Amerikansk Imperialism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Amerikansk Imperialism

Orsakerna till att Amerika koloniserades var för det första att britterna blev väldigt inspirerade utav Columbus lyckosamma överfart, och så vill de inte vara sämre än spanjorerna och fransmännen som höll på att kolonisera de södra delarna utav dagens USA.
Den andra orsaken till att kolonisera Amerika var ekonomisk, framväxten av köpmän, företagare och kapitalister i Europa ökade. Dessa skapade förmögenheter genom att massproducera manifakturprodukter och de vågade och ville utveckla utrikeshandeln.
Favörerna med att göra Amerika till en koloni var att engelsmännen fick in mycket pengar på att sälja de varor som tillverkades i Amerika. Detta gjorde att de kunde utveckla sig inom den industriella revolutionen. Utan denna inkomstkälla hade det industriella samhället kanske sett lite annorlunda ut idag.

Invandringen till Amerika började på 1560-talet, då spanjorerna bosatte sig i Florida. När Europa börjande få upp ögonen för Amerika, så var de främst England och Frankrike som skaffade kolonier i det nya landet. År 1763 hade England skaffat sig kontroll över landområdena från kusten fram till Mississippi floden. Englands olika kolonier ägdes av olika privata bolag, men också av privatpersoner ur den brittiska aristokratin som fick landområden i förläning av Kungahuset. Den brittiska kronan stärkte så småningom sin kontroll av kolonierna. Kolonierna själva hade inrättade lagstiftande församlingar som de kunde utöva visst inflytande med.

De första som immigrerade till Amerika var människor som sökte en tryggare tillvaro med religiös och politisk frihet. Under senare delen av 1600-talet började människor från Europa i allt större utsträckning strömma till Amerika. Man sökte sig dit för att få ett bättre liv - mera mat och billig mark att odla.

Kolonierna som upprättades av britterna var av mycket olika karaktär. Kolonierna som inrättades i de norra delarna hade ingen bra jordmån för jordbruk. Här specialiserade man sig på skeppsbygge, fiske, hantverk. De som bidrog till att det växte fram en dominerande handel i norra Amerika var puritaner. Många av puritanerna kom oftast med en handelsinriktad bakgrund från den engelska borgarklassen.
De mellersta kolonierna hade bördig jord, så här växte familjejordbruk fram. Handels livet i de mellersta kolonierna var mycket mångsidigt precis som de norra kolonierna. Människorna här var mer blandade och kom från alla hörna av Europa.
Kolonierna i söder hade varmt klimat och detta ledde till bördiga jordar, man inriktade sig på massexport av ett fåtal grödor främst tobak och bomull. De södra kolonierna grundades huvudsakligen av brittiska adelsmän, som inrättade många stora plantager med svarta slavar som viktigaste arbetskraften.

På 1700-talet blev det ont om jord på östkusten och marken blev allt dyrare att köpa. Gränsen mot väster flyttades hela tiden fram i jakten på billig eller gratis mark. Detta innebar att man bredde ut sig över indianernas land, uppförde nya hem, röjde mark och högg ner den skog som indianerna levt av sedan årtusenden tillbaka. Indianernas möjlighet till jakt försämrades och deras försvar var att anfalla och driva ut nybyggarna. Indianerna fick dock efterhand retirera och dra sig allt längre västerut då nybyggarna tog territorium med hjälp utav vapenmakt, urbefolkningen fick under tvång flytta på sig.

År 1763 började det växa upp konflikter emellan kolonierna och moderslandet Storbritannien. Trots koloniernas olikheter så samlade de ihop sig för att protestera och göra motstånd. Dålig ekonomi och införandet av fler och fler tullar och skatter ledde till detta enorma folkliga missnöje. År 1774 samlades i Philadelphia en kontinentalkongress från kolonierna för att besluta om motåtgärder. Ett år senare 1775 bröt frihetskriget ut. Den 4 juli 1776 förklarade sig kolonierna för självständiga genom ”Declaration of Independence” och år 1783 tvingades Storbritannien att godkänna koloniernas självständighet. Kolonierna bildade efter kriget ett löst sammansatt stadsförbund. År 1787 så inkallades en församling för att diskutera om att lägga till en ny författning, man ville få kolonierna enade med ett fastare förbund. Detta förslag godkändes av tillräckligt många stater för att kunna träda i kraft. Den förste presidenten blev George Washington år 1789.

Under Amerikas expanderande var det många människor som for illa. Nybyggarna levde ett farligt och slitsamt liv, och inte alls så glamoröst som de trott. Nybyggarna tog indianernas land och indianerna skuffades undan för att leva i omänskliga förhållanden. Många indianer försökte göra motstånd emot de vita nybyggarna, men de var chanslösa emot de vapen och sjukdomar som européerna fört med sig.
Det var inte bara indianerna som for illa, utan också de svarta slavarna som fick arbeta nere i södern. Från 1600-talet skeppades miljontals svarta människor över Amerika ifrån Afrika för att sedan få jobba på plantager tills de stupade. Man kan säga att plantage-odlarna såg dem som förnyelsebara råvaror. Abraham Lincoln blev president år 1860 och detta blev vändpunkten för slaveriet. Lincoln avskaffade slaveriet men blev mördad kort därefter av en sydstatsanhängare. Året därefter fick de svarta rösträtt, men sedan dess har det varit mycket diskriminering och rasism emot de svarta medborgarna.

År 1885 så säger den amerikanske debattören Josiah Strong att människorna kommer att ställas inför en slutlig kamp emellan raser. Josiah har en övertro på sin egen ras, där denna är den dugligaste att överleva. Amerikanerna kände att de var ödets utvalda att befolka den nordamerikanska kontinenten. Synen på erövring framstod som naturlig utbredning för dem. Amerikanerna var i synnerhet under lång tid inte så intresserade av vad som hände utomlands. Men deras syn ändrades efter inbördeskriget slut 1865, och när landområdena mellan öst och västkusten bundits samman, flammade intresset upp för omvärlden. Man gav sig ut över stilla havet och ned mot karibiska havet och Sydamerika. Amerikanerna var mycket intresserade utav handel och var tidigt etablerade i Fjärran Östern.

USA blev en förebild för japan under Meiji-perioden 1868-1912. Japan gjorde då en genomgripande förändring av landet. Feodalsamhället avskaffades och all makt lades hos kejsaren, men den verkliga makten kom att ligga hos en grupp reformivrare. Japanerna började ett livligt handelsutbyte med västvärlden, och japaner skickades ut för att lära sig om teknik och vetenskap. Många skickades till USA, men även Europa. På 50 år lyckades japanerna förvandla Japan från en medeltidsstat till en modern industristat.

USA gjorde även så att handeln med Kina öppnades upp. Kina hade länge vägrat att beblanda sig med västlänningar. Vid sekelskiftet 1900 krävde USA att den s.k. ”Öppna dörrens politik” skulle införas, vilket innebar att ett lands privilegier i Kina automatiskt skulle gälla alla länder. Kina fick behålla sitt territorium och gick inte i samma öde som Afrika. Det fanns mycket förbittring i Kina eftersom ett växande beroende av kolonialmakterna uppstod. Så 1899 så startades det ett uppror ”Boxarupproret” i landet, som hade sitt syfte att slänga ut alla utlänningar ifrån landet. Kina gick våldsamt fram de dödade och förstörde egendomar för både kristna utlänningar och kineser. USA och Japan skickade en internationell truppstyrka som lyckades krossa upproret. Kina tvingades acceptera segarnas krav på ett stort skadestånd, avrättningar eller långa fängelsestraff för många höga tjänstemän. Boxarupproret kom att sätta djupa spår i den Kinesiska historien. År 1912 tvingades den kinesiske kejsaren att abdikera och Kina blev en republik.

Under första världskriget så sa den amerikanske president Woodrow Wilson att USA skulle hålla sig neutrala. Men år 1917 gick de med för allt hjälpa stormakterna med att besegra Tyskland. Detta gjorde att de allierade fick övertaget på västfronten, vilket hade en avgörande betydelse för deras seger. För att bibehålla freden så skapades det en organisation som skulle jobba för världsfreden. Nationernas Förbund (NF) hette den och startades av den amerikanske presidenten Woodrow Wilson. Organisationen fick tyvärr inte sådan betydelse som man först trott, när USA inte gick med på att bli medlem.

USA: s korta imperialistperiod fick sitt slut när första världskriget bröt ut. Många amerikaner var då mycket trötta på utländska äventyrligheter. Mycket pengar hade gått åt under tiden men inte gett så mycket tillbak...