Svenska språket idag

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Har ni tänkt på hur en film språkmässigt förändras beroende på vilken åldersgrupp den är riktad mot? Uttryck som ”typ”, ”fett ballt”, ”soft”, ”keff” förekommer ofta i filmer riktade mot åldersgruppen tonåringar, det uppfattar jag och mina kompisar som roligt. Om jag i stället tittar på en film riktade mot vuxna hör jag väldigt sällan svordomar. Jag tror det beror på att det är en indirekt tävling mellan vuxna individer om vem som pratar finast, använder de högklassiga ord får de genast status och respekt. Min personliga åsikt är att allt de säger låter så genomtänkt, långsamt, systematiskt och ur trist.

Anledningen till att detta utspelar sig i filmer är trots allt att det är så det är i verkligheten. Ungdomar kommunicerar på ett visst sätt sinsemellan, ungdomar till vuxna på ett annat osv.. Att det blivit så tror jag beror på att ungdomar inte velat låta som de äldre. Och när de yngre då pratar sluddrigt och använder särpräglade ord eller uttryck vill de vuxna framstå som, ja helt enkelt vuxna, mogna, civiliserade människor, långt ifrån alla påhittade ogrammatiska meningar.
Beroende på vilket sammanhang en text är i eller skrivs till förändras den också. Den mesta tiden av mitt liv då jag kommunicerar med folk är till mina kompisar, trots att det är så jag föredrar att prata skriver jag en krönika med genomtänkte meningar, jag tar det lugnt och jag arbetar systematiskt.

En sak som jag tycker är väldigt spännande med det svenska språket är att jag enkelt kan höra vilken klasstillhörighet man har, det vill säga vilken social rang man har. Beroende på om man använder ett välvårdat språk eller ett ovårdat språk. Ett välvårdat språk är såpass mycket mer användbart än det ovårdade språket. Med ett ovårdat språk är du ingen framgångsrik säljare, du får inget positivt inflytande hos personer vilket är väldigt bra att ha när man T ex skall söka jobb, det var två alternativ i mängden.
En annan rolig skillnad är den dialektala. Om vi tar en norrlänning som pratar norrländska så har han väldigt svårt att förstå en som pratar bred skånska. Dialekterna i detta fall har ändrat språket med nya ord och uttryck så pass mycket att det gör det väldigt svårt för både norrlänningen att förstå skåningen men lika svårt för skåningen att förstå vad norrlänningen talar om.
Immigrationen och kulturer från andra länder har bidragit med många ord till det svenska språket, "keff" som betyder dåligt, illa, inget bra, värdelöst, sönder, och ”guzz” som betyder tjej är två exempel som de bidragit med.
Vilken grupp i samhället du tillhör säger också vilket språk du har. Är du politiker använder du dig av ett politiskt korrekt språk, är du musi...