Feminism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Feminismen förebygger kvinnors och mäns jämlikhet i samhället, den vill bidra till att uppnå rättvisa mellan könen. Feminism ansluter till demokratiska ideal som förespråkar mänskliga fri- och rättigheter till alla människors oavsett kön, klass, ras, religion eller sexuell läggning. Detta benämns också som jämlikhet. Begreppet jämställdhet används när man talar om förhållandet mellan könen och är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Feminism är en livsåskådning, en tolkning av förhållandet mellan könen. Det finns många olika feministiska inriktningar.

Särartsfeminism
Särartsfeminismen uppstod år 1884 då en kvinnorörelse bildades. De strävande efter att kvinnan skulle få större möjlighet att utbilda sej och skaffa arbete. Detta problem dyker dock väldigt sällan upp nu för tiden. Samhället ska inte bara vara rättvist, det behöver kvinnor. Det finns saker som bara kvinnor kan och vet. Man behöver kvinnor på framträdande poster för att även få kvinnans perspektiv och åsikt i viktiga beslutsfattande. Här betonas könens särart och olikhet och kvinnan och mannen anses komplettera varandra på ett positivt sätt. Vidare menar man att ”det kvinnliga” inte synliggjorts och värderats i samhället.

Man får samtidigt inte glömma att hemmafruepoken egentligen är en historisk parentes. Kvinnor har alltid arbetat, men kvinnorna har ofta utgjort en speciell typ av arbetskraft som rekryterats när det funnits behov av det och dessemellan återgått till sysslor i hemmet.

Likhetsfeminism
Istället för att lyfta fram olikheter mellan könen betonas här likheter och rättvisa. Enligt detta sätt att se kan båda könen yrkesarbeta och ta hand om barn och familj. Likhetsfeministerna menar att det finns en risk med att tala om män och kvinnors olikheter.

Inom forskningen talar en del om genussystemet som orsaken till att kvinnor generellt har svagare ekonomisk och politisk ställning än män. ”Genus kan definieras som det socialt konstruerade könet som göra att män och kvinnor ´tillåts´ bete sig annorlunda under olika historiska skeenden och i olika kulturer. Genussystemet utmärks av två lagar, den första är att hålla könen åtskilda och den andra är att mannen räknas som norm. Innebörden i den första lagen är att ett system med under- och överordning kan bibehållas genom att könen separeras, främst ifråga om fysiska platser, sysslor och genom tillägnandet av psykiska egenskaper hos vartdera könet. Den andra lagen gå ut på att mannen betraktas som människa och individ, och får därigenom makten att definiera verkligheten. Kvinnor blir då det avvikande och andra könet. Ett ex på detta är att lönen och statusen sjunker när kvinnor börjar dominera ett tidigare helt manligt yrkesområde” (Yvonne Hirdman).

Marxistisk feminism
Den uppmärksammar inte bara kvinnors utan även arbetarklassens position i samhället och menar om man varken kan bestämma över sitt arbete och samtidigt är nedtryckt som kvinna är man dubbelt utsatt.

Radikal feminism
Kvinnans underordning förklaras här utifrån att hon föder barn. I västvärlden är kvinnan idag inte lika beroende av mannen. Teknisk utveckling gör det möjligt för kvinnan att skaffa barn utan att ens ha kontakt med en man och samhället kan idag erbjuda det beskydd män tidigare utgjorde för kvinnor. Här ges utrymme att skapa nya könsroller.


Detta var ett försök att beskriva några av flera olika feministiska inriktningar. Det viktigaste är inte att veta vilken sorts feminist man är utan vad man själv tycker. Ibland kanske man delar olika feministiska inriktningars åsikter. Jag tror även att det ligger en liten moral i alla dessa åsikter som många håller med om även om man inte är insatt i ämnet.


I Sverige har vi kommit långt i utvecklingen av att stifta lagar för att befrämja jämställdhet. Lagarna hjälper enskilda individer att slåss för sina rättigheter. På sätt och vis kan man säga att det råder en formell jämställdhet i Sverige. Trots detta råder det t.ex. stora löneskillnader mellan könen och männen besitter fortfarande ledarpositioner i högre grad än k...