Kräftan

7232 visningar
uppladdat: 2006-12-05
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vi firar hösten med kräftskiva i Sverige, och då passar det ju med, som namnet antyder, kräftor. Dom vanligaste kräftsorterna i Sverige är signalkräftan och flodkräftan. Flodkräftan är Sveriges egen kräfta. Man tror den invandrade till Skandinavien för ungefär 10 000 år sedan, medans signalkräftan är importerad från Amerika.
Flodkräftan är svart tills det att man kokar den, då den får en lysande röd färg. Dessa är dock mindre än signalkräftan, som är gul före kokning och orange efter. De större skillnaderna, efter färgen, är att signalkräftan har en ljus fläck i vecket på klorna.



Kräftor är en sorts spindeldjur, med fyra ben på vardera sidan och två stora klor. Huvudet sitter direkt på kroppen, och i andra änden sticker en lång stjärt ut. På undersidan sitter samtliga ben fast på den så kallade magen. Smaken är mycket salt, så därför äter man kräftskivan med rostat bröd, kryddad ost och ofta också med räkor. Till detta dricker man nubbe, alltså brännvin, eller öl. För de yngre dricks ofta sockerdricka eller annan läsk.

Kräftor lever endast i en speciell sorts vatten, för att kunna överleva. Det får inte vara för varmt eller för kallt, eftersom kräftor är kallblodsdjur, alltså dom kan ej reglera sin kroppsvärme. pH måste vara runt 6,5 och det måste vara någorlunda kalciumrikt. På grund av detta innehåller också kräftor mycket kalcium, utöver proteinet i köttet.

Innan en välgödd kräfta har fyllt ett år har den bytt skal sju gånger, och detta kräver enorma mängder kalcium som tas upp direkt från vattnet. Varje gång en kräfta byter skal så växer den cirka en halv centimeter. När kräftan sedan blir könsmogen, efter cirka tre år, byter den skal mycket mindre sällan, och när den är ungefär fem år är den fullvuxen.

Kräftor finns i hela världen. Överallt från Turkiet och Kina, till Finland och Amerika. Kräftor har ätits sedan människan började fiska. Munkarna, till exempel, åt kräftor under fastan på medeltiden eftersom kräfta ansågs som fisk. Den tidigaste användningen i Sverige som man vet om var dock så sent som 1562, då kung Erik XIV beställde in massvis med kräftor till sin syster Annas bröllop.

Egen Tanke:
Kräftor är dock saltrika, så genom att äta många kräftor så kan du få förhöjd salthalt i blodet, vilket kan bidra till stress och koncentrationssvårigheter.


Intervju med Jonatan Lidström, Egenutvecklad expert inom kräftiologi.
22/11 -06

Vad tycker du om att äta kräftor?
Kräftskiva, mums! Fast det är bara gott någon gång ibland, eftersom det blir lätt för mycket salt smak.

Tjuvplantering utav de pestbärande Signalkräftorna från USA är vanligt. Detta tar kol på de svenska Flodkräftorna. Vad tycker du om detta?
Det är mycket tråkigt, fast jag tror inte det finns mycket att göra åt saken.

Signalkräftan blir större, och den är billigare än flodkräftan. Bör man avskaffa signalkräftan helt och hållet för att rädda flodkräftan?
Ja, låt flodkräftan överleva! Kunderna får helt enkelt anpassa sig till det ökade priset på kräftor

Vi tackar Jonatan för intervjun. Det sägs ju att kräftor även inte kan gå baklänges, vilket inte stämmer helt. Dom kan faktiskt slå med stjärten så det skapas undertryck och dom sugs bakåt några centimeter.

Priset på ett paket kräftor kan variera nåt enormt. Beroende på om kräftorna är stora eller små, röda eller bleka, från Turkiet eller Kina, kan priset variera allt från 40 kr för en kartong (ca 15 kräftor) upp till 250 kr per kartong. Dom flesta anser också att dom billigare ofta inte är så pjåkiga. Om du ska köpa kräftor ska du alltså helst gå efter egen erfarenhet, inte efter priset. Ibland kan också dom dyraste kräftorna vara dom minst goda på hela marknaden.
Kräftor äter allt från småfisk till sjögräs. Dom är också väldigt glupska, och därför kan en art vara mer eller mindre hotad om det finns mycket kräftor i en och samma flod. En bakterie som dock gillar kräftor är kräftpesten. Den lägger sig på skalet och växer fast in under skalet. Om skalet då är tunt kommer bakterien ner i köttet, och kräftan kommer dö bara efter någon vecka. Bakterien kommer från USA med den importerade signalkräftan. Signalkräftan är van med denna bakterie, och har utvecklat extra tjockt skal för att skydda sig från bakterien.


Under detta arbete har jag lärt mig mycket, dels att det finns kräftor i Sverige, men också att dom lider utav pesten. Jag tycker att vi borde undanskaffa signalkräftan helt och hållet, för att rädda flodkräftan. Pesten kommer fortfarande att härja i sjöarna, men jag tror vi kommer lyckas att få bort flodkräftan från både röda listan, och kategorin känslig art. Det är så synd att den svenska flodkräftan är så hotad av sin egen släkting.

Det mest fascinerande var helt klart att dom bytte skal 7 gånger på ett år under det första året, men sen också att dom endast växer ungefär en halv cen...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kräftan

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-12-05]   Kräftan
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7252 [2024-04-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×