Dante Alighieri

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tidigt liv och äktenskap
Dante Alighieri, författare och poet, är en man kring vilken det kretsar många hemligheter och ouppklarade mysterier. Faktum är, att fakta kring hans liv och leverne så kraftigt har suddats ut ur historien att inte ens hans födelsedatum är fastställt. Nåväl, Dante låter oss i en av sina skrivelser veta att han är född i stjärntecknet Tvillingen, vilket bör betyda att han är född någonstans mellan den 18:e maj och 17:e juni 1265.
Dante föddes som son till adliga föräldrar i Florens, som ligger i den italienska provinsen Toscana. Han var, som de flesta andra unga rika söner, trolovad redan som barn med Gemma, som senare födde hans tre eller fyra barn. Som många andra celebriteter under denna tid var Dante Alighieri ständigt omgiven av rykten om oäktingar och ett par stycken skall ha hävdat att Dante var deras biologiska far. Om detta var sanning eller lögn har dock aldrig utretts. Något som däremot är sant är att Dantes dotter Antonia växte upp och blev nunna under namnet syster Beatrice.
Olycklig kärlek är tyvärr något som även Dante sägs ha råkat ut för. Vid 9 års ålder träffade han den sköna Beatrice Portinari och har sagt att han så tidigt som i detta ögonblick blev blixtförälskad i denna. Men Dante, som var en gift man och far, fick nöja sig med att tråna efter henne i hemlighet. Efter det att han nått vuxen ålder såg han henne upprepade gånger ute på Florens gator, och iakttog henne då hon utförde sina vardagliga sysslor och träffade vänner. Han kände henne aldrig särskilt väl. Dante skall ha sett sin kärlek till Beatrice som en inspirationskälla för sin konst; poesi och skriverier, samt hans största anledning till att leva.

Studier och landsförvisning
Dante Alighieri var en mycket bildad man. Han studerade flera klassiska ämnen på ett flertal akademier. Några ämnen han var extra intresserad av var filosofi, teologi, latinsk kultur och naturligtvis litteratur. Senare blev han även apotekare. Tillsammans med ytterligare några poeter och författare grundade han i slutet på 1200-talet en ny litterär rörelse i Italien som kom att kallas ”Den nya vackra stilen” vars röda tråd var kärlek. Sina verk dikterade han på en sorts dialekt; en blandning mellan italienska och latin som ses som en föregångare till italienska. Dante skrev även ett par böcker som handlade om just italienska dialekter. Många litteraturhistoriker hävdar att det är tydligt att Dante ville förändra det språket som officiellt redan användes. Kanske skapade han till och med grundmallen till det nutida italienska språket?
Under denna tid präglades Florens av politiska debatter och tvister, och Dante tvingades som alla de andra invånarna att välja sida i maktkriget. Påven Boniface VIII planerade samtidigt att ockupera Florens och under oklara omständigheter hamnade Dante i konflikt med en eller flera politiska ledare och förvisades 1302 från Florens. Resten av sitt liv tillbringade han i flera andra delar av Italien, t.ex. Verona, Ravenna och Toscana.
Det var också under sin tid i exil som Dante skrev sitt mest berömda verk, Den Gudomliga Komedin, Divina Commedia. Denna bok, som handlar om Dantes och poeten Vergilius vandring genom helvetet, skärselden och paradiset, präglas starkt av författarens eget bittra hat mot dem som förvisat honom ur hans hemstad samt hans längtan hem. En mycket känd aspekt i boken är att Dante valt att göra förräderi till den värsta synden av dem alla. Det råder inga tvivel om att detta är en tydlig törn i Florens makthavares sida.


Den Gudomliga Komedin och dess inverkan på Dantes liv
Kring namnet på detta verk spekuleras det mycket. Den gudomliga komedin kan mycket väl ha varit ironiskt menat då boken enligt uppgift inte alls är rolig, lättsam eller en komedi på ytterligare något plan. Man lär ha frågat Dante, vars förklaring löd; ”Den slutar lyckligt”. Faktum är, att det ursprungliga namnet på boken var endast ”Commedia”. ”La Divina Commedia” döptes verket till först efter Dantes död.
Den Gudomliga Komedin skall, enligt Dante själv, ha varit en sorts predikan till folket, med instruktioner om ett moraliskt strikt och rent leverne. Boken skall representera den kristna mentaliteten som rådde under tiden då Dante levde, och är en historisk skildring av det italienska folkets värderingar under medeltiden och tiden strax innan renässansen. Andra menar att Den Gudomliga Komedin är en litterär hämnd där han förvisar sina egna fiender till helvetet för de synder de har begått då de förvisat och förrått honom. Detta skulle med andra ord göra protagonisten, Dante, till en martyr och lägger fram Den Gudomliga Komedin i ett helt nytt, egocentrerat, ljus. La Divina Commedia publicerades först 1319 men utspelar sig kring århundradets början, den tiden då Dante förvisades. Verket har också fungerat som inspirationskälla för flera moderna författare.
Första gången verket trycktes var i mitten av 1500-talet, vilket säkerligen besparade Dante Alighieri mycket kritik och hårda ord. Men Den Gudomliga Komedin har inte alls betraktats på samma sätt som den gör idag. Under en lång period var Dantes mästerverk nästan helt bortglömt, för att...