Rasism (fördjupning)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

 Innehållsförteckning…

 Sid. III – IV
Inledning, Precisering, Källkritik och Tillvägagångssätt.

 Sid. V – VI
Sammanställning.

 Sid. VII – IX
Slutsatser.

 Sid. X
Sammanfattning, Källförteckning.


 Inledning…
Ämnet rasism har alltid fascinerat mig, kanske för att det är ett så laddat ämne, kanske för att jag är invandrare eller "nysvensk" själv. Att rasismen faktiskt växer sig större och större i Sverige kan vara väldigt svårt att föreställa sig. Att folk t.o.m. har blivit mördade i rasismen/nazismens namn mitt i den svenska vardagsidyllen kan vara ännu svårare att inse. Det är länge sen invandringen i Sverige var en marginell företeelse som kunde hanteras genom ringa integrations och anpassningsprojekt. Det stora problemet är inte de få pådrivande elementen utan de stora tigande massorna. Vad som är skrämmande är att den s.k. "Svensson-rasismen" växer sig större och större medan segregationsklyftan gapar allt bredare.
Syftet med min uppsats är att främst för mig själv klargöra och reda ut begreppet rasism, samt kunna förstå varför folk väljer att bli rasister, att försöka förstå hur rasismen och främlingsföraktet uppkommer, även se vilka åtgärder som regeringen har tagit för att förhindra rasisternas framfart.

Mina frågeställningar har varit:

 Vad är rasism?
 Varför uppkommer rasism? Vilka blir rasister?
 Vad har regeringen gjort för att stoppa rasismen?


 Precisering, Källkritik & Tillvägagångssätt…
Jag visste redan innan jag ens började se över mitt material att rasism självfallet är ett oändligt stort ämne med flertalet möjligheter till precisering. På min första frågeställning finns det enorma mängder hypoteser och teorier som svar på frågan, därför väljer jag att skriva om vad rasismen är tills jag själv känner att jag ordentligt har förstått begreppet och inte blandar ihop det med andra främlingsfientliga termer. På frågeställning nummer två försöker jag att förstå hur så många människor kan vara rasister, jag begränsar mig till att hålla mig inom Sverige, samma sak gäller för frågeställning nummer tre.

Jag hade ämnet klart från mig från första början. Det var bara att sätta igång och förkovra sig. Jag började med att studera det material som jag hade tillhands hemma och i skolan. Sedan besökte jag några olika bibliotek och lånade allt jag kunde komma över angående rasism. Det blev naturligtvis en hel del böcker och jag insåg ganska snabbt att det skulle vara omöjligt att använda sig av allihop. De flesta av dessa böcker har jag därför bara läst för att öka min egen förståelse och förmåga att dra riktiga slutsatser när jag behandlar mina frågeställningar. Efter en del letande på Internet insåg jag snart att jag skulle bli tvungen att hålla mig till böckerna. De flesta sidorna innehöll bara folks individuella åsikter, och hur intressanta dessa än kan vara så kunde jag oftast inte använda mig av dem.

Efter att jag fått en överblick i ämnet utformade jag mina frågeställningar, mitt syfte hade jag klart för mig från början. Vad jag tänkte på när jag utformade frågeställningarna utgick dels ifrån vad jag själv var nyfiken på, och delvis från hur väl jag skulle kunna besvara frågorna. Efter att inledningen var skriven började jag arbeta med sammanställningen. Från början hade jag tänkt att först arbeta med sammanställningen och sedan gå över till slutsatserna. Men eftersom jag hela tiden kom fram till användbara slutsatser i mitt arbete med sammanställningen blev det ett slags parallellt arbete mellan både ämnena. När "grovjobbet" blev klart skrev jag sammanfattning, gjorde titelsidan och sammanfattningen, och slutligen innehållsförteckningen. Sist av allt skrev jag ut hela det färdiga arbetet för att få en färdig överblick och rätta eventuella småfel.

Jag har, som tidigare sagt, använt mig av ett flertal böcker för att öka mina egna kunskaper i ämnet. Men följande tre böcker har jag använt för att besvara min sammanställning.


 Tankar i tigertid
Författare: Peter Nobel. Brombergs förlag. Utgiven 1992.
Den här boken speglar mest författarens egna tankar kring rasism. Han diskuterar väldigt klokt och ifrågasätter mer än en gång sina egna åsikter. Det är en bok mot rasism och för ett demokratiskt Sverige. Han har givit insiktsfulla förklaringar till dagens rasism. Mestadels har jag låtit mig inspireras av hans bok för att besvara frågeställning nr. 2; varför folk blir rasister. Eftersom det är mer en slags debattbok så har inga källor angivits och jag har noga aktat mig för att använda hans citat och fakta till mer än bara inspiration för mina egna slutsatser.

 Skeletten i garderoben
Författare: Bernt Skovdahl. Förlag: Mångkulturellt centrum. Utgiven: 1996
Den här boken har jag dels använt mig av för att beskriva vad rasism är och sedan varför folk blir rasister. Jag anser detta vara en tillförlitlig källa eftersom de åsikter som skrivits ned inte gynnar någon sida. Boken har skrivits i förklarande syfte. Den behandlar t.ex. de rasistiska stereotyperna, begreppet rasisms innebörd och avgränsning samt nazismens ideologi. Boken har en utförlig källförteckning med mestadels primärkällor.

 Inte som vi! (Psykologiska aspekter på främlingsfientlighet och rasism.
Författare: Thomas Böhm. Förlag: Natur och kultur. Utgiven: 1993.
Den här författaren vet väldigt klart var han står. Han refererar till rasister och nazister som "svagare individer med perversa tankesystem". Han har några väldigt bra synpunkter på varför somliga blir rasister och inte. Dock har jag verkligen aktat mig för att ta med tveksamma fakta eftersom boken så klart och tydligt har en antirasistisk inriktning. Hans källförteckning visar att han botaniserat bland allsköns tidningsartiklar och alltså mestadels inte använt sig av primärkällor.


 SAMMANSTÄLLNING…

Vad är rasism?
Själva ordet rasism är förhållandevis nytt och dök upp först efter mellankrigstiden i samband med omvärldens kritik mot den tyska nazismen. En rasist är en person som anser att människor tillhör skilda raser som innehar olika värde och därför ska särbehandlas. Rasismen menar att man som människa föds till ett högre eller lägre värde till följd av de ärftliga rasegenskaperna. Enligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna är rasism ett beteende eller en attityd som leder till diskriminering/uteslutning av en människa/grupp p.g.a. etnisk härkomst eller hudfärg. Begreppet betecknar en ideologi som försvarar och rättfärdigar en särbehandling av människor, och som medvetet står för en "ras – splittring". Dock är det inte indelningen av mänskligheten i olika raser som är rasism, utan det är föreställningen om att raserna skulle ha olika värde. Rasism kan även uttryckas som förtryck mot minoritet därför att den ofta uppmuntrar till särbehandling av minoritetsgrupper med avvikande hudfärg eller etnisk tillhörighet. Dock har undertryckande av minoriteter och Xenofobi (främlingsskräck) har många olika namn och rasism är bara ett av dem. Vad som var och en måste inse, är att det inte bara finns rasister och icke-rasister. Det finns en hel skala mellan verkligt extrema rasister och vanliga människor med fördomar.

Trots att det finns många olika termer för främlingsskräck/fientlighet så kan även rasismen dölja sig under andra begrepp. T.ex. när extremorganisationerna i 80-talets Sverige undvek att tala om raser och istället pratade om "utomeuropeiska kulturer". Dessa organisationer menade att det vore bäst för alla parter om invandringen av sådana kulturbärare stoppades och att de som redan hade kommit skulle tvingas massutvandra. Att denna politik handlade om ren och skär rasism stod fullt klart först när även utomeuropeiska adoptivbarn drogs in i resonemanget. Dessa anländer till Sverige vid så späd ålder att de inte kan betraktas som "bärare" av någon kultur överhuvudtaget. När man vände sig mot dem var det uppenbarligen inte den svenska kulturen man var ute efter att bevara, utan de ariska svenska generna.

Många är redan nu tveksamma vid användning av ordet "ras". I Sverige används ordet dock oftast rent grundläggande och är i praktiken mestadels förknippat med djurarter, medan det flitigt används i vidare sammanhang i t.ex. modern engelska och franska

Hur uppkommer rasism/vilka blir rasister?
Rasism är ett dunkelt och flerbottnat begrepp, detsamma gäller för orsakerna till dess uppkomst. Det finns bidragande faktorer i livet och samhället som har stor betydelse för att gynna eller motverka uppkomsten av rasism. Misstaget som många gör är att se alla rasister som öppet fientliga blådårar med perversa tankesystem. Lika viktigt som det är att inte generalisera i samband med invandrare är det nödvändigt att vi inte heller drar allmänna slutsatser angående vilka som blir rasister. Alla människor har svagheter. Svagheter i stil med förakt, rädsla och ibland avund för det främmande. Ur dessa svagheter växer sen fördomar. Alla har mer eller mindre fördomar, sen vem de är riktade till kan variera. Det kan vara mot politiker, blondiner, invandrare eller advokater. Fördomarna riktas oftast mot något som är främmande för en själv, som t.ex. andra folkgrupper, samhällen och samhällsklasser.

Människan generaliserar. Ofta på det sättet att den utifrån observation av en enda, eller några få individer drar slutsatser om en hel grupp. T.ex. så skrivs det oftast av någon anledning i medierna när det handlar om våld och kriminalitet om någon av de inblandade var av utländsk härkomst, däremot uteblir dessa fakta ofta när det handlar om något annat. Då associerar folk lättare till invandrare i samband med aggressivitet och brottslig verksamhet. Dessutom lägger vi oftare märke till sådant som vi förväntar oss att finna. Exempelvis om man allmänt tycker att invandrarungdomar verkar bråkiga så lägger man lättare märke till just de individer som ser bråkiga ut. Den här typen av förenklingar tar vi inte bara till när det handlar om människor från främmande kulturer utan det kan även gälla möten med nya ålders/yrkes grupper, samhällsklasser m.m. Med denna bakgrund är det lättare att förstå varför det uppstår fördomar angående inflyttande från utlandet. Om t.ex. en svensk granne är högljudd och kastar skräp i trappuppgången så säger man: "det är förskräckligt vad människan skräpar ned och gapar". När sedan samma sak upprepas med en utländsk granne så är det lättare att säga: "det är förskräckligt vad dom där människorna skräpar ned och gapar, kanske det tillhör deras kultur…" Genom denna kulturifiering har vi i våra huvuden på så sätt gjort en individs slarv och ohyfs till ett gemensamt kulturellt drag för en hel grupp människor. För att stärka mitt påstående vill jag hänvisa till texten nedan som är ett utmärkt exempel på generalisering:

"För några år sen då jag ännu var advokat hade jag ett ärende i allmänna häktet i Uppsala. Det hade varit en besvärlig helg och häktet var redan så fullt att man hade börjat skicka misstänkta till häktena i Falun och Gävle. I korridoren mötte jag en garvad kriminalinspektör.

- Ja du Peter Nobel, sa han, jag vet ju vad du står för, men du måste ju förstå oss också.
- Hurså? frågade jag.
- Ja, sa han och pekade på en celldörr, därinne sitter en finne som vi skickar tillbaka varje år. Och så kommer han tillbaka och bryter sig in i så många sommarstugor som han hinner innan vi tar honom. Där borta har vi en tunisier som har slagit sin svenska flickvän sönder och samman så det är skam åt det. Och där har du en turk som blev tagen på bar gärning – på skolgården – när han försökte sälja hasch till ungarna på Vasaskolan. Nog är det fördjävligt!

Visst, men vad fanns i de återstående tjugotvå cellerna? Jo, där satt förståss unga svenska män, som stulit, misshandlat, sålt knark m.m. Men de uppmärksammades inte på samma sätt."

Vad gör regeringen för att stoppa rasismen?
Det har existerat en lagstiftning kallad "hets mot folkgrupp" ända sedan 1948, men under 90 – talet klargjordes och skärptes gränserna för tal och klädsel. Bl.a. är det nu förbjudet att bära nazistiska symboler i Sverige. Regeringen funderar även på att instifta en "hets mot homosexuella" lag. Tidigare har homosexuella inte betraktats som en folkgrupp och har därför inte kunnat söka skydd under lagen. Man vill kunna effektivisera bekämpningen av den olaga diskrimineringen av invandrare som t.ex. vägran till inträde av krog eller bostadsrätt. Man har börjat se över lagarna, än så länge är det inte olagligt att delta i en rasistisk/nazistisk organisation. Målet är att införa straffansvar för medlemskap i kriminella organisationer t.ex. mc – gäng/nazistiska organisationer. Projektet "storstadspolitik" har startats för att bryta sociala och etniska barriärer.

Man har tecknat avtal med sju invandrartäta kommuner som har fått pengar i syftet att stoppa segregationen, meningen är att man även ska låta de boende ge sitt perspektiv ur saken. Det jobbas på en Nationell Handlingsplan som ska ta upp frågor som integration, rättsväsendet och utbildning samt även en ansvarsfördelning mellan regeringen och riksdagen. Här vill man veta hur man långsiktigt ska förebygga rasism och främlingsfientligheten.

Regeringen skänker även pengar till föreningen "Exit" som är en stödorganisation för före detta rasister/nazister som får hjälp med att hoppa av sina föreningar och börja om ett nytt liv. Pengarna skänks för att organisationen ska kunna växa sig större och värva fler medlemmar. Än så länge har ett femtiotal nazister blivit omvända. I januari startades en internationell konferens om förintelsen där stats- och regeringschefer från olika delar av världen samlades för första gången. Konferensen blir en tydlig manifestation mot hat och förtryck och har ett starkt symbolvärde.


 SLUTSATSER…

Vad är rasism?
Som jag klargjorde tidigare i sammanställningen så är rasism en ideologi som rättfärdigar särbehandling av människor, ett tankesätt som hävdar att vissa människor är värda mer än andra, enbart p.g.a. yttre attribut och medfödda egenskaper. Vad som är så svårt med rasism är att det är ett sånt abstrakt begrepp, vart ska man sätta gränserna? Tekniskt sett blir ju även t.ex. kvinnodiskriminering en slags rasism, finns det inte de som hävdar att kvinnor inte klarar samma slags arbeten som män? Varför får kvinnor lägre lön än de män de utför samma arbete som? Dessa fördomar är ju bland andra samma ting som rasisterna menar att invandrare inte är kapabla till att klara av. Det går inte att sammanfatta ett svar, eller ge det s.k. "rätta" svaret på den här frågan. Vad som är och inte är rasism grundas på hur varje individ uppfattar aktionerna Det är viktigt att varje individ definierar ordet personligen. Om vi låter begreppet innefatta allt för mycket förlorar det snabbt sin betydelse.

När man hör begreppet rasism tänker man automatiskt på ljusa slätrakade svenska ungdomar som är alltigenom onda och letar upp ensamma invandrare på stan att ge sig på. Vi får inte begränsa begreppet rasism till en handling som enbart utförs av svensken mot den invandrade. Rasism är diskriminering, rasism är ras – splittring. T.ex. kastindelningen i Indien, där människor föds in i olika roller i livet Kan då inte en mörk man vara diskriminerande mot andra mörka och samtidigt mer tillmötesgående mot svenska? Kan då inte en Polsk kvinna förbjuda sina barn att leka med de finska grannbarnen? Jag vill ge Jackie Arklöv som exempel, en av tre rasister som sköt ihjäl två poliser i Malexander. Jackie 26 år gammal var och öppet fientlig mot invandrare och hade några dagar innan polismordet t.o.m. gått in i ett konditori i hemtrakten och beställt en tårta med ett hakkors på. Ingen skillnad mellan honom och den vanliga stereotype svenska rasisten kanske, förutom att han själv är ett adoptivbarn, han är själv mörkhyad. Här får vi då ett exempel på hur en mörk är diskriminerande, till och med hatisk, mot de sina, och hur svenska rasister accepterar en "icke-arier" bland sig själva för att han delar deras tro. Väldigt generaliserande kan man se till denna skala där motsatsen till rasism är tolerans.

Rasism Främlingsfientlighet Främlingsförakt Tolerans

Det är en djupt liggande och medfödd mänsklig egenskap att frukta det okända. Ju mindre vi vet om främmande människor, deras kulturer och levnadssätt desto mer hotade känner vi oss, och rör oss mot rasism på skalan. Ju mer vi lär känna det främmande desto mindre upplever vi det som hotfullt och desto mer lutar det åt tolerans. Men vi får inte glömma att mellan dessa fyra namn på skalan finns det ett flertal andra namn, och det är väldigt sköra gränser. När går främlingsfientlighet över gränsen till rasism? Borde vi acceptera främlingsföraktet? Här vill jag påpeka hur stor massmedia och skolans roll spelar, detta är de två nycklarna till utbildning och kunskap som influerar folket. Genom gedigen kontakt med främmande kulturer redan i "dagis" – ålder så lär sig barnen att främmande människor inte är farliga, att alla är lika på insidan och att glömma den inbyggda fruktan. Varför inte låta en av vännerna i "Björnes magasin" vara mörkhyad? Varför måste alla elaka figurer i tecknade filmer vara svartmuskiga män, medan hjältarna skiner av ariskt ljus? Det är knappast fel att påstå att det är redan här som fördomarna börjar gro. För att få en mera djupgående förståelse för saker hjälper det ofta att jämföra dem med något liknande. Här vill jag jämföra rasismen med religion. Enligt mig kan man finna ett flertal likheter mellan dessa två, egentligen vida skilda, begrepp. Nu vill jag inte på något sätt yrka att rasism och religion är samma sak, men däremot har jag upptäckt att man i praktiken kan hitta mängder av gemensamma faktorer. T.ex. så har de båda lärorna samma slags "inkörsportar", dvs. man kan födas in av religiösa/rasistiska föräldrar som från början präntar in sina åsikter i sitt barn. Eller så kan man söka sig till församlingen på jakt efter något t.ex. sin identitet eller liknande. En annan likhet mellan både rasism och religion som kanske främst gäller för religionen är att de båda bygger på väldigt gamla idéer som inte får ifrågasättas. Dessa idéer hävdas av auktoriteter som t.ex. kyrkans präster/religiösa ledare och rasistiska/nazistiska ledare. För den sökt sig till respektive organisation tillför grupperna även en känsla av gruppgemenskap och tillhörighet, de bidrar till engagemang. Alla religiösa läror pekar ut sina syndabockar, de som i slutändan blir straffade. Syndabockar som det goda rena folket måste slåss och segra mot. Detta är ett av rasismens största drag och den delar detta med alla religioner i världen. Ett sista gemensamt drag är att rasismen liksom religionen tillhandahåller sina anhängare ett system av värderingar, ett slags kikare att beskåda tillvaron ur. Så med andra ord kan man dra som slutsats att rasismen fungerar som en slags religion för sina anhängare och precis som i alla religioner så finns det fanatiska anhängare samt lite halvtroende medlöpare.

Det är få ord som är mer missbrukade i den svenska samhällsdebatten än just "rasist". Det är viktigt att definiera uttrycket så att inte var och en som har avvikande tankar om flyktingpolitik och invandring avfärdas genom denna term. Ofta blir detta väldigt starka benämning ett allmänt skällsord om okunnigt folk med fördomar. Det leder till att begreppet blir urvattnat och intetsägande, särskilt i vissa frågor t.ex. den flyktingpolitiska debatten.

Hur uppkommer rasism/vilka blir rasister?
Ungdomar idag upplever att det ställs många krav på dem. Man ska inneha självkännedom, politiska ställningstaganden, egna åsikter och värderingar, utbredda kontaktnät, ett spännande socialt liv samt fritidsintressen, något att engagera sig i. Klarar man nu inte själv att komma på vem man är, vilka åsikter man har så kan man köpa ett s.k. "färdigt paket". Paketet innehåller värderingar, normer, oskrivna regler, ideal och engagemang, och inte sällan medföljer nya vänner och bekantskaper samt ett utökat socialt liv. Exempel på sådana här paketlösningar är all världens religioner och politiska ideologier samt även rasismen och nazismen. Att köpa ett sånt här paket innebär ett accepterande av dess innehåll. Ett tyst accepterande av det här slaget är något som vi människor gör varje dag, det är oundvikligt. En stor del av de fakta vi vet är resultatet av andra människors upptäckter och upplevelser, så man kan aldrig helt forma sig själv. Det är liksom ingen mening med att hoppa från ett stup för att ta reda på om gravitationslagen fortfarande gäller., eller åka till Nordpolen för att vara säker på att det är kallt. De människor som till fullo köper rasismen eller nazismen som paket saknar en egenskap som vi andra har. De är inte kapabla till att dra en skiljelinje mellan den sortens fakta som man utan vidare kan absorbera och de saker som man måste stanna till och bilda sig en egen uppfattning om. Antagligen är merparten av medlemmarna i rasistiska och nazistiska organisationer såna här paketköpare som blir skickligt manipulerade av några starkt troende och väldigt övertygande ledare. Dessa övertygar paketköparna att de har hamnat hos några som bryr sig om dem, någon som de har något gemensamt med. För att kunna hitta sin plats, sin "nisch" i samhället krävs det att man delar något gemensamt med någon, dessa paketköpare har ännu inte lyckats skapa sin identitet eller forma sig själva. Då är det lätt att tillsammans i en grupp peka ut en gemensam fiende att kämpa mot. Om inte annat så ger det en stor känsla av kamratskap att kämpa mot ett gemensamt mål. Dessutom får de enskilda individerna genom att visa upp sin kämparglöd och sina starka sidor ett enorm erkännande både från gruppen och sig själv. Detta händer inte bara i rasistiska sammanhang utan det är det som händer även när någon blir mobbad i skolan eller vid bråk mellan sportsupporters. Att gå med i rasistiska organisationer ger den ensamme individen en familjen, en känsla av behörighet, en ny identitet. Många av de stora rasistiska klubbarna har ju namn som syftar på just brödraskap och sammanslutning. Här kan en förklaring ges på varför rasism och nazism ofta startar i så skrämmande unga åldrar. Som tonåring är det lätt att i jakten på en identitet vilja pröva på nya saker. Då man oftast inte är säker på vem man är och var man står förleds man lättare och kan lätt hamna på sidospår. Olyckligtvis blir ofta konsekvenserna allvarliga för de som provar på rasismen.

Jag menar att det sällan är det rent ideologiska innehållet som lockar ungdomar att gå med i dessa verksamheter. Det är nog snarare den tuffa ytan av broderlig kamratskap som attraherar. När man väl har svalt ytan så accepterar man sedan resterande innehåll utan att reflektera vidare över det.

Kort så kan man sammanfatta det som att rasism och främlingsfientlighet beror på svagheter hos människan som kan utvecklas under dåliga förutsättningar. Alltså kan alla trilla dit. T.ex. är jag övertygad om att om jag gång på gång skulle bli illa behandlad av svenskar så skulle mitt hat och förakt börja gro. Om jag sedan växer upp i en familj eller ett område som inte erbjuder mig någon kontakt med hyggliga svenskar så skulle jag aldrig få kunskapen om att de flesta svenskar är riktigt trevliga personer. Addera nu till detta en familj som inte vill eller kan lägga märke till att saker och ting börjar spåra ur för mig. På hemmaplan börjar jag nu söka mig till likasinnade kunskapslösa och orättvist behandlade. Vad blir slutsumman? Jo, problem. Detta är den viktigaste slutsatsen som kan dras i denna diskussion. Om inte annat så kan ju Nazityskland tas som exempel på hur ett helt folk kan förledas under dåliga omständigheter.

Vad gör regeringen?
Jag är väldigt skeptisk mot regeringens förhållande till rasism bland svenska folket, och efter arbetet jag gjort med den här uppsatsen blev jag tyvärr inte mer välvilligt inställd. Av de fakta som presenterats i min uppsats skulle en utomstående lätt kunna få uppfattningen att Sverige är ett antirasistiskt paradis. När jag ringde runt för en intervju med någon som hade kompetens nog för att ge svar på enkla frågor blev jag förvånad. Det verkade som om regeringens största ansträngningar var att till det yttre få Sverige att verka som ett totalt antirasistiskt land genom att ut i det längsta förneka rasistisk anknytning till de flesta brott med klart rasistiska motiv samt föra en tam integrationspolitik med mottot "vad folk inte vet, tar de inget skada av..". I en intervju med en integrationsminister frågade jag om han på rak arm kunde nämna någon regeringsaktion under 90-talet som effektivt hade minskat rasismen, någon slags "antirasistisk seger", och svaret blev nej. Politikerna idag pratar om utökade satsningar inom bostads- och integrationspolitiken, om strängare lagstiftningar och långsiktiga lösningar, men problemet är att gårdagens politiker pratade om samma saker. Det hjälper inte med uppmanade tal i vackra ordanlag, det är handlingen som räknas. Som ett exempel vill jag uppmärksamma Förintelse konferensen som ägde rum i januari. Talare efter talare uppmanade till strid mot nazism- rasismen, alla var lika övertygande i sina "upp till kamp" tal, och alla påpekade hur viktigt det var att aldrig glömma, att aldrig låta något liknande ske. Precis som själva förintelsen kommer konferensen att gå till historien, men vad som redan har glömts bort är att förintelsen redan har upprepats, ett flertal gånger. Aldrig i så massiv skala som under Hitlers tid men likväl har det hänt igen, på flera platser runt om i världen.

Samtidigt som kampen mot rasism bäst bedrivs genom diverse åtgärder för integration så måste samhället genom lagar och andra åtgärder garantera skydd mot diskriminering och kränkningar. Manifestationer som fackeltåg eller 30:e november demonstrationerna har ett symbolvärde men såna här sorters handlingar leder mycket sällan till någon sorts förändring. Symbolhandlingar kan rent av få en negativ effekt när de inblandade får en felaktig känsla av att de har åtgärdad problemet, att det har "gjort sitt".

När regeringen möts av rasism grips den oftast av panik eller handlingsförlamning. Inte sällan är det en blandning av rädsla och okunnighet. Många gånger griper man efter åtgärder rätt ut i luften, det kan vara att bygga en moské i innerstan för tio miljoner i integrationens namn, men det löser knappast svårigheterna. T.ex. som ett projekt som har startats i Göteborg som kallas "Integrationsmiddag på stan" . Där vill politikerna att svenskar och invandrare ska träffas mer, och därför betalar kommunen ett krogbesök om de äter tillsammans, projektansvarig är kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson. Ett projekt som detta är mer en symbolisk gest från politikernas sida, än en verklig aktion mot främlingsfientlighet. För vem tror innerst inne på att en riktigt xenofobisk människa ...