Svenskt medborgarskap

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Att få svenskt medborgarskap kan ses som ett viktigt steg i Integrationsutvecklingen. Att ha svenskt medborgarskap är i hög grad en fråga om delaktighet och betydelse. Den tidigare lagen om svenskt medborgarskap uppförde på systemet om att dubbelt medborgarskap i system skulle undvikas. Orsaken till detta var bl.a. en önskan att låta bli rösträtt i flera länder och en oro för att dubbla pålitligheter skulle kunna innebära säkerhetsproblem. Resultatet blev att många personer som önskade bli svenska medborgare inte tog detta steg, eftersom de samtidigt önskade behålla sitt ursprungliga medborgarskap. I allt större mått känner i alla fall människor i dag nära anknytning till mer än ett land. Allt fler människor vill därför vara medborgare i mer än ett land. Mot denna bakgrund antogs en ny lag om svenskt medborgarskap våren 2001. Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 2001. Den gör det fullt ut möjligt att ha dubbelt medborgarskap. Det skall alltså inte krävas av den som söker svenskt medborgarskap att han eller hon avsäger sig sitt ursprungliga medborgarskap. Vidare skall ett barn med svensk far alltid förvärva svenskt medborgarskap vid födelsen om barnet föds i Sverige. Den nya medborgarskapslagstiftningen underlättar även för barn och ungdomar med utländsk bakgrund att få svenskt medborgarskap. Ett barn som växer upp här kan få svenskt medborgarskap genom anmälan om barnet har hemvist här sedan fem år. Om barnet är statslöst räcker det med tre år. Ett statslöst barn som fötts i Sverige kan få svenskt medborgarskap direkt efter födseln om barnet har permanent uppehållstillstånd här. Ungdomar mellan 18 och 20 år kan få svenskt medborgarskap genom anmälan om personen haft hemvist här sedan han eller hon fyllde tretton år. Om personen är statslös är hemvist sedan han eller hon fyllt 15 år tillräckligt. Genom dessa regler underlättas integrationen för barn och ungdomar och Sverige visar att barnen är välkomna och att de betraktas som fullt tillhöriga det svenska samhället.

Regeringen beslutade i januari 1999 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en undersökning av krav på svenskt medborgarskap och andra krav skildrade till medborgarskap i lagstiftningen. Enligt ett senare beslut av regeringen har arbetet från och med den 1 februari 2000 skötts i form av ett jämlikt sammansatt utredning. I december 2000 lade utredningen fram sin rapport som innehöll förslag om att kravet på svenskt medborgarskap i många fall skall tas bort. Utgångspunkten var att medborgarskapskrav i lagstiftningen skall tas bort om det inte är sakligt hållbart att bevara kraven. Mot bakgrund av förslagen har regeringen i januari 2002 till riksdagen överlämnat ett förslag, avskaffande av medborgarskapskrav för advokater m.fl. Betänkandet i övrigt behandlas vidare i Regeringskansliet. Integrationsverket har erbjudits i uppdrag att utarbeta information om medborgarskapets innebörd och medverka till att den sprids på lämpligt sätt bland såväl svenska som utländska medborgare och statslösa. Integrationsverket skall även utarbeta ett informationsmaterial som ger exempel på hur särskilda riter kan hållas för personer som skaffat sig svenskt medborgarskap och sprida informationen till kommunerna. Vid genomförandet av uppdraget skall Integrationsverket förhandla med Migrationsverket.



Integrationspolitiken

Integrationspolitiken innebär att utförandet av den generella politiken
skall utgå från alla människor som bor i Sverige, oavsett utmärkande för ett folk eller
bildande bakgrund. Integrationspolitiska mål och synsätt skall inneslutas
inom alla samhällsområden.
Invandrares behov skall, precis som andras behov, uppmärksammas inom ramen
för den generella politiken. Integrationspolitiken skall inriktas på
förhållanden och anordningar i hela samhället och inte som tidigare vara
inriktad på invandrare och samhällets relationer till dem. Introduktionen
av nyanlända flyktingar skall däremot fortsätta att vara en säråtgärd. Men
denna säråtgärd måste på ett bättre sätt utgå från den enskilda
invandrarens bakgrund och utgångspunkter. I introduktionen och
svenskutbildningen skall inte invandrare behandlas som en likformig
grupp utan handlingar skall utformas flexibelt utifrån individuella behov.
Vad som sker den första tiden i Sverige är av stor betydelse för den kommande integrationsprocessen.
Regeringen bedömde också i förslaget att de integrationspolitiska målen inte kan inneslutas i den generella politiken utan aktivt förändringsarbete. En av de viktigaste uppgifterna för att komma fram till de integrationspolitiska målen bör verkligen av den orsaken vara att ständigt följa upp vad som sker inom olika områden och nivåer i samhället samt att vara uppmärksam på hur social rörlighet, välfärd och levnadsvillkor utvecklas med utgångspunkt från samhällets mångfald. Det är också viktigt att regeringen och riksdagen kontinuerligt informeras om utvecklingen och att hinder för integrationspolitikens genomslag identifieras så att beslut om förändringar kan fattas.

Det integrationspolitiska beslutet inrättades en ny myndighet,
Integrationsverket, med ansvar för att integrationspolitiska mål och uppfattning får genomslag på olika samhällsområden. Förslaget innehöll också ett antal ytterligare förslag och bedömningar i syfte att underlätta genomförandet av den nya integrationspolitiken.
När riksdagen antog målen för den nya integrationspolitiken underströks det av både regeringen och riksdagen att målen om allas lika möjligheter och rättigheter också innebär skyldigheter. Riksdagen ansåg senare att detta borde klargöras genom en komplettering av målen för integrationspolitiken vilket gavs regeringen tillkänna. I samband med hanteringen av budgetförslaget 2001 beslutades att ordet skyldigheter
skulle bifogas till det integrationspolitiska målet om lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett utmärkande för ett folk och bildande bakgrund.



Knappt en halv miljon människor i Sverige, drygt 5 procent av Sveriges
befolkning, var år 2000 inte svenska medborgare utan hade medborgarskap
i något annat land. Majoriteten av dem med var annat medborgarskap och
födda utomlands, 83 procent, medan 17 procent var födda i Sverige.

Samtidigt finns det många som inte är födda i Sverige, men som har blivit svenska medborgare. Den som har bytt till svenskt medborgarskap sägs har blivit naturaliserad. Av samtliga som invandrat till Sverige och som bodde här år 2000 var drygt 60 procent naturaliserade. För att bli svensk medborgare krävs i grund att man har fyllt 18 år och varit bosatt i Sverige sedan fem år (två år för nordiska medborgare). Den som är flykting eller statslös skall ha bott fyra år i Sverige för att få medborgarskap. Därutöver ställs krav på ett pålitligt levnadssätt. Medborgarskap kan ha betydelse för enskilda människors integrationsutvecklingsgång och känsla av inflytande och medverkan i samhället. För många har medborgarskap en känslomässig sida och förutom det korrekta rättigheter som följer av medborgarskap, såsom rösträtt och valbarhet till riksdagen, förorsaka medborgarskap andra fördelar som t.ex. Underlättar resandet och känsla av tillhörighet. Sannolikt kommer antalet svenska medborgare att öka sedan lagen om svenskt medborgarskap gick i kraft den 1 juli 2001 och det blev möjligt att ha dubbelt medborgarskap. Bort från integrationshänseende är den nya lagen viktig, den markerar att en typ inte behöver välja en överensstämmelse och ett hemland, utan kan vara tillhörig mer än ett land samtidigt.



1.

Vad tycker vi är bra/dåligt med svensk invandringspolitik?

Vi tänkte börja med att ta ställningen vad vi tycker är bra i svensk invandringspolitik
vi ser det från en annan synvinkel och inte från vårt eget perspektiv. Om vi skulle befinna oss i ett land där det är krig och elände så skulle vi verkligen vara glad att det finns ett land som Sverige som nästan tar in ett överflöd med invandrare men man har ju en chans att faktiskt rädda sitt eget liv och förmodligen ens familj.


2.

Våran jämförelse mellan Sverige och Finland

I Finland så är det otroligt mycket svårare att ens få komma in i landet, och när man väl kommit in i landet så tar det inte lika lå...