Telegrafins historia

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

För att kunna meddela sig med varandra har människor genom tiderna använt olika slags signalsystem. De första systemen byggde på signaler av ljud och ljus som t ex trummor och näverlurar, röksignaler och vårdkasar.


Optisk telegrafi

Uppfinningen av kikaren på 1600-talet gjorde det möjligt att konstruera den optiska telegrafen. Fransmannen Claude Chappe var den förste som 1739 konstruerade en användbar optisk telegraf. I spåren av franska revolutionen fick den optiska telegrafen stor militär betydelse.

Samtidigt med Chappe experimenterade svensken A N Edelcrantz (se bild) med optiska telegrafer i Sverige. Han invigde sin telegraf 1794 med en hyllningsdikt till den svenske kungen på hans födelsedag. Meddelandet gick från Stockholms slott till Drottningholm, där kungen befann sig.

Meddelanden sändes mellan telegraftorn med hjälp av stora skivor, vilka placerades i olika positioner motsvarande olika tecken eller hela meddelanden. Så småningom utvecklade Edelcrantz ett eget system helt olikt det franska och nästan dubbelt så snabbt. Systemet byggde på tio fällbara järnluckor (se bild) som var och en var antingen "synlig" eller "ej synlig". Systemet kan ses som föregångare till dagens moderna dataspråk med dess ettor och nollor. Luckornas olika lägen bildade kombinationer av siffror som i signalböcker översattes till bokstäver, ord eller meningar. Genom Edelcrantz lucksystem kunde man åstadkomma 1 024 olika signaler, och signalerna var betydligt lättare att avläsa än Chappes. Signalerna avlästes genom kikare på nästa station i en kedja som förenade orterna, varpå de repeterades till nästa station o s v tills adresstationen nåddes av meddelandet. Telegrafnätet bestod av telegrafstationer med ca en mils avstånd från varandra.


Elektrisk telegrafi

Redan på 1700-talet försökte man utnyttja elektriciteten för överföring av meddelanden. Med dansken H C Örsteds upptäckt av elektromagnetism år 1820 gavs förutsättningen för utveckling av den elektriska telegrafen - den första praktiska tillämpningen av elektriciteten.

År 1837 visade William Fothergill Cooke och Charles Wheatstone i Storbritannien den första praktiskt fungerande elektriska telegrafen. En magnetnål gav utslag åt höger eller vänster beroende på vilken laddning spolarna i telegraflådan hade. En kod grundad på utslagen motsvarade bokstäver. Den nya tekniken kom till stor nytta, inte minst under uppbyggnaden av det brittiska järnvägsnätet. Samuel Morse (se bild), som tidigt hade förbättrat telegrafen i USA och introducerat ett system där en elektromagnet registrerade strömimpulserna på en pappersremsa, var med om att introducera den första Morseförbindelsen i USA. Denna förbindelse byggde på det av Morse framtagna Morsealfabetet.

I Sverige började man tillverka telegrafapparater enligt Morses system och den första elektriska telegraflinjen anlades mellan Stockholm och Uppsala år 1853. Året räknas som det svenska telegrafverkets födelseår. Telegrafnätet växte mycket snabbt och sträckte sig 1857 från Ystad i söder till Haparanda i norr. År 1854 fick Sverige telegrafförbindelse med kontinenten via en undervattenskabel över Öresund.

Samtidigt som telegrafen byggdes ut i Sverige, började man lägga undervattenskablar för telegrafi mellan kontinenterna. Den första atlantkabeln, vilken var avsedd för telegrafi, togs i bruk redan 1866. Redan i början av 1870-talet var Europa, Amerika, Afrika, Asien och Australien förenade i ett globalt telegrafnät.

I Sverige använde man i början Morses system och sände tecknen för hand med hjälp av en särskild morsenyckel men på 1870-talet infördes Wheatstones snabbskriftssystem med på förhand perforerade pappersremsor för maskinell sändning av tecken.


Trådlös telegrafi

År 1873 beskrev en engelsk fysiker, James Clerk Maxwell, förekomsten av elektromagnetiska vågor, och professorn Heinrich Hertz utförde år 1888 experiment som bevisade Maxwells teori. Dessa två lade grunden för den trådlösa kommunikationen. Det blev till slut Guglielmo Marconi som lyckades genomföra den första trådlösa förbindelsen för telegrafi. Han kom därför att framstå som uppfinnaren av trådlös telegrafi. Den 28 mars 1899 telegraferade Marconi trådlöst mellan Dover i England och Wimereux i Frankrike. Två år senare lyckades han genomföra en sändning över Atlanten.


Telegrafins tillbakagång

I början på 1930-talet kom fjärrskrivmaskinerna - teletype och teleprinter var de vanligaste systemen. Efter andra världskriget infördes telex på företagen och snart blev det möjligt att koppla direkt till en annan telexapparat. Telefax, som överför både text och bild på elektronisk väg, utvecklades starkt från mitten av 1980-talet. Numera konkurrerar digitaliserade överföringar som e-post via persondatorer med telefax.

Idag används telegrafi fortfarande i relativt liten skala i länder där telefonnätet inte är utbyggt. Kortvågsradio har tagit över mer och mer både i dessa länder och inom militären. För militären var fördelen att det är effektivare att kryptera meddelanden med telegrafi än med ord. Nu när data...