Parlamentarism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

• Parlamentarism:
(parlamentet) har det avgörande inflytandet över regeringsmakten.
• Utskott: en grupp av riksdagsledamöter som förbereder riksdagsärenden
• Departement: en avdelning (del) inom regerings kansli. Alla ha en chef (departementschef) i sina speciella arbetsområden. T.ex.: Utrikesdepartement och Finansdepartement.
Det är svårt att avgöra vem som är viktigast eller mäktigas…
• Proposition: förslag från regeringen (vinner oftast, egen majoritet)
• Motion: Förslag från ledamot/ledamöter av riksdagen
Betänkande: förslag från utskott
• Direkt demokrati: det menas när alla berörda människor alltid deltar i beslutande omröstningar. – i praktiken går det ju inte till på det viset (om man undantar s.k. stormöten och folkomröstningar.
• Indirekt DEMOKRATI … vi förlitar oss i stället på valda representanter (indirekt demokrati) som beslutar åt oss i riksdagen, kommunfullmäktige, m.m.
• PROPORTIONELLT VALSYSTEM: - denna princip innebär att mandaten fördelas mellan partierna i förhållande till hur många röster varje parti fått. – riksdagen har 349 platser. Efter valet fördelas först de 310 fasta mandaten. Stockholm som har flest röster får flest mandat och Gotland som har minst röster får minst mandat.
– Resterande 39 plaster av de 349 platserna är utjämningsmandat. De 39 plasterna delas ut mellan de partier som har fått mer än 4½ av rösterna och de som har mindre än 12½ av rösterna.
• Majoritetsvalsystem: menas att i var och en av valkretsarna väljs endast en parlamentsledamot. Alla röster på 2:an och 3:an i valkretsen är med andra ord ”bortkastade”. Man gynnar de två stora och välkända partierna. Småpartierna har väldigt svårt att hävda sig. För att det gäller att få flest röster i en valkrets för att få in en representant i parlamentet. (Majoritetsvalen blir också mycket stor utsträckning personval. Eftersom valkretsarna är mindre än i länder som tillämpar proportionella val och för att endast en person väljs från varje valkrets, så är de stora partiernas kandidater alltid mycket välkända personer i sin hemmakrets.
• Mandat= Plaster, ledamöter. Man vill ha så många platser som möjligt i folkrepresentationen. Partierna tävlar mot varandra o olika valkretsar om att få så många mandat som möjligt i folkrepresentationen.
• Valkrets: Område där de röstande gemensamt utser en eller flera representanter. I Stockholm, Malmö och Göteborg utgör kommunerna egna valkretsar. – Dessutom är de nya storlänen – västra Götaland och Skåne – uppdelade i fyra respektive 3 valkretsar.
• Småpartispärr: med småpartispärr menas att om man vill delta i mandatfördelningen så måste ett parti får mer än 4½ av rösterna i hela riket som helhet för att få delta.
• Statsråd: ”Regeringen består av Statsministern och övriga statsråd” = regeringsledamot = Minister.
• Statlig förvaltning: - Regeringens ”förlängda arm” Om regeringen T ex. ska presentera ett viktigt förslag för riksdagen och se till att riksdagens beslut blir genomförd. Det är när det gäller genomförandet som den statliga förvaltningen kommer in i bilden. Man måste helt enkelt ha en ”förlängd arm” för att klara alla praktiska detaljer, som blir resultatet av exempelvis en ny lag eller ett beslut om ändrad skatt. – Det hela går hur på att man ska kunna kontrollera allt – Staten (central nivå, Regional nivå Lokal nivå
• Landshövding Regeringens främsta ställföreträdare i ett län, chef för länsstyrelsen. En länsstyrelse lyder direkt under regeringen. Vars ordförande – landshövdingen – utnämns av regeringen
• Länsstyrelsen: Den högsta civila förvaltningsmyndigheten i ett län, med landshövdingen som chef. Länsstyrelsen ska, enligt regeringens instruktioner, ”svara för den statliga förvaltningen i länet, i den mån inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter”.

• Lagstiftningsmak: ligger alltid hos folkrepresentationen och utövas alltså direkt av folkets valda representanter.

• Finansmakt: Planerade inkomster och utgifter. Man utgår från regeringens förslag: först kommer budgetpropositionen och ett drygt halvår senare vissa tillägg i den ekonomiska vårpropositionen.

• Kontrollmakt: menas med att regeringen kontrollerar hur riket styrs (kontrollmakten handlar om att på olika sätt kritiskt granska hur statschef, regering och statliga myndigheter sköter sina uppdrag.

• Misstroendeförklaring: om riksdagen anser att någon minister inte skött sitt arbete så kan riksdagen begära en avskedning genom misstroendeförklaring. Om majoriteten godkänner så blir ministern avskedad. Dock kan statsministern häva en misstroendeförklaring genom att utlysa ny val inom en vecka.

• Konstitutionsutskottet: (KU) KU kontrollerar att regeringens ledamöter följer lager och andra riksdagsbeslut.

• Interpellation & frågor: Utfrågning av minister, statliga myndigheter och tjänstemän.

• Justitieombudsmännen (JO) Riksdagens 4:a JO tar emot klagomål från allmänheten. De tar också egna beslut genom att kontrollera t ex. polis, skattemyndigheter, domstolar eller länsstyrelser. (Att bli ”prickad av JO är inget annat än att hamna vid”skampålen”)

• Riksdagens Revisorer (RR): Riksdagen utser inom sig 12 revisorer. Dessa har till uppgift att granska de statliga myndigheterna.

Men de som har mest makt i Sverige är eliterna inom näringslivet. För det kan flytta sina bolag till andra länder där det är billigare med skatt eller ingen skatt alls. Regeringen är beroende av dom. Det är folket (vi) också. Vi kan få jobb och bristen på arbetslöshet blir inte lika stor.

Det är väldigt svårt att avgöra, det båda har sin makt. Men i slutändan så är det Regeringen som har mest makt (majoritetsskillnad) av dessa(förutom vi röstandet vid förslag)
Regeringen har mest makt, men samtidigt har riksdagen makten att hota regeringen och deras makt
Eftersom att olika partier i riksdagen kan gå ihop och gå emot regeringen och om alla går emot och får fler röster än regeringen så kan regeringen få problem. Tänk om det är någon i social demokraterna som inte håller med så kan han/hon rösta mot sitt eget parti.

Majoritetsregering – att de partier som får flest röster och har majoritet i folkrepresentationen får lätt att få sina förslag godkända där.
Minoritetsregering – Ifall ett parti lägger fram ett förslag, så måste ett annat parti som inte är med i fo...