Fallskärmsjägare

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Övergripande om andra världskriget

Adolf Hitler, den tyske makthavare som förklarat krig mot större delen av Europa, har utlöst ett världskrig som skulle komma att bli förödande. Hitler fick de flesta länderna i Europa och även en del utanför involverade i kriget. Självklart hade han några med sig men de flesta var emot honom. Att strida på så många fronter som Hitler gjorde var dåraktigt och det var inte många som skulle ha klarat av det. Hitler gapade efter för mycket...
Hitlers första mål var Polen som han krossade med hjälp av Sovjetunionen. Här började han utföra sin vision om ett judefritt Europa, det som idag kallas för förintelsen. Hitler hade upprättat stora fångläger för Judarna där de behandlades som djur. Han hade ihjäl dem på de mest groteska sätt och under hela krigets gång tog han livet av ca 6 miljoner judar. Men det var inte bara judar som Hitler hade någonting emot, som så många tror, utan även romer(zigenare) homosexuella m. fl.
Efter att ha anfallit Polen gick Hitler till anfall mot Norge och Danmark. Norge och Danmark vägrade ju att sälja järnmalm till Tyskland, så Hitler anföll dem i hopp om att få tag på deras järnmalm. Detta skedde 1940, Danmark föll direkt och blev ockuperat av Tyskland, men Norge höll ut ett tag med hjälp från Storbritannien. Men blev slutligen också ockuperat av Tyskland.
En månad efter att ha anfallit Danmark och Norge gick Hitler till anfall mot Nederländerna som han snabbt ockuperade. Sedan fortsatte han in i Belgien, där både Frankrike och Storbritannien hade stora delar av sina arméer. Efter det att Belgien var krossat, fortsatte han in i Frankrike och nådde Paris den 14 juni 1940. Vid det här laget hade Hitler väldigt stora delar av Europa, men det räckte inte för honom. Italiens president Mussolini allierar sig med Tyskland samma dag som Paris föll i händerna på tyskarna, vilket var smart, för det såg ut som att Tyskland skulle segra. Åtta dagar efter det att tyskarna nått Paris (22 juni) kapitulerar den franska armén.
Hitler förstår att britterna inte tänker ge sig, så han börjar förbereda ett anfall från luften mot Storbritannien. Den 13 augusti kom tyskarnas bombplan, som Hitler trodde skulle kunna bomba de engelska storstäderna sönder och samman. Detta anfallet blev förödande för Hitler, då han förlorade dubbelt så många plan som britterna. Efter detta anfallet håller Winston Churchill (Storbritanniens premiärminister 1940-1945) ett av sina mest kända tal, till och med ett av världens mest kända tal.
Den viktigaste delen lyder: Never was so much owed by so many to so few – (Aldrig för har så många haft så få att tacka för så mycket).
Operation Barbarossa, Hitlers plan att anfalla Sovjetunionen, påbörjades den 22 juni 1941 då tyskarna anföll längs hela gränsen. Den 5 december hade tyskarna nästan nått hela vägen fram till Moskva, men här tog det stopp. Det var nu vinter och kallt, de tyska trupperna var inte utrustade för vinterns kyla och led otroligt mycket utav detta. Överallt i Sovjet hade vägarna
blivit till gyttja och detta gjorde att de tyska transporterna med mat, ammunition och bensin inte kunde nå fram. Den sovjetiske generalen Zhukov samlade alla soldater Sovjet kunde avvara och gick till ett motanfall som var lyckat. Han lyckades pressa tillbaka tyskarna en bra bit.
Den 7 december 1941, var en mycket bra dag i Japan. Japanerna anföll Pearl Harbour, en amerikansk flottbas i stilla havet. Här förvarade amerikaner större delen av sin stillahavsflotta. När japaner anföll var det med ett massivt flyganfall som sänkte åtta slagskepp, 250 flygplan och 5000 amerikanska militärer och civila dog. Efter anfallet sägs det att Kameto "Gandhi" Kurojima sade "Jag är rädd att vi väckt en sovande björn". Mycket riktigt, den 11 december gick USA med i kriget på de allierades sida.
…Och miste såklart hela stycket.

D-Dagen / Operation Overlord

På morgonen den 6 juni 1944 landsattes 156 000 allierade soldater från Kanada, USA, Storbritannien och Frankrike i Normandie. Redan på kvällen hade ca 11 000 allierade soldater stupat. "Operation Overlord" var kodnamnet för planen. Alla farkoster som behövdes för denna plan, som förmodligen skulle bli ett av de mest kostsamma anfallen i historien, var näst in till oräkneliga.

Luftlandstigningen
12.00 skulle fallskärmsjägare släppas över Normandie i ett försök att hjälpa trupperna som skulle stiga iland på stränderna. Detta lyckades bara halvt, med tanke på att de allierade flygplanen fick ta emot grov beskjutning från tyskarna som gjorde att flera plan störtade. Beskjutningen gjorde även att många piloter valde att släppa av soldater innan de kommit till den plats de skulle släppas på. När de släppte dem för tidigt var det många soldater som hamnade i områden där det fanns mängder med tyskar och även en hel del hade oturen att hamna i vattnet där de förmodligen sjönk som stenar på grund av sin packning och fallskärmen. Detta gjorde att alla de luftburna trupperna var utspridda över hela Normandie. Efter ett dygn var det bara 3000 som dykt upp på samlingsplatsen från den 101:a divisionen. Tyvärr var det en hel del soldater som aldrig hittade sitt förband och inte kunde göra någon större nytta med tanke på att de kanske var ensamma eller i en liten grupp. Lyckligtvis tog sig de flesta till de broar, byar, betydande platser i städerna och kanoner (som sköt mot stränderna där resten av soldater kom att landstiga senare under dagen) som de fått order om att ta från tyskarna och hålla.

Strandlandsättningen
Fotsoldaterna landsattes senare på morgonen på Omaha, Sword, Juno och Utah beach och möttes av tyskar i bunkrar och skyttevärn. Tyskarna hade bra utsikt över hela stränderna och kunde lätt skjuta ner soldaterna. De som mötte värst motstånd var soldaterna på Omaha beach, som utgjordes av en lång strand som avslutades med höga klippor som tyskarna hade befäst med bunkrar och skyttevärn.
De allierade soldaterna välkomnades av några av de mest stridsvana soldaterna i hela Tyskland. De han knappt ut ur båtarna innan de blev nerskjutna. Enligt en uträkning hade soldaterna som landsteg på Omaha först bara 10% chans att överleva. Bara på Omaha dog det 4000 soldater under EN dag. De som landsteg på Gold beach hade det även tufft, med tanke på att deras pansar inte kom fram i tid. Dessutom hade de en by, Arromanches, som låg precis vid strandens kant att inta. Trots svårigheterna var det ändå soldaterna från Gold beach som tog sig längst in i landet under D-dagen. Soldaterna på Utah beach hade det inte jobbigt till skillnad från soldaterna Omaha. Under dagen landsattes 23 000 soldater på Utah, efter striden på stranden var det 197 stycken som låg döda. De brittiska och kanadensiska soldaterna som landsteg på Sword och Juno fick det lättare än de på Omaha. Torts den lätta landstigningen så lyckades de inte ta sig till sitt mål, staden Caen, som de skulle ha intagit.

Tyskt försvar
Soldaterna som var posterade vid stränderna var väldigt oerfarna och inte så väl utbildade. De hade brist på utrustning och nästan inga transportmedel till sitt förfogande. Förutsättningarna för de tyska soldaterna var inte bra. Det enda tyskarna hade att komma med var den 352:a infanteridivsionen, det var dessa soldater som försvarade Omaha och gjorde ett exceptionellt bra jobb (sett från Tysklands perspektiv). En annan sak som gav problem var att flera av de tyska befälhavarna saknades. Detta försvårade kontakten mellan förbanden vilket gjorde att ingen förstod hur illa läget egentligen var. När flera befälhavare saknas är det oundvikligt att moralen bland soldaterna sjunker. Man kan likna detta vid en get som ska stoppa en buffelhjord, det var i princip omöjligt för tyskarna att undvika förlust vid D-dagen.

82nd Airborne Division (America’s guard of honour / All American), USA
82nd Airborne, en Amerikansk division med fallskärmsjägare. Divisionen startades 1902 i USA. De stred i Tyskland under första världskriget och lyckades väldigt bra. De tog sig ur första världskriget med endast 1298 soldater döda, men betydligt fler skadade. Efter första världskriget lades divisionen ”på hyllan”. Men den

13 februari 1942 började man återorganisera divisionen och träna upp soldater inför USA:s inträdelse i andra världskriget…


Camp Claiborne
…Detta gjorde man på Camp Claiborne, döpt efter den dåvarande guvernören William C.C. Claiborne i Louisiana. Detta var ett militärt träningscenter som öppnades 1930, men 1940 skickades det order om att det skulle utvidgas för att kunna ha plats. Eftersom fortet skulle kunna ta hand om en halv miljon män som skulle komma att utbildas här från 1939 till 1945. Detta militära fort stängdes direkt efter krigets slut år 1945 och området runt omkring blev då nationalpark.
General Omar N. Bradley
Omar N. Bradley var den högste befälhavaren i den 82:a divisionen och styrde upprustningen på Camp Claiborne. Den högste rank han uppnådde var ”General of the army” som enligt mig är en rätt bra rank. Han föddes i en fattig familj, men hade tur och lyckades klättra uppför stegen till sin plats som general. Där emellan gick han på United States Military Academy och efter sin examen blev han befordrad tolv gånger till och med 1950, då han blev ”General of the Army”. Han tjänstgjorde för USA i två krig, överlevde de båda och dog 1981 88 år gammal.


Under upprustningen av 82nd trädde tre nya officerare fram, Matthew B. Ridgway, James M. Gavin och Maxwell D. Taylor. Dessa officerare kom att styra divisionen de kommande två decennierna. Divisionen med fallskärmshoppare blev den första i USA’s armé.
De allierade truppernas hoppteknik var en väldigt simpel och bra teknik. Den fungerade så att vid hoppet löstes fallskärmen ut automatiskt så soldaterna inte behövde tänka på det. När soldaterna väl skulle landa, gjorde de det på fötterna och rullade sedan över sin axel för att dämpa stöten från landningen.
I april 1943 posterades divisionen i norra Afrika där de skulle delta i invasionen av Italien.

Operation Husky 1943 9, juli
Det började med att de anföll Sicilien under ”operation Husky”. Soldaterna från den 82:a divisionen släpptes mittemellan de två ställen där 1:a och 45:e infanteridivisionerna skulle gå iland. Det var ett lyckat anfall trots att de allierade soldaterna var underlägsna, 160,000 allierade mot ca 400,000 italienska och tyska soldater. Efter slaget hade de allierade förlorat 6,000 soldater medan axelmakterna förlorat 29,000 och fått 140,000 tillfångatagna. Axelmakterna hade tur och lyckades evakuera 100,000 soldater och många fordon.

Operation Avalanche 1943 9, september
Den 82:a divisionen hade det aldrig lätt. Bara två månader efter det att Husky inleddes skickas de vidare för att var pilspetsen i operation Avalanche. Operation Avalanche var de allierades betäckning för invasionen av Italien, eller närmare bestämt just landningarna väster om Salerno. När soldaterna släpptes på landningsplatsen fick de klara sig själv längre än väntat med tanke på att den 36:e infanteridivisionen aldrig förr hade varit i strid och tog sig fram långsammare än förväntat. Som tur var fanns där även andra divisioner med mer stridserfarenhet som tog över Salerno väldigt lätt.
Efter Avalanche stred soldaterna i Italien till och med november 1943. Då togs de ut ur Italien och skickades till Storbritannien. I Storbritannien tog man itu med förberedelserna inför operation Overlord.

Operation Neptune 1944 6, juni
Operation Neptune var en del av operation Overlord. Närmare bestämt det som skedde under D-dagen, själva anfallet från land och luft. Under dagen den 4 juni hade soldaterna förberett sig för strid hela dagen. På eftermiddagen/kvällen skulle de lyfta, men Engelska kanalen härjades av kraftiga oväder som skulle göra landningen omöjlig. Så hela planen skjuts upp ett dygn, ett helt dygn till av nervositet. Kvällen den 5 juni, då gällde det. De allierade flygplanen flög in över Normandie vid tolv på natten. Flygplanen mötte kraftig beskjutning direkt. Många piloter bestämde sig för att släppa sina soldater tidigare än bestämt. Eftersom de gjorde detta blev alla soldaterna utspridda över hela Normandie. Siffrorna på de som landade rätt var väldigt dåliga, de låg runt 10%. De allierade förlorade många plan och ännu fler piloter. Soldaterna från den 82:d divisionen hade fått i uppdrag att förstöra många broar som var livsviktiga för tyskarna. De skulle även ta kontroll över vägar och kommunikationscentraler. Det var speciellt två broar som gav soldaterna från den 82:d problem. Men under befäl av general James M. Gavin lyckades de ta över den ena bron efter ett tags stridande. Men den andra bron tog de en gång, sedan tog Tyskarna tillbaka den, men till slut, efter hela två dagar lyckades soldaterna säkra den.
När soldaterna från den 82:d divisionen till slut togs ut ur Frankrike hade halva styrkan dött eller blivit skadade. Soldaterna från den 82:d divisionen har många som borde tacka dem efter att de var de enda som stod mellan massvis med tyska förstärkningar och soldaterna som slogs på stränderna.


1st Airborne division (Red Devils), Storbritannien
Den här divisionen var endast aktiv just under andra världskriget, den startades 31 oktober, 1941 och avskaffades 1945. När divisionen uppnådde full styrka bestod den 10 000 soldater. Det här var modiga och råbarkade soldater. Det var soldaterna i operation Colossus som lade grunden för den 1st divisionen. Divisionen bestod av tre stycken regementen, ett anti-tank batteri, den 4e fallskärmsskvadronen och av den ”133 Parachute

Field Ambulance”


Operation Colossus 10 februari, 1941
Operation Colossus gick ut på att 38 frivilliga kommandosoldater skulle släppas i Italien och spränga en akvedukt. Den här akvedukten var inte särskilt viktig att förstöra. Den låg i södra Italien, den försörjde runt 2 miljoner människor med vatten, 2 hamnar och en flottbas. Operationen var mer ett försök att se hur bra det skulle fungera med luftburna trupper. Så att spränga den kunde de lika gärna göra, det skulle ju inte göra det svårare för den brittiska armén. Soldaterna släpptes där de skulle men när de kom till dammen var den byggd i massiv betong istället för tegel som de hade fått höra. Men de satte ändå sprängladdningarna och hoppades. Det funkade att spränga akvedukten trots den var av betong. Tanken var sedan att de skulle vandra 50 miles till kusten utanför Salerno där en U-båt skulle plocka upp dem. De kom aldrig så långt utan vinterkylan tvingade soldaterna till vägarna där de blev tillfångatagna av Italiensk polis. En man lyckades fly och tog sig hem till England. De andra soldater som tillfångatogs blev senare avrättade. Det var efter soldaterna som utförde detta uppdrag som SAS utvecklades.

Slaget om Tunisien
Den 1st divisionens första riktiga slag var slaget om Tunisien i Nordafrika. Här stred de med flera andra Engelska divisioner, mest infanterister. De stred emot den ö/kände tyske generalen Erwin Rommel (Rommel der Wüstenfuchs). Den här generalen satte många käppar i hjulet för de engelska soldaterna. Här var det outhärdligt för både de tyska och engelska soldaterna att slåss. De var inte vana vid klimatet och blev utmattade av hettan. Det var inte heller lätt att strida i ett landskap av sand då det gav föga skydd. De allierade soldaterna vann till slut striden som orsakat dem så mycket lidande.

Operation Overlord
Under D-dagen stred inte soldaterna från 1st airborne division, de hade blivit reserver. egentligen var det tänkt att de skulle släppas söder om Caen och sedan sluta upp med 2nd army när de stigit i land, men det blev aldrig av. Det måste vara otroligt hemskt att inte få strida under D-dagen när nästan alla andra divisioner gjorde det. Efter D-dagen planerades det ca 17st operationer som 1st skulle medverka i men de blev aldrig av, först och främst för att marksoldaterna ryckte fram för fort så deras mål blev övertagna innan de han anfalla. Men den 17 september 1944, fick de äntligen sitt anfall. De skulle medverka i Operation Market Garden. Detta skulle bli det första slaget där hela enheten strider tillsammans.

Operation Market Garden
Inledningen på den här operationen blev inte som de hade tänkt sig. Tanken med operationen var att en enhet med jeepar som skulle snabbt ta sig fram till en bro och säkra den. Olyckligtvis bar många av de 38 glidflygplan, som aldrig tog sig fram, på de flesta jeeparna så soldaterna kunde inte avancera till bron så fort som förväntat. De fordonen som verkligen kom till platsen förstördes efter ett bakhåll från tyskarna. De soldater som skulle släppas utanför Arnhem spreds ut på ett stort område. Hittills hade allt som kunde gå fel, gått fel. Nu var alla soldaterna tvungna att ta sig till Arnhem till fots. Efter den första dagen hade bara halva divisionen dykt upp. När soldaterna väl kom till Arnhem anföll de såklart. Men det var bara den andra bataljonen med sina 800 soldater som lyckades bryta igenom och ta sig fram till brofästet, de omringades fort av de tyska soldaterna. Men det var här som fallskärmsjägarnas mod inte svek dem. Efter tre dagar lyckades de evakuera 250 skadade soldater. Det var på den här dagen som de andra luftburna soldaterna tog beslutet att överge John Frost och hans soldater, för att Tyskarna tryckte tillbaka soldaterna. De hade även fått order om att de skulle anfalla ett tyskt försvar i byn Oosterbeek i Holland. John Frost och hans soldater höll sin position i 4 hela dagar mot tyska pansarvärnsanfall och andra anfall. Tyskarna blev förvånade över deras motstånd. Men tyvärr lyckades aldrig de två andra bataljonerna bryta igenom och löjtnant John Frost var tvungen att säga åt sina soldater att kapitulera på den 4 dagen då de hade fått slut på ammunition. Den Engelska stridsledningen hade hoppats på att 10 000 elit fallskärmshoppare precis skulle kunna hålla bron såhär länge. Tyskarna tog alla till fånga men de blev fria igen ett år senare 1945 då de allierade trupperna hade hittat alla fångläger.

Utrustning för allierade trupper
Standardutrustning hos en fallskärmshoppare
1. M1 Garand
2. Bälte med vattenflaska
3. Hand granater
4.Fallskärm/ extra fallskärm
5.Hjälm och vantar
6. Fickkompass
7. Kniv/ bajonett kombinerad
8. Fackla
9. Pistol
10. Första hjälpen
11. Överlevnadskit
12. Rep

M1 Garand
Var ett halvautomatiskt gevär som utvecklades av John C. Garand. Han fick patent på vapnet år 1932. Tyvärr fanns där en del smärre fel som han fick ta itu med, men 1939 ansågs vapnet fungerande och den Amerikanska armén tog det i bruk. De användes första gången under anfallet av Pearl Harbor. Vapnet var mycket bra och gav de Amerikanska soldaterna ett övertag men där fanns en baksida, man kunde bara fylla på magasinet om alla patronerna avlossats. Att fylla på magasinet var inte heller det lättaste. Trots denna baksida var vapnet mycket effektivt och användes enda in på 50-talet då tillverkningen slutade och vapnet ersattes av M14. När tillverkningen upphörde använde man det ändå som prickskyttegevär enda in på mitten av 60-talet. Eftersom vapnet användes i andra världskriget, Koreakriget och början på Vietnamkriget var det väldigt lyckat.
Thompson
Var en kulsprutepistol som tillverkades för att kunna stoppa det dödläge länderna försatt sig i i första världskriget. Det var John T. Thompson som tillverkade vapnet han kom att kalla trench broom (skyttegravskvast), eftersom den skulle kunna rensa upp i fientliga skyttegravar. Vapnet var mycket kraftigt och kunde skjuta från 600-700 skott i minuten. Tyvärr hann det inte sättas i bruk innan första världskrigets slut utan det blev först klart 1921. Den amerikanska armén började först använda vapnet 1938. Den Amerikanska armén använde modellen M1. Den var speciellt utvecklad för armén och billigare än den ursprungliga modellen. Magasinet på M1 var ett stavmagasin som rymde 30 skott, till skillnad från de andra Thompson modellerna med stavmagasin som bara kunde rymma 20 skott. Amerikanarna använde vapnet under andra världskriget, Koreakriget och Vietnamkriget. Men vapnet var inte bara för den amerikanska armén, utan civila människor kunde också köpa det. Som tur är var det inte så vanligt bland de civila, eftersom det var så dyrt. Frankrike, Storbritannien, Australien, Sverige och Sovjet hade också vapnet. Sverige och Sovjet hade inte så många men de andra länderna hade en hel del. Vapnet var ju rätt fint, så det var nästan bara befäl som använde det. Idag är de mycket populära bland samlare och vissa av vapnen säljs för runt 20 000 amerikanska dollar.
Colt
Var en pistol som definitivt tog den amerikanska regeringen med storm. Den började användas av armén 1911, alltså innan första världskriget. Sedan använde de den i 74 år till 1985, det är en väldigt lång tid för en pistol. Naturligtvis uppdaterade de den. Pistolen tillverkades i otroliga 2.7 miljoner exemplar, 1.9 av dem producerades för andra världskriget.
7e Flieger Division (Germany)
I oktober 1938 bestämdes det att man skulle starta en luftburen division i Tyskland. Den kom att kallas 7e Flieger Division. År 1940, vid krigets start hade tyskarna två förband med fallskärmsjägare som var den tyska arméns elit. År 1939 hade den 7e Flieger Divisionen en styrka på hela två regementen1a och 2a Flieger regementet. Det 1a regementet utgjordes av tre bataljoner och det 2a utgjordes av två. Under de kommande två åren, alltså fram till 1941, utvecklades divisionen drastiskt. År 1941 hade den samma styrka som 1939, men divisionen hade även ett till regemente(3e regementet), en anti-tank bataljon, en artilleri bataljon, en maskingevärs bataljon m fl.
När de Tyska fallskärmsjägarna hoppade bar det bara en pistol, en liten kulspruta och hand granater. De kunde inte bära mer eftersom när de landade så gjorde de detta på knän och händer, sedan rullade de över sin egen axel. Denna teknik gjorde mer ont än de allierades som landade på fötterna och rullade sedan framåt. Men Tyskarnas teknik gjorde att de inte kunde bära så mycket för då skulle de bli skadligt. Därför bar de så lätt utrustning vid hoppet och sedan kunde de hämta vapen ur containrar som också släpptes vid landningsplatsen.

Operation Fall Weiss,
kodnamnet för anfallet av Polen. Händelsen som utlöste andra världskriget och Hitlers första chans att verkligen testa sin stridsföring (Blitzkrieg). Den gick ut på att innan anfall så bombade man viktiga vägskäl, broar tågstationer mm för att fienderna inte skulle kunna rycka tillbaka. Sedan koncentrerade man större delen av sin styrka på samma ställe och slog till hårt. När man bröt fiendens linjer här så tryckte man igenom sina soldater så de kunde gå runt och anfalla fienden i ryggen. Polens ryttare, utrustade med spjut var ju inte riktigt som de stormakter Hitler kom att möta senare i kriget, men han insåg att Blitzkrieg skulle fungera.
Uppgiften som de luftburna soldaterna hade i denna operation var att de skulle släppas en bit bakom fiendens linjer. Där skulle de ta över två flygfält som var viktiga for Polen. Men det man helst ville uppnå med att ta över flygfälten, var att förhindra Polska officerare från att lämna landet. Under denna operationen var det bara den ena bataljonen som hade striderfarenhet, så detta var i princip den ”första striden” för den 7e divisionen.
Soldaterna från 7th Flieger division deltog i en hel del andra operationer såsom invasionen av Danmark och Norge, av Frankrike, av Grekland och Kreta innan de till slut skulle medverka i operation Barbarossa.

Operation Barbarossa
Den 22 juni 1941 inleddes operation Barbarossa. Soldaterna från 7th Flieger divisionen kunde inte medverka med tanke på att de var grovt underbemannade efter striderna på Kreta. Men i september hade divisionen uppnått full styrka igen. När de väl uppnått full styrka sattes divisionen in att strida vid Leningradfronten. Soldaternas uppgift var att täppa till de hål som uppstod i det Tyska försvaret efter hand. Till vintern sattes soldaterna längst fram på fronten. De fick utstå grova förluster. Men det var inte fiendesoldaterna som orsakade förlusterna, det var kylan. Till slut i mitten av december ersattes det 1a och 3e regementet och fick komma tillbaka till Tyskland. Det 2a regementet stannade kvar i Ryssland till juni. Då kom det 2a regementet att forma grunden för det 2nd Flieger division.
Soldaterna skickades till Sicilien för att försvara ön mot de allierade truppernas anfall. De var de som försvarade de andra trupperna när de drog sig tillbaka för att bli evakuerade på Sicilien. Till slut lämnade även soldaterna från den 7e Flieger divisionen ön som de sista.
Därefter stred de i kampen om Italien och stred mot de allierade soldaterna samtidigt som de retirerade. Till slut när de allierade hade tvingat de hela vägen tillbaka till alperna gav de upp och togs till fånga.

Vapen för tyska fallskärmsjägare
FG-42/ Fallschirmjägergewehr 42
Detta kulsprutegevär var specialutvecklat för just de tyska fallskärmsjägarna. Det var bara runt 10,000 vapen som tillverkades. När de Tyska soldaterna släpptes bar de så lätt utrustning med tanke på sin teknik, detta var en av orsakerna att de led av så stora förluster vid landningarna på Kreta. De soldater som försvarade Kreta hade ju tyngre vapen. Men det var på grund av detta som man utvecklade FG-42. Vapnet var tillverkat på så sätt att det skulle gå att hoppa med trots tyskarnas hoppteknik.

MP 40/ Maschinenpistole 40,
var en lätt kulsp...