Kåseri

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad kallas det då ett enda felsteg kan innebära döden eller värre? Äktenskap! Att binda sig till någon av ren kärlek och att vara trogen och endast skiljas av döden. Det låter ju helt perfekt, men de är det bara att glömma! Detta sker endast i sagor där molnen är rosa och människor faktiskt är goda. Verkligheten är mycket mer bister, för att klara av ett äktenskap måste man ställa upp på heltid. Detta kommer ju såklart som en överraskning, då det enda man har behövt bry sig om är att hålla tornet av pizzakartonger i skick.

Innan man kan gå runt och skryta för alla ogifta loosers på baren, måste man ju faktiskt gifta sig också. Och för att gifta sig behövs ju någon form av ring som såklart ska kosta lika mycket som man tjänar på 2 månader. Annars kan man lika gärna strunta i det hela och återgå till ”barraggandet”.

Om tjejen har tackat ja till din 24 karats diamantring är det hela nästan i hamn. Men efter ett tag så upptäcker du en ny fasa, precis när ekonomin har återhämtat sig och du tror att du har ditt på det torra, så händer någonting nytt. Bruden vill ju såklart flytta in i din lägenhet! Din egna lägenhet som du har vårdat som ett barn, nu måste helt plötsligt det barnet växa upp till något som det aldrig velat bli. Kvinnan fullkomligt röjer i lägenheten och snart är det enda som är kvar av pizzakartongtornet endast ett minne.

När kvinnan nu har tagit över ens lägenhet finns det inte mycket kvar att göra, man får helt enkelt ge upp och låta henne sköta allt. TV brukar oftast hjälpa att få dig på andra tankar.

Visst finns det fördelar med att dela lägenhet med en kvinna, men den negativa sidan väger klart tyngre. T ex så hittar man inte längre sina saker då kvinnan har ”organiserat” allt. Man får då anpassa sig till sin nya miljö genom att helt enkelt rätta sig in i ledet och bli den där killen man aldrig ville bli.

Ekonomin har blivit stabilare, du har rättat dig in i ledet, du börjar känna dig som en King-Kong i bur. Nu måste det väl ändå vara slut på eländet, inga fler förändringar. Men helt plötsligt så blir man inbjuden till någon form av middag med kvinnans släkt, då man måste ha på sig kavaj eller liknande för att verka som en respektabel man. Du skriker några hotfulla meningar till din kvinna och förklarar varför du aldrig i livet kan tänka dig att ha på dig kavajen, kvinnan lyckas i alla fall övertala dig till att få på dig tvångströjan.
Nu känner man sig verkligen besegrad, och det känns inte längre som om man har någon av sin forna makt.

Man sitter med låtsas leendet påklistrat på sitt face och hoppas att alla pokerkvällar med grabbarna har gjort nytta. Hela släkten stirrar på en och man måste förklara vad man har för jobb och vad man har för intressen, och såklart varför man fattade tycke för just deras dotter. Istället för att säga att man jobbar som något simpelt så brer man såklart på lite mer så att jobbet låter lite mer glamoröst än vad det faktiskt är.

Efter några påhittade historier tror man ju att släktens hunger på information ska ha mättats, men icke! Från ingenstans så hör man ordet bröllop, och snart är hela familjen på en. Såklart så ska alla berätta om sina bröllop och skratta lite förnöjt åt sina egna skämt, du nickar och ler lite men dina tankar är på helt andra håll. Vad har jag gätt mig in på? Sitter man och tänker. Men som en bomb så exploderar din kvinna bredvid dig och föreslår att ni ska ta erat förhållande till en högre nivå, genom att nämligen gifta er. Du kan inget annat göra än att le och säga ”självklart sockerbönan”. Du går på toaletten och kräks, vad händer sen? Jo, när man är tillbaka till bordet har folket såklart redan fattat beslutet om när giftermålet ska äga rum. Du har inget att säga till om och får såklart bara finna dig i beslutet.

Bröllopet har ägt rum, du har sagt att du ska älska henne i nöd och lust. Bröllopsnatten är över. Du kan nu gå och skryta för ogifta loosers, men av någon anledning så skrattar de flesta bara och säger att du kommer f...