Messias i GT

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

JOHANNELUNDS TEOLOGISKA HÖGSKOLA 19790509-xxxx
Exegetik 202, PM Anna Morge
L-O Eriksson 2006-05-11



Messias

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Tema……………………………………………………………………………. 3
2. Författarens huvudpoäng……………………………………………………….. 3
3. Bibelsammanhang 4 Mos 24:17-19…………………………………………….. 4
3.1 The New Interpreter’s Bible……………………………………………. 4
3.2 The International Bible Commentary…………………………………... 4
3.3 New Bible Commentary………………………………………………... 4
3.4 Min kommentar………………………………………………………… 5
4. Bibelsammanhang 5Mos 18:18-19……………………………………………... 6
4.1 The New Interpreter’s Bible……………………………………………. 6
4.2 The International Bible Commentary…………………………………... 6
4.3 New Bible Commentary………………………………………………... 6
4.4 Min kommentar………………………………………………………… 6
5. Sammanfattning………………………………………………………………... 7
6. Kanonisk linje………………………………………………………………….. 8
7. Litteraturförteckning…………………………………………………………… 9


1. TEMA
Jag har valt att skriva kring temat ”Messias”. Den artikeln återfinns i Dictionary of the Old Testament - Pentateuch och artikeln om Messias är skriven av W H Rose.

2. FÖRFATTARENS HUVUDPOÄNG
Vad säger författaren om Gud och frälsning i sammanhanget?
Författaren omnämner Gud (indirekt) första gången när han talar om ”Guds smorde” eller med ett suffix ”Hans smorde”. Då talar han om synsättet judarna hade i tiden för Gamla Tes-tamentet. Han berättar om att man brukade använda det ordet då man refererade till kungen och även i vissa fall då man refererar till Gudsfolket som profeter (Ps 105:15; 1Krön 16:22). De som kunde bli smorda var präster, profeter och kungar. Ordet ”messias” används i det reli-giösa språkbruket idag, ofta i judisk och kristen kontext. I de flesta fall så refereras det till en speciell frälsare vars framtida kommande tillkännagavs i GT. De kristna är övertygade att Jesus var Messias, judarna väntar fortfarande. Att använda ordet på det viset har sina rötter i andra tempelperioden, tiden efter exilen (500-t f Kr) fram till templets förstörande år 70 e Kr – vilket överlappar tiden för Nya Testamentet. Det är dock fel att anta att ordet har använts på samma sätt i GT.
Första gången som författaren skriver om frälsning är indirekt då han skriver om den ”messianska förväntning” som utvecklades under den andra tempelperioden. Ursprunget till de förväntningar som man knyter till ordet debatteras mycket. En del menar att andra tempel-perioden är den tiden då man ska börja leta efter ursprunget till det vi kallar ”messianska för-väntningar”. Andra menar att man ska leta i den monarkiska perioden efter ursprunget, an-tingen vid tiden för det delade riket eller vid tiden för David och Salomon. Ytterligare några finner de messianska förväntningarna i de tidiga delarna av GT, det vill säga i Genesis. Det är intressant att en så klar och tydlig messiansk förväntning inte återfinns i NT. Om någon för-söker upprätta orginalreferenserna av dessa stycken verkar det mest troligt att interpretera dem som att de pekar mot kungadömet och Davids dynasti.
Författaren skriver att GT dock pekar på Kristus på många sätt: ”Det sätt att närma sig ska inte förstås som ett sätt att begränsa meningen i dessa texter inom dess horisont för dåti-dens läsare. Målet är att möjliggöra för dagens läsare av GT att uppskatta vad man skulle kunna kalla historisk lättnad i dessa texter. Med respekt för Messias, betyder detta att det är ett gradvist avslöjande av hans identitet, kom ihåg att det inte är en linjär process, och att det inte är en process som är färdig på sidorna i GT. Processen är istället mer fragmentarisk och komplementarisk”(sid 568).

3. BIBELSAMMANHANG 4Mos 24:17-19
“Jag ser honom – men inte nu,
jag skådar honom – men inte nära.
En stjärna stiger fram ur Jakob,
en spira höjs i Israel.
Han krossar Moabs tinning,
hjässan på alla ättlingar till Set.
Edom skall bli hans egendom,
hans egendom skall bli Seir.
Israel skall visa sin makt,
Jakob skall kuva sina fiender,
förgöra varje överlevande från Ir”. (Bibel 2000)


3.1 The New Interpreter’s Bible
På sidan 191 så visar kommentatorn på att vers 17 visar på Moabs öde. Innehållet av denna eskatologiska vision visar på ett kungligt bildspråk. Dels med stjärnan, som i GT, är ovanlig men tenderar att ha kunglig bibetydelse (se Jes 14:12). Referatet till spiran ger en mer explicit referens eftersom en spira är insignamentet för kungar (se Amos 1:5,8). Bileams profetia visar på att det ska vara en person av kunglig börd som reser sig och krossar Moab. Det kan visa på kung David, vilken besegrar moabiterna (2Sam 8:2, 13-14). Men profetian behöver inte vara förankrad i en speciell historisk period. Vidare visar kommentatorn också på att om versen har ett eskatologiskt resonemang så visar den på en messiansk spekulation. Bevis för detta åter-finns i messiansk interpretation under andra tempelperioden, både i rabbinsk (”Targum Onke-los”) och i kristen tradition (Upp 22:16).


3.2 The International Bible Commentary
Här kan man läsa följande på sidan 246:
””De primära referenserna till dessa verser kan vara till David, vilken besegrade Moab och underkuvade Idumeerna (jfr 2Sam 8:2, 11-14; Ps 60:8) men, som David pekar på betydelse-fulla Davids betydelsefullare son, pekar också profetian om stjärnan och spiran mot Honom (jfr 1Mos 49:10; Ps 45:6; Matt 2:2; Upp 2:28; 22:16) … NEB är troligtvis korrekt då de inter-preterar ”scepter” (stav) som ”komet”. Moab nämns naturligtvis först pga Balaks önskan att förbanna Israel och sedan Edom, deras sydliga grannar eftersom de även var antagonister (jfr 20:20). … Om översättningen ”sons of Sheth” (ättlingar till Set) accepteras verkar referensen vara till en okänd stam, besläktad med Moabiterna. Några judiska kommentatorer förstod det som ättlingar till Set, Adams son men det är malplacerat. Det är bättre med ”upproriska invå-nare” (jfr Jer 48:45) eller NEB ”sons of strife”(stridigheternas söner), vilka med hjälp analogin om Jakob och Israel, Edom och Seir, man ska förstå Moabiterna som människor av vild och krigslik sammanblandning. … ””


3.2 New Bible Commentary
Den vanliga översättningen En stjärna stiger fram ur Jakob, en spira höjs i Israel har gett uppkomst till många messianska spekulationer och till och med människorna som skrev Döda Havs-rullarna såg detta som en messiansk passage. Detta finns att läsa på sid 192.

3.4 Min kommentar
När man läser bibeltexten kan jag verkligen förstå hur människor genom tiderna tolkat den som en profetia om Jesu ankomst. Jag kan se hur dåtidens och dagens läsare drar denna slut-sats: att den som krossar Moabs tinning är Jesus Kristus som kom och lade världen under sina fötter, som besegrade sina fiender och döden genom att uppstå på den tredje dagen efter sin korsfästelse.
Jag kan se hur de drog kopplingen att i och med att texten handlar om en kunglig person (skriverierna om stjärna och spira) så ser de att profetian gått i uppfyllelse i Jesus. Visst kan man se att texten kan handla om kung David, men det kan lika mycket handla om Jesus som var av Davids ätt – den kungliga ätten.
Jag kan också hur människor tolkat denna text som ett förebådande om kung Davids an-komst. Det är som artikelförfattaren skriver i inledningen: Ända sedan mitten av sjuttonhund-ratalet har lärda blivit allt mer försiktiga om...