där det står ”rökfritt” - rätt

Vad är det då för skillnad mellan dessa två meningar? Det som menas med den första
meningen är att man får helt enkelt ”röka fritt” hur mycket man vill. Detta är alltså ett
exempel på hur man kan misstolka situationen helt, men inte detta fallet så tror jag att
dem flesta förstår ändå. Däremot i den andra meningen så står det att det är ”rökfritt”
vilket betyder att man inte under några som helst omständigheter får röka där, det är
fritt från rök. Vad är det då som gör att man skriver isär orden? Detta kan man koppla
till den engelska grammatiken där man aldrig skriver ihop orden, och detta har då
såklart lett till ett missförstånd, men sen också att man inte alltid tänker på att orden
inte ska särskrivas.
Hur skulle världen se ut om det bara fanns sex fixerade lärare?
7











6
Världens dåligaste språk- Fredrik Lindström
7
http://www.skrivihop.nu/exempel/

ERIK DAHLBERGSGYMNASIET VETENSKAPLIG RAPPORT
JÖNKÖPING 2013-06-07
6

5.1. Svordomar

5.2. Varför finns de?
Varför svär man då? Jo en del gör det för att det börjar som något coolt, att svära när
man är liten och sedan sitter det kvar som en vana. De flesta som svär enligt mig är för
att dem vill betona det där lilla extra i ett sammanhang, exempel ”jävlar vad detta var
gott”, ”helvete vad ont det där gjorde” Att svära är för många en mycket ful vana. Men
det kan också vara bra. I en engelsk undersökning där dem testade smärthållbarhet så
fungerade det faktiskt så att dem som svor och skrek klarade ”smärtan” únder en
längre tid en dem som inte svor eller blev upphetsade. Detta beror på enligt forskarna
att det ökar människan ”fight or flight” känsla vilket gör människan mer aggressiv och
upphetsad. Jag tycker att det kan vara användbart att använda sig at svordomar ibland:
Jämför följande två meningar:

1. ”Aaaj, det där gjorde ont.”
2. ”Aaaj, det där gjorde så helvetes jävla ont.”

I den första meningen så kan tycka och tolka det som att ”okej, det gjorde ont” men i
den andra meningen så lyfts hela meningen genom att svära ”ojojoj, det där gjorde nog
väldigt ont med tanke på hur hen sa det, det ska jag passa mig för att göra själv”-detta
lyfter som sagt hela meningen och gör den lite mer trovärdig om man nu skulle slå sig
så att man får så ont.
8




5.3. Vad betyder de?
Dem flesta svordomar betecknar djävulen, så man kan lätt påstå att svordomar är lite
religiösa, ex ”helvete” eller din ”jävel”
Det har också dykt upp nya ord, som man kan kalla svordomar, könsord. Könsorden är
mycket grova och anses som nedvärderande om man kallar någon för det.

5.4. Svordomarnas framtid
Idag är det mycket mer vanligt att man svär åt ingenting och allt mer vardagligt än vad
det var förr i tiden, detta beror på att språket utvecklas. Det har blivit mer en vana att
svära idag åt ingenting egentligen exempel: ”helvete nu tappade jag pennan på govlet...