Franska Revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag har fått i uppgift av min magister att skriva om franska revolutionen, som var en politisk revolution. Den började i slutet av 1700 talet och slutade i början av 1800 talet. Jag tänker inte fokusera på något speciellt, utan det ska vara en kort överblick av det som har skett, det jag kommer att fokusera lite mer på, kommer nog vara politiken. Mina frågeställningar är: Vilka var orsakerna till revolutionen, och vad hände efter.

Material & metod
Min enda källa är ett faktahäfte, jag kommer att läsa i det och sedan med mina egna ord skriva om franska revolutionen.



Vilka var orsakerna till att revolutionen satte igång?
Frankrike som nation hade ont om pengar, det berodde t.ex. på att det hade varit missväxt och att mycket av pengarna gick till krig. Kungen ville ändra på detta så han kallade till riksdagen.
Det fanns tre stånd (klasser): Adeln, kyrkan och det tredje ståndet som till mestadels var bönder. Adeln och kyrkan ägde väldigt mycket jord, jorden var skattefri.

Förmåner och missnöjen
De två högre stånden hade privilegier. De behövde inte betala skatt och adelsmännen hade rätt till alla högre ämbeten. Adelsmännen hade dessutom polismakt vilket gjorde att de dömde över bönderna i trakten. Medlemmarna i det tredje ståndet var väldigt missnöjda, de önskade att adelns och kyrkans privilegier skulle utplånas.

Dålig ekonomi
Fransmännen blev ”inspirerade” av amerikanska revolutionen plus att den franska statsskulden hade ökat p.g.a. Frankrike hade hjälpt kolonisterna. Det var som jag nämnt tidigare ont om pengar. Statens utgifter var större än inkomsterna. Pengarna tog slut i Statskassan. Det var brist på mat, skörden hade slagit helt fel och det var stor brist på livsmedel vilket gjorde att priserna steg.

Politiken
En ström av politiska diskussioner följde i landet, folk krävde att det gamla systemet skulle avskaffas.
Den 5 maj 1789 sammanträdde generalständerna, de samlades i Versailles. I församlingen var det 300 adelsmän, 300 präster och 600 ombud från det tredje ståndet. En av de adelsstyrda domstolarna hade tagit beslut att generalständerna skulle arbeta på samma sätt som de hade gjort förr. Stånden skulle samlas var för sig. När det var omröstning skulle varje stånd ha EN röst var, vilket betydde att det tredje ståndet skulle hamna i ”underläge”, alltså att ”de två högre stånden hade övertag”(Revolutioner som förändrat världen S.27).
Det tredje ståndet begärde genast att alla ombuden skulle vara i samma lokal och att varje person skulle ha var sin röst. En del ombud från de högre stånden höll med om det.
En tid senare ”förklarade det församlade tredje ståndet att det utgjorde en nationalförsamling och hade rätt att fatta giltiga beslut” (Revolutioner som förändrat världen S.27). Alla i församlingen hade en röst var, till slut godkände kungen den.

Kaos i Paris
Under de följande veckorna var det stor orolighet i Paris. Tullstationer brändes ner, utsvultna folk utan bostad och jobb gick till huvudstaden, stölder förekom överallt. Allt det blev till ännu värre rykten och alla fick panik. Flera stadsbor
fixade vapen att försvara sig med. Det ryktades att adeln hade lejt luffare för att skrämma borgarna. Väldigt många trodde på det.

Revolutionen bryter ut i Frankrike
Bastiljen angrips
Den 14 juli 1789 samlades en stor skara människor utanför en gammal fästning som kallas bastiljen, den användes dock som fängelse på denna tid. Parisarna trodde att det fanns förråd av vapen och krut i bastiljen så de krävde att kommendanten skulle öppna. Men folkmassan blev beskjuten från fästningen istället. Parisarna utanför bastiljen tog nu kanoner och började skjuta mot fästningen och eftersom kommendanten inte fick någon hjälp, öppnade han portarna. De beväpnade parisarna stormade in i fästningen och mördade genast ett par soldater. Kommendanten och borgmästaren mördades också och sedan ”bars deras huvud i triumf runt staden” (Revolutioner som förändrat världen S.28).

Bönderna
När bönderna fick reda på allting blev det en lika upprörd stämning som i huvudstaden. Rykten spreds om att olika rövarband skulle anfalla. De passade på att anfalla godsägarnas gårdar och brände ner de eller förstörde godsens arkiv. Arrendebrev försvann och de som tidigare hade arrenderat kunde påstå att jorden var deras. Alla skyllde sedan på ”strårövarna”.

Privilegierna avskaffade
Mellan den 4 och 5 augusti hade nationalförsamlingen ett sammanträde. De invigda samlades till ett sent möte, under avtal förklarade en adelsman att han ville avsäga sig sina förmåner.
Han hade så bra tal att andra gjorde som han. När mötet var klart på morgonen var privilegierna avskaffade. Fransmännen var jämbördiga och kungen hälsades som ”den franska frihetens förnyare”. Revolutionens motto var nu: ”Frihet, jämlikhet och broderskap.”

Revolutionen fortsätter
Nationalförsamlingens förklaring
Församlingen gav ut en förklaring om de mänskliga medborgerliga rättigheterna. Rättigheterna som yttrades var frihet, äganderätt, trygghet och motstånd mot förtryck. I förklaringen nämndes också likhet inför lagen, lika beskattning och rätt att inneha statliga ämbeten.

Kyrkans egendom beslagtagen
En tid senare la nationalförsamlingen beslag på kyrkans egendom. Jorden såldes och staten fick in väldigt mycket pengar. Men då uppkom det istället en utdragen strid mellan kyrkan och den franska staten.

Revolutionen över – vad hände sen?
Nationalförsamlingens författning
Nationalförsamlingen var tvungen att skaffa lagar om hur landet skulle styras. När det var färdigt presenterade kungen författningen och förklarade att revolutionen var över.
Revolutionen hade pågått i två år och resultatet till den var att: Adeln inte längre hade sina privilegier, kyrkan sin egendom och kungen sin makt.

Ännu fler reformer
Många ville utföra ännu fler reformer. Framför allt att avskaffa kungadömet och att Frankrike skulle bli en republik. Många ville göra om samhället helt och hållet. De fick hjälp av arbetarna att förändra omständigheterna. Ett uppror bröt ut i arbetskvarterna. Kungen togs till fånga och revolutionsmännens motståndare drevs ut ur landets styrelse.

Republiken och Konventet
En ny församling skapades för att ändra på samhället, församlingen kallades konventet.
Kungadömet avskaffades och Frankrike blev en republik. Några i konventet ville döma kungen till döden, andra ville döma honom till landsförvisning. I januari 1793 omröstades det om att döma kungen till döden eller inte. Till slut blev det så att kungen dömdes till döden med en rösts övervikt. Både kungen och drottningen avrättades i giljotinen och många andra franska medborgare gick mot samma öde.

Krig
”De radikala ville sprida revolutionen” (revolutioner som förändrat världen S. 30), de ville hjälpa andra att störta gamla regeringar. De länder som skulle bli befriade skulle skapa ett förbund av republiker ihop med Frankrike. Revolutionära grupper uppkom överallt och regeringarna hade svårt att stå emot.
Frankrike var snart i krig, men det gick dåligt för dem och hatfulla trupper trängde in mot gränserna.
Många franska flyktingar jobbade på att skaffa utländsk hjälp för att införa den gamla ordningen igen. Snart hade den franska republiken en armé på 800 000 man. Det var den största i Europa.

Revolutionsdomstolarna
Revolutionen ledde till ett skräckvälde, alla var misstänksamma mot varandra och trodde att folk var motståndare till de nya tiderna. För att få kontroll över motståndet inrättade konventet revolutionsdomstolar. Tusentals människor dödades så fort någon trodde att de var motståndare till konventet.

Napoleon
Napoleon Bonaparte var en ung fransk general, han ville ha tillbaka kungadömet. 10 år efter att franska revolutionen brutit ut genomförde Napoleon ett plötsligt maktskifte i Paris. Ihop med politiker utropade han en ny republik och gjorde så att han blev ledare som ”förste konsul”. Efter 5 år hade den franska revolutionen blivit en militärdiktatur. Napoleon utropade sig till kejsare och Frankrike blev ett kejsardöme.''''



Analys
Att revolutionen utbröt just i Frankrike har sina anledningar. Men egentligen kunde det ha hänt var som helst i Europa, förr eller senare. Det som var avgörande var en blandning av ett svårt ekonomiskt läge, stora sociala orättvisor och en svag kungamakt. Frågan är om revolutionen alls kunde undvikas. Visst, om kungen hade fått absolut makt , lyckats genomföra reformer och göra så att adeln och kyrkan inte längre hade privilegier, kunde han vända ekonomin, vilket förmodligen skulle leda till att vanligt folk fick tillbaka förtroendet för kungen.
Det tredje ståndet var de som egentligen startade revolutionen, och det förstår man ju, eftersom det var de som hade det svårast och de var flest. Det är inte konstigt att det blev som det blev. Missnöjet växte och växte tills de inte klarade av det längre, det var stora orättvisor som att adeln och kyrkan inte betalade skatt, adeln hade polismakt m.m.
Stormningen av bastiljen var en bra början för att få kungen och regeringen att ta tag i saken.
Visst hände det hemska saker som exempelvis avrättningarna, där tiotusentals personer halshöggs i giljotinen. Men! Jag tror tyvärr inte att folket skulle få som de ville om de inte använde sig av våld.
Enligt mig var den riktiga orsaken brist på demokrati. Det jag menar är att bönderna blev utnyttjade av de två högre stånden på alla möjliga sätt och att det tredje ståndet inte hade några rättigheter. Med andra ord hade de två högre stånden absolut makt. Jag tycker att kungen skulle ha inkallat riksdagen regelbundet så att de tre stånden kunde diskutera om den dåvarande situationen i landet, men istället kallade han in generalständerna för första gången 150 år efter att den hade varit samlad senast.
I den nyare historien kan man se att länder med absolut makt som t.e.x. de föredetta kommunistiska länderna som hade brist på demokrati, bröt ut i krig. Så blev det med Frankrike.
Jag har tänkt på en sak. Det kan inte vara en slump att det just hände i där. Varför hände det just i Frankrike?
Jo, för att deras mentalitet är inte som andras. det är väldigt synligt även idag. Så fort det är någon förändring eller något speciellt händer, protesterar och demonstrerar franskarna.

Det fanns många orsaker till revolutionen: Ekonomin, orättvisan, privilegierna, oron, matbristen m.m.
Men som jag skrivit tidigare var det i alla fall enligt mig bristen på demokratin som var felet. Varför? Jo, för att det skulle vara helt annorlunda om det var demokrati. Alla skulle ha samma rättigheter, man skulle lösa saker tillsammans och det skulle bli minskad risk till krig. Om det inte hade blivit krig, skulle de inte behövt slösa så mycket pengar på det, och då skulle Frankrike ha mer pengar, vilket skulle leda till mindre sociala oroligheter. I stort sätt så var det bristen på pengarna och maten som ledde till revolution. Med mer pengar skulle de kunna skaffa mer mat. Det var landets ledning som var felet helt enkelt.

Efter den franska revolutionen var det ett antal viktiga händelser: Nationalförsamlingen skaffade lagar om hur landet skulle styras, kungen presenterade författningen och förklarade att revolutionen var över, kungen dödades och frankrike blev republik, alla blev misstänksamma mot varandra och väldigt många avrättad...