Feminism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag har valt att skriva om feminism för att det är ett mycket aktuellt ämne som flitigt debatteras i media, men som många samtidigt har svårt att definiera. När olika politiker pratar om feminism och kvinnoförtryck har de sällan samma uppfattning om vad de egentligen menar och vad det innebär i praktiken. Hur vet man om man utsätts för förtryck?
Jag frågade min mamma om hon var feminist. Hon tvekade länge men efter en stund sa hon ”nja, jag är för jämställdhet och så, att kvinnor ska ha samma rättigheter som män och lika lön, men feminist det tror jag inte”. Svar liknande min mammas är vanliga när den här frågan ställs. Vad beror det på?
Enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) betyder ordet feminism ”åskådning som hävdar o. rörelse som arbetar för kvinnans fulla (ekonomiska, sociala o. politiska) likställighet med mannen”. Enligt mig motsvarar den förklaringen precis min mammas åsikt. Varför drar hon sig då för att kalla sig feminist? För många har ordet feminist en negativ ton, varför?
Skulle jag istället fråga en vänsterpartist vad han eller hon menar med ordet feminism och jämföra det med ett svar från en moderat skulle jag få ganska olika svar. På vilket sätt skiljer sig deras tolkningar åt och av vilka anledningar?
I de följande kapitlen har jag försökt besvara ovanstående frågor.


Feministiska inriktningar
Det finns många olika inriktningar inom feminismen. Gemensamt för alla är dock
1: att kvinnor generellt sett är underordnade män
2: att detta förhållande skall ändras
Nedan beskrivs de vanligaste inriktningarna inom feminismen.

Likhetsfeminism
Den idag vanligaste feministiska inriktningen är likhetsfeminismen, även kallad likartsfeminism. Till skillnad från en särartsfeminist anser man att de biologiska faktorerna endast är en ursäkt för fortsatt kvinnoförtryck. Likartsfeminister pekar på uppfostran och uppväxtmiljö som de viktigaste faktorerna i att skapa genus, d.v.s. könsroller. De menar att man redan som liten blir formad till att antigen uppföra sig som tjej – tyst, omtänksam och snäll, eller kille – hård, tuff och utåtriktad. Detta är inget som görs medvetet utan något som har vuxit fram i generationer och finns med i våra värderingar utan att vi tänker på det. Likhetsfeminister vill förändra samhället främst genom att bryta det djupt rotade tankemönstret om att kvinnor och män har olika genus från födseln.

Särartsfeminism
Särartfeminismen uppstod i slutet på 1800-talet då kvinnor organiserade sig för ökad rätt till utbildning. Dagens särartsfeminister vill få ett mer jämställt samhälle genom att uppvärdera statusen på kvinnliga sysslor. De menar att män och kvinnor faktiskt är olika av naturen och har givna roller i samhället, att mannen och kvinnan, med olika behov och färdigheter, kompletterar varandra i fördelningen av uppgifter. Därför vill de inte förändra radikalt på kvinnor och mäns sysslor utan låta var och en göra det människan av naturen är bra på. Den dominerande gruppen anhängare av den här inriktningen är religiösa feminister som håller fast vid de religiöst definierade könsskillnaderna.

Andra mindre inriktningar
Liberalfeminismen, vill främst få ett mer jämställt samhälle inom yrkeslivet och rättsväsendet och politiken. De tror att förtrycket beror på för lite plats för kvinnor inom just dessa områden. Detta skall ändras på genom lagar och sociala reformer, t.ex. genom att uppmuntra pappaledighet.
Socialistisk feminism, grundar sig i Karl Marx och Friedrich Engels teorier om ett samhälle helt fritt från förtryck, både mellan medborgares olika klasser och mellan kön. De menade att privat ägande medför ökat kvinnoförtryck där mannen också anses äga kvinnan.
Anarkafeminismen, kombinerar feminismen med anarkism. Anarkister strävar efter att avskaffa all form av makt där någon bestämmer över någon annan i samhället. Detta kombineras med feminism. De vill inte att kvinnorna ska ta över makten av männen utan att helt avskaffa den.
Queerfeminism, som liksom queerteorin utgår från att vår sexualitet är skapad och formad utifrån var vi lever och hur vi påverkas av andra. De menar att vi inte föds som hetero- eller homosexuella utan att vi i många fall får lära oss att tycka om en viss sorts människor. På samma sätt anses våra genus, alltså våra könsroller, skapas.

Historia
Under franska revolutionen i slutet av 1700-talet stred människorna för mindre ekonomiska orättvisor och ökad makt hos folket. Då väcktes även jämställdhetsfrågan. Ökade rättigheter började krävas specifikt bland kvinnorna.
Tanken om alla människors lika värde spreds runt om i Europa och många feministiskt inriktade böcker skrevs. År 1792 ger Mary Wollstonecraft ut en klassisk skrift som heter Till försvar för kvinnans rättigheter. I den skrev hon att kvinnan inte var skapad som ett komplement till mannen utan var en egen självständig individ som skulle ha rätt att bestämma över sitt eget liv och utveckling. Dock lyckades denna tidens författare inte påverka politikerna och samhället anmärkningsvärt. Feminismen blir för en tid bortglömd.
I mitten av 1800-talet etablerade sig liberalismen, med ett krav på ökad frihet, allt mer i Storbritannien. Då togs feminismen upp igen, fast i nya former. Liberalfeminister kom med åsikten att kvinnor skulle ha samma medborgerliga och politiska rättigheter som män. John Stuart Mill var filosof inom det feministiska tänkandet under denna tid. an skrev Förtrycket av kvinnorna som anses vara ett mycket viktigt riktmärke inom liberalfeminismen. I den skriver han att man går miste av 50 % av befolkningens kapacitet genom att utesluta kvinnorna från utbildningar och arbetsmarknad. År 1867 föreslog Mill rösträtt för kvinnor i det brittiska parlamentet men majoriteten röstade ner förslaget.
När Sovjetunionen blev kommunistiskt i början av 1900-talet föreslogs lagar som stärkte kvinnors roll. De skulle få rösträtt och mammaledighet, rätt att skilja sig och få samma lön som män. Daghem och kollektiva kök skulle göra kvinnan mindre bunden till hemmet och skapa en chans att komma ut i arbete, men en del av lagarna stiftades aldrig och det fanns ingen möjlighet att kritisera staten.

I Sverige
Under första världskriget gick många svenska män ut i krig. Då fick kvinnorna chans att ta över jobben inom kollektivtrafiken, offentliga förvaltningar och i fabriker. Därmed försvann många fördomar om att kvinnor inte kunde arbeta. De fick en chans att visa att de kunde stå på egna ben. Efter kriget drabbades världen av en ekonomisk depression, så även Sverige. Det blev ont om jobb och kvinnorna blev återigen hemmafruar.
Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet började växte en ny kvinnorörelse fram. Den startades inte av några speciella personer eller utifrån någon speciell händelse utan var ett resultat av att många människor som brydde sig om samma frågor. Huvudfrågorna var kvinnans rätt till sin egen kropp och lika lön för lika arbete.
Det fanns även mindre, mer radikala grupper som ville ha ett samhälle som grundade sig helt på kvinnor. Detta var inte speciellt populärt bland den övriga befolkningen då deras åsikter innebar att mannen stängdes ute. Det var inte meningen enligt den traditionella feminismen som vill ha ett jämställt samhälle där kvinnor och män får lika stort utrymme.
Den radikala rörelsen förväxlades med grundrörelsen och det gjorde att feminismen fick ett dåligt ryckte. Det blev impopulärt att kalla sig feminist. Än en gång föll feminismen i glömska.
På 1990-talet fick den svenska feminismen ett uppsving då feminismen kom upp på dagordningen inom politiken. Många riksdagspartier började kalla sig feministiska. Även i andra länder blev feminismen ett hett ämne.
Trots att partierna var överens om att de var feministiska var det ingen som visste den exakta innebörden av det och hur en feministisk politik skulle bedrivas. På grund av detta bildades i Feministiskt Initiativ.

Feministiskt Initiativ
Feministiskt Initiativ (Fi) bildades innan valet 2006 för att visa de andra partierna hur en riktig feministisk politik skulle bedrivas. Syftet är att undanröja könsdiskriminering, rasism och heteronormativitet. Några av de viktigaste frågorna är:

- Att höja kvinnors löner. Exempelvis tjänar en fabriksarbetare 4000 kr mer i lön än någon som arbetar inom vården. FI har som mål att denna löneskillnad ska utjämnas.

- Att stat och kommun ska ta större ansvar för att motverka mäns våld mot kvinnor och hjälpa redan utsatta i större utsträckning. De tycker att det behövs fler kvinnojourer och folk som arbetar förebyggande mot kvinnovåld.

- Att arbeta förebyggande mot diskriminering av kvinnor inom politik, arbetsliv och i hemmet. De vill förändra attityden till kvinnans roll så att den blir jämlik med mannen.

- Att individualisera föräldraförsäkringen. En individualiserad föräldraförsäkring innebär att föräldrapenningen blir uppdelad mellan föräldrarna, att se dem som individer istället för ett gemensamt hushåll. Det ska göra ansvaret för hemmet och barnen mer jämnfördelat mellan mamman och pappan.

FI har i nuläget ingen partiledare. I styrelsen finns 13 personer, var av två är partiets talespersoner, Gudrun Schyman och Stina Sundberg. Gudrun var länge aktiv i Vänsterpartiet där hon satt i riksdagen mellan 1988 och 2006. Hon har även varit aktiv inom fredsrörelsen och kampanjen mot kärnkraft. Stina arbetar som kanslichef på RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Tidigare var hon med och byggde upp kvinnofolkhögskolan där hon länge var rektor.

Feminism inom riksdagspartierna
Vänsterpartiet anser sig vara ett feministiskt parti. De menar att det finns en bestämd könsmaktsordning där männen konsekvent är överordnade kvinnor. Det krävs en förändring av hela samhället för att bryta detta mönster.

Även Socialdemokraterna kallar sig feminister. Grundsynen bygger på ett samhälle med lika rätt och lika ansvar för både kvinnor och män. Partiet vill motverka den systematiska genusordningen där kvinnor ständigt förtrycks.

För Miljöpartiet har jämställdhet alltid haft en central roll. De har bl.a. alltid varit noga med en jämn könsfördelning i partistyrelsen och på ledande poster inom partiet. Ett tydligt exempel på detta är att partiet inte har någon partiledare utan istället två språkrör – en man och en kvinna som för partiets talan. Samtidigt menar de att det krävs mer för att bryta tusenåriga traditioner av kvinnoförtryck. Dock finns ingen riktigt utarbetat handlingsplan för feminism än.

Enligt Centerpartiet innebär feminism ett gemensamt ansvar mellan kvinnor och män att förändra samhället. De vill att varje människa ska behandlas som en egen individ och inte placeras i fack. Centerpartiet betonar viljan till ekonomisk jämställdhet och en jämn fördelning av hemmasysslorna.

Folkpartiet vill framför allt höja statusen på kvinnors yrken. De vill bl.a. avskaffa monopolet inom vården för att därmed skapa fler arbetsgivare inom de kvinnodominerande yrkena. Därmed hoppas partiet att fler kvinnor ska bli egenföretagare.

Kristdemokraterna vill inte använda sig av begreppet feminism så länge det inte finns någon klar och gemensam definition av vad feminism egentligen är. Kristdemokraternas grundfilosofi är så fullständig och hållbar att den garanterar alla människors fri- och rättigheter om den efterlevs. Därför behöver den inte kompletteras med andra begrepp.

Moderaterna kallar sig inte ett feministiskt parti men har enskilda medlemmar som anser sig vara feminister. De tror på alla människors rätt att själv välja hur man vill leva sitt liv i förhållande till varandra. Moderaterna är emot lösningar där alla kvinnor dras över en kant, t.ex. med könskvotering. En sådan särbehandling ökar könsskillnaderna, menar de.

Berit Ås och De sju härskarteknikerna
Berit Ås är professor i socialpsykologi och har skrivit många böcker inom kvinnokultur och härskartekniker. Hon har identifierat sju stycken olika härskartekniker som kan användas mot alla undertryckta grupper i samhället, men framför allt kvinnor som är en speciellt utsatt grupp i vårt samhälle.

Osynliggörande
Osynliggörande sker när kvinnor glöms bort, ignoreras och anses irrelevanta. Det kan till exempel ske när en grupp diskuterar något runt ett bord. Hon väntar länge på att få ordet och när det äntligen blir Hennes tur att tala har samtalsämnet redan bytts ut. Då är det ingen som har lust att lyssna på vad Hon hade att säga. Det får Henne att känna sig mindre betydelsefull.

Förlöjligande
När kvinnor blir hånade för vad de åstadkommit eller hur de generellt anses uppträda. Hon bestämmer sig t.ex. för att skaffa en motorcykel. Då kommer en kille fram och fäller en kommentar i stil med: ”nämen ska lilla stumpan köra motorcykel alldeles själv, klarar du verkligen det ute på de stora vägarna?” En sådan kommentar nedvärderar Henne just för att hon är tjej.

Undanhållande av information Undanhållande av information försiggår när män endast delar viktig fakta med andra män för att det känns mest naturligt. Då missar kvinnor information på t.ex. arbetsplatsen när männen fortsätter diskussionen från personalmötet på puben istället. Detta leder i sin tur till att de inte kan hänga med i resonemanget och dumförklaras.

Dubbelbestraffning
Dubbelbestraffning pågår när både det Hon gör och det Hon inte gör är fel. Det sker ofta i samband med fördomar. T.ex. kan kvinnor bli beskyllda för att inte vara tillräckligt aktiva inom politiken, samtidigt som kvinnliga politiker blir beskyllda för att in ägna tillräckligt mycket tid med familjen.

Påförande av skuld och skam
Detta sker främst genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Det kan ske när Hon försöker förändra sin situation där Hon känner sig förtryckt men istället uppfattas nedvärderande för att Hon inte tycker det är bra som det är.

Objektifiering
Objektifiering är när kvinnor ses som ett objekt, till för att tittas på, istället för en person, när utseendet är det viktiga och inte individen inuti. Det kan exempelvis vara så att den snyggaste tjejen med djupast urringning har större chans att få jobbet vid en anställningsintervju istället för tjejen med mest kompetens.

Våld och hot om våld
Våld och hot om våld är något som många kvinnor lever med dagligen utan att vara medvetna om det. Det är inte många tjejer som vill gå själva hem genom en mörk park en lördagsnatt av rädsla för att bli påhoppad. Det kan även gälla i en vanlig diskussion där män har lättare för att hota med kroppsspråk och röstläge.

Berit Ås tycker det är viktigt att dessa härskartekniker lyfts fram så att kunskapen om dess existens sprids. Med en ökat medvetenhet blir det lättare att undvika dem. Annars är det lätt att råka förtrycka någon utan att egentligen vara medveten om vad det är man gör.

Viktiga årtal
Här nedan följer några årtal i urval som har påverkat jämställdheten i Sverige positivt under historiens gång.

1864 - lagen om husaga avskaffas. Mannen får inte längre slå sin hustru lagligt.

1921 - kvinnor i Sverige får rösta för första gången i riksdagen. Två år tidigare hade kvinnor fått börja rösta i de kommunala valen.

1947 - den första kvinnan kommer in i regeringen. Hon hette Karin Kock-Lindberg och var socialdemokrat. Hon var även Sveriges första kvinnliga professor i ekonomi och satt bl.a. som folkhushållningsminister år 1948-1949.

1965 - våldtäkt inom äktenskapet förbjöds. Innan dess kunde kvinnan formellt sett inte våldtas av sin man.
.
1979 - homosexualitet tas bort som sjukdom hos socialstyrelsen. Tidigare hade homosexualitet betecknats som en mental rubbning.

1999 - det blir förbjudet att köpa sexuella tjänster. Straffet är böter eller fängelse i högst 6 månader. Säljaren begår dock inget brott.

Avslutning
Genom det här arbetet har jag fått en bredare och djupare förståelse kring feminismens bakgrund och hur den ser ut idag. Jag har kunnat skaffa mig klarare åsikter kring ämnet och fått en bättre förståelse för feminismens budskap.
Det finns olika syn på vad feminism är och hur den ska tillämpas. Det finns likhetsfeminister som anser att omgivningen skapar genus och totalt vill förändra människors tankesätt och uppfostran, och så finns det liberalfeminister som anser att förtrycket beror på att kvinnor inte har fått chans att ta för sig. De vill öka kvinnors möjligheter till karriär.
Feminismen har blandats med oändligt många ideologier, t.ex. kommunismen, liberalismen, anarkismen, miljörörelsen och queerrörelsen. Därför har det uppkommit så många olika uppfattningar om vad feminism innebär. Ibland har då feminismen fått stå till svars för mer radikala åsikter än vad själva betydelsen i ordet innebar från början. Därför drar sig många för att kalla sig feminister även om de egentligen har feministiska åsikter.
Vilken sorts feminist man är hör ofta ihop med partipolitisk tillhörighet. En feminist i Vänsterpartiet skiljer sig tydligt från en moderat feminist. Vänsterinriktade politiker är mest typiska för att vara likhetsfeminister eller anarkafeminister medan mer liberala partier är just liberalfeminister. Socialdemokraterna står för en till nam...